Det himmelska gästabudet

I första Mosebok kan man läsa att Vår Herre satte betyg på vad han hade gjort, när han väl var färdig med sin skapelse. Han påstod att allt var mycket bra.

I den här boken träffar vi på ett halvt dussin andar som har samlats för att komma underfund med om det där betyget verkligen kan vara riktigt. De är döda, de har levt här på jorden, där långt ifrån allt är bra. Varför ska man dö – är det bra, det? Hur ska man stå ut med allt lidande som finns? Ja – hur ska man leva, för att ens liv ska vara värt att leva, fast man har en hel del att gå igenom, och till sist måste dö?

Det är såna frågor som de ägnar sig åt. De vill rädda sitt liv, det som de har haft – och få det därhän att Vår Herre hade rätt.

De tar hjälp av idel berömdheter – Sankte Pär, Jerusalems Skomakare, Djävulen. Till och med Vår Herre själv kommer till tals, fast bara i referat – om man nu får tro det.

De berättar för varandra allsköns historier. Många människor möter oss, många öden, alla sorters äventyr och sällsamheter.

/Lars Gyllensten