Karantän

Om vi skall ha en möjlighet att resa oss upp, måste vi en gång ha blivit tappade och förlorade. Det är nödvändigt att ha varit förlorad. Katastrofen i Henrik Synges liv inträffar den dag han finner sin far död för egen hand. Den blir bestämmande för hans liv och han identifierar fadern med Gud och drivs att rättfärdiga sig och återfinna honom. Omedelbart efter studentexamen far han till Uppsala, där han träffar Maren, som han fixeras vid och som plågar honom. Han har även upplevelser med andra kvinnor men utan att hans rotlöshet blir stillad. I Grekland hoppas han finna den stillhet han jagar efter, men även här blir han besviken.

Karantän är en bok om en resa mellan människor, som görs av en man som måste förnedra sig för att försonas. Han är en människa som aldrig kan tro utan bara finner motsatser i allt, som måste analysera sig. Genom den intensitet och hänsynslösa genomskärningsförmåga, som Göran Tunström gestaltar Henrik Synges konflikt med, blir Karantän en bok med stor allmängiltighet.

Romanen Karantän kom ut för första gången 1961 och var Göran Tunströms prosadebut. Innan dess hade han skrivit de två diktsamlingarna Inringning och Två vindar.