Lasse Bergström, veteran bland svenska filmskribenter, berättar med rikedom av sällan sedda bilder, om åren runt 1930 i Hollywood. Då stumfilmen dör, ljudfilmen föds och förvandlas.

Jazzålderns flickor kallades flappers och bröt in i en manlig puritansk värld, med korta kjolar, bobbat hår, egen rösträtt och höga röster. I boken representeras de av legender som Olive Thomas, Clara Bow och Louise Brooks, med en ung Greta Garbo som förebud om depressionstidens nya kvinnoroll.

Med talande titlar som Dance, Fools, Dance (Joan Crawford), A Bill of Divorcement (Katherine Hepburn) och Baby Face (Barbara Stanwyck) fick filmer om och med kvinnor framgång när depressionen var som värst.

Då slog den religiösa samhällsmoralen till. Hollywood hade haft en mild självcensur under stumfilmens slutskede. Nu bestämdes vad som fick sägas och göras i biografsalongerna. Skarprättare blev en katolsk pr-man, Joseph Breen och han såg till att filmstaden genomgick en ny förvandling. Guldålderns amerikanska film blev med Koden en konstart som skildrade livet som det borde vara, inte som det är . Det kom att förändra även självklart stora filmer som Borta med vinden och Casablanca.

Lasse Bergström, veteran bland svenska filmskribenter, berättar med rikedom av sällan sedda bilder, om åren runt 1930 i Hollywood. Då stumfilmen dör, ljudfilmen föds och förvandlas.

Jazzålderns flickor kallades flappers och bröt in i en manlig puritansk värld, med korta kjolar, bobbat hår, egen rösträtt och höga röster. I boken representeras de av legender som Olive Thomas, Clara Bow och Louise Brooks, med en ung Greta Garbo som förebud om depressionstidens nya kvinnoroll.

Med talande titlar som Dance, Fools, Dance (Joan Crawford), A Bill of Divorcement (Katherine Hepburn) och Baby Face (Barbara Stanwyck) fick filmer om och med kvinnor framgång när depressionen var som värst.

Då slog den religiösa samhällsmoralen till. Hollywood hade haft en mild självcensur under stumfilmens slutskede. Nu bestämdes vad som fick sägas och göras i biografsalongerna. Skarprättare blev en katolsk pr-man, Joseph Breen och han såg till att filmstaden genomgick en ny förvandling. Guldålderns amerikanska film blev med Koden en konstart som skildrade livet som det borde vara, inte som det är . Det kom att förändra även självklart stora filmer som Borta med vinden och Casablanca.