Film

Kalle Boman har i över 60 år verkat i det fördolda bakom några av Sveriges mest framstående filmskapare – från Bo Widerberg via Roy Andersson, Marie-Louise Ekman och Björn Runge till Gabriela Pichler och Ruben Östlund. Denna bok bygger på intervjuer och samtal med både Kalle Boman själv och många av dem som haft förmånen att ha honom som medarbetare och vägvisare.

Ruben Östlund har skrivit bokens förord.

Metropolis är mest känd genom Fritz Langs ikoniska filmatisering från 1927. Det var en av de dyraste filmer som dittills gjorts och höll på att ruinera filmbolaget Ufa. Numera är Langs Metropolis ett av film-historiens mest beundrade och imiterade verk. Utan den ingen Blade Runner, ingen c-3po i Star Wars   

Filmen baserades på romanen Metropolis som skrevs av Langs hustru och medarbetare Thea von Harbou. Romanen utkom 1925, filmen 1927 – och bägge utspelar sig 2026, i en vision av vår samtid.

Metropolis trappor är en nyskriven essä av Torbjörn Elensky, som handlar om romanens och filmens tillkomst, om Weimartysklands debatter om maskinen, om massan och staden, paret Lang och von Harbou och om den mångtydiga devisen att medlaren mellan hjärnan och handen måste vara hjärtat. 

Serietecknaren och konstnären Knut Larsson har gjort omslaget och en serie bilder i boken.

Vilken jädra skräll! Ja, det är nog det minsta man kan säga om den något överraskande sensationen, idag närmast institutionen, Jönssonligan. Få filmkaraktärer har fått sådan kultstatus som Sickan, Vanheden, Harry och Doris. Och få svenska filmer har älskats, hyllats och sågats som de om kvartettens lysande planer och dråpliga kupper i societetens närhet.

När Linus Kuhlin slår till igen gör han det med nästintill en dåres precision. I Jönssonligan: kupper, krut och kamratskap lämnas ingenting åt slumpen. Från Jönssonligans slumpartade tillkomst, via de osannolika publiksuccéerna till pulshöjande anekdoter om livslång vänskap och konflikterna bakom kameran. Här dissekeras och exponeras allt som hör den fiktiva tjuvligan till, in i minsta detalj. 

Boken innehåller intervjuer med såväl tidiga ligamedlemmar som dagens Sickan, Robert Gustafsson. Bland de många medverkande får vi även inifrånperspektiv från tungviktare som manusförfattaren Rolf Börjlind och regissören Mikael Ekman, Göstas bror som iscensatte de mest klassiska filmerna. Men framför allt rymmer denna biografi allt det som karaktäriserar Jönssonligan: humor, smartness, omsorg och förträfflighet. Samt, givetvis, en och en annan skräll.

Bonus: Ett lyyysande förord av Henrik Dorsin!

"Jag trodde att jag visste allt om Jönssonligan, men Linus har motbevisat mig. Jag slukade boken!"Edward af Sillén

Helvete! Den här boken borde jag ha skrivit! Kalle Lind

Vilken livsgärning och present till alla oss som älskar att gräva ner oss lite för djupt i populärkulturell historia. David Sundin

Ingmar Bergman och Anita Haglöf möttes första gången i Dramatens reception och inledde en arbetsrelation präglad av destruktivitet. Ingmar Bergmans hem var i långa stunder ett inferno med obegripliga regler och ritualer, vare sig det gällde matlagning eller bäddning. Hans ensamhet och förtvivlan var gränslös. Smärtan var avgrundsdjup. I de stunderna var Bergman en obegriplig och obehaglig gåta för dem som kom i hans närhet. Anita Haglöfs bok om sina åtta år som hushållerska hos Ingmar Bergman ger en unik inblick i hur regissörens värld såg ut när scenljuset släckts och kameror och mikrofoner stängs av.  

ANITA HAGLÖF (f. 1938) arbetade på Dramaten i två decennier innan hon blev anställd av Ingmar Bergman. Därefter jobbade hon hos Erland Josephson.  

HÅKAN LAHGER (f. 1950) är journalist och författare, och har även varit verksam på SVT. Några av hans tidigare böcker är Helikopterpiloten - Berättelsen om ett rån och Dylan - En kärlekshistoria (Norstedts, 2013, 2014).  

"ett utmärkt komplement till hagiografierna och en välgörande påminnelse om att Den Stora Konstnären kan vara en liten människa"Kvällsposten  

"både kittlande och generös med praktikaliteter kring geniet" Fokus  

"I boken ger hon genom sina dagboksanteckningar många inblickar i hur det var att ta hand om en lynnig och pedantisk arbetsgivare som skulle ha maten serverad på klockslaget. Och hur hon själv påverkades. Anita Haglöf skulle laga mat och städa men hamnade i ett långt utdraget trauma som slutade med att hon bröt ihop." Dagens Nyheter

"Det var något av ett omöjligt uppdrag, det måste erkännas, zonen lockar kanske just för att den är så undanglidande, för att den väcker något som vi inte vet vad det är utan att ge oss några svar. Men det enda jag var säker på var att jag måste ta mig tillbaka, att det fanns något med zonen som behövde formuleras."

När Catharina Thörn följer spåren in mot Zonen i science fiction-klassikern Stalker, och parallellt befinner sig i det psykoanalytiska rummet, börjar en mer generell zon att framträda. Den präglas av den estetiska erfarenhetens förhöjda uppmärksamhet. När författaren närmar sig denna zon i dialog med konstnärer och filosofer som Louise Bourgeois, Theodor W Adorno och Eve Kosofsky Sedgwick leder det till ett utforskande av såväl den egna sorgen som besatthet, leda och omvandling.

Catharina Thörn är professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet.