En kibbutz i Falun : historien om hur min familj gick sönder

En annan historia

Det är bra att det nu kommer spännande historier utifrån en (nästan) svunnen tids flyktingberättelser. Medan Carola Hanssons bok om Falunkibbutzen är en elegant teoretisk konstruktion så är Kaj Schuelers skildring, trots den mycket personliga bakgrunden, en journalistiskt bearbetad och väldokumenterad skildring av en bit svensk flyktinghistoria, som vi vet för lite om. Den är välskriven och släpper, trots det personliga, aldrig det övergripande, historiska perspektivet. Inte minst de kommenterande essäliknande delarna imponerar. Schueler borrar ner sig i det problem som alltför många barn och barnbarn till överlevare och flyktingar har: att föräldern inte vill eller kan berätta. Välskriven ska i detta sammanhang också tolkas som lättläst. Detta är en bok som mycket väl kan stoppas i händerna på gymnasieelever, exempelvis för självstudier och ämnesprojekt. Jag hade gärna sett en mer skönlitterär bearbetning av källmaterialet men Schuelers berättelse hamnar ändå i samma goda grannskap som exempelvis Göran Rosenbergs Et kort uppehåll på vägen från Auschwitz och Elisabeth Åsbrinks Och i Wienerwald. Tack vare Hansson, Schueler och dokumentärfilmen En kibbutz i Falun vet vi nu, utifrån tre ganska olika perspektiv mycket mer, inte bara om en märkligt unik flyktingtillvaro i Falun men också om tankebanorna bland dem som ville skapa en judisk stat och om Sveriges så omstridda roll under andra världskriget.

Jan W