På jakt efter en större förståelse för spelet kring de moderna antidepressiva medicinerna tar Ingrid Carlberg läsaren med från Sigmund Freud i artonhundratalets Wien till PR-strategier och marknadsplaner i nutidens multinationella läkemedelsbolag. Uppskattningsvis 600 000 svenskar tar dagligen någon av de moderna antidepressiva medicinerna. Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever att problemen blivit större med än utan medicinerna. I boken berättar några av dem sin historia. Få läkemedel har som "lyckopillren" väckt så starka känslor i samhällsdebatten och lyfts till så tydliga kulturella symboler för vår samtid. De heter egentligen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, men är mer kända under varumärken som Prozac, Cipramil och Zoloft. Världens allra första depressionsmedicin i den här familjen var dock en svensk uppfinning, signerad nobelpristagaren Arvid Carlsson. Pillret är en fascinerande berättelse som blottlägger de tuffa ideologiska motsättningarna inom psykiatrin - biologi mot Freud, medicin mot samtal, "piller mot prat" - och de smarta knepen i marknadsspelet om läkemedelsmiljonerna. Men det är inte någon svartvit historia som i sista kapitlet sorterar skurkarna i ena hörnet och änglarna i det andra. Spelet om själen är betydligt mer komplicerat än så: Ska psykiska problem ses som biologiska maskinfel eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter? Vad betyder det att läkarutbildningarna om depression betalades med läkemedelsföretagens marknadsföringspengar? Och lämpar sig sjukdomsdiagnoser för marknadsvidgande PR-lanseringar?

På jakt efter en större förståelse för spelet kring de moderna antidepressiva medicinerna tar Ingrid Carlberg läsaren med från Sigmund Freud i artonhundratalets Wien till PR-strategier och marknadsplaner i nutidens multinationella läkemedelsbolag. Uppskattningsvis 600 000 svenskar tar dagligen någon av de moderna antidepressiva medicinerna. Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever att problemen blivit större med än utan medicinerna. I boken berättar några av dem sin historia. Få läkemedel har som "lyckopillren" väckt så starka känslor i samhällsdebatten och lyfts till så tydliga kulturella symboler för vår samtid. De heter egentligen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, men är mer kända under varumärken som Prozac, Cipramil och Zoloft. Världens allra första depressionsmedicin i den här familjen var dock en svensk uppfinning, signerad nobelpristagaren Arvid Carlsson. Pillret är en fascinerande berättelse som blottlägger de tuffa ideologiska motsättningarna inom psykiatrin - biologi mot Freud, medicin mot samtal, "piller mot prat" - och de smarta knepen i marknadsspelet om läkemedelsmiljonerna. Men det är inte någon svartvit historia som i sista kapitlet sorterar skurkarna i ena hörnet och änglarna i det andra. Spelet om själen är betydligt mer komplicerat än så: Ska psykiska problem ses som biologiska maskinfel eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter? Vad betyder det att läkarutbildningarna om depression betalades med läkemedelsföretagens marknadsföringspengar? Och lämpar sig sjukdomsdiagnoser för marknadsvidgande PR-lanseringar?

På jakt efter en större förståelse för spelet kring de moderna antidepressiva medicinerna tar Ingrid Carlberg läsaren med från Sigmund Freud i artonhundratalets Wien till PR-strategier och marknadsplaner i nutidens multinationella läkemedelsbolag. Uppskattningsvis 600 000 svenskar tar dagligen någon av de moderna antidepressiva medicinerna. Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever att problemen blivit större med än utan medicinerna. I boken berättar några av dem sin historia. Få läkemedel har som "lyckopillren" väckt så starka känslor i samhällsdebatten och lyfts till så tydliga kulturella symboler för vår samtid. De heter egentligen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, men är mer kända under varumärken som Prozac, Cipramil och Zoloft. Världens allra första depressionsmedicin i den här familjen var dock en svensk uppfinning, signerad nobelpristagaren Arvid Carlsson. Pillret är en fascinerande berättelse som blottlägger de tuffa ideologiska motsättningarna inom psykiatrin - biologi mot Freud, medicin mot samtal, "piller mot prat" - och de smarta knepen i marknadsspelet om läkemedelsmiljonerna. Men det är inte någon svartvit historia som i sista kapitlet sorterar skurkarna i ena hörnet och änglarna i det andra. Spelet om själen är betydligt mer komplicerat än så: Ska psykiska problem ses som biologiska maskinfel eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter? Vad betyder det att läkarutbildningarna om depression betalades med läkemedelsföretagens marknadsföringspengar? Och lämpar sig sjukdomsdiagnoser för marknadsvidgande PR-lanseringar?