När Nils-Åke Hasselmark debuterade på Norstedts 1957 med Dikter över en brusten trädgård var Hjalmar Gullberg hans lektör. Sextiofem år senare publicerar han nu diktsamlingen Fåradingar. Ett långt liv går att skönja i dessa korta, täta dikter. De är kloka, och liknar klassisk, centrallyrisk poesi, men bygger sällan på någon säker, tillbakalutad visdom. Deras kunskap är av ett annat slag. Den röst som hörs tycks inte ha vant sig varken vid att leva eller vid att skriva. Bilder och utsagor är präglade av en djup undran över livet, en nykter blick på döden och en förundran över världen: naturens skönhet och människans skörhet, poesins möjlighet att fortsätta bli till.

När Nils-Åke Hasselmark debuterade på Norstedts 1957 med Dikter över en brusten trädgård var Hjalmar Gullberg hans lektör. Sextiofem år senare publicerar han nu diktsamlingen Fåradingar. Ett långt liv går att skönja i dessa korta, täta dikter. De är kloka, och liknar klassisk, centrallyrisk poesi, men bygger sällan på någon säker, tillbakalutad visdom. Deras kunskap är av ett annat slag. Den röst som hörs tycks inte ha vant sig varken vid att leva eller vid att skriva. Bilder och utsagor är präglade av en djup undran över livet, en nykter blick på döden och en förundran över världen: naturens skönhet och människans skörhet, poesins möjlighet att fortsätta bli till.

När Nils-Åke Hasselmark debuterade på Norstedts 1957 med Dikter över en brusten trädgård var Hjalmar Gullberg hans lektör. Sextiofem år senare publicerar han nu diktsamlingen Fåradingar. Ett långt liv går att skönja i dessa korta, täta dikter. De är kloka, och liknar klassisk, centrallyrisk poesi, men bygger sällan på någon säker, tillbakalutad visdom. Deras kunskap är av ett annat slag. Den röst som hörs tycks inte ha vant sig varken vid att leva eller vid att skriva. Bilder och utsagor är präglade av en djup undran över livet, en nykter blick på döden och en förundran över världen: naturens skönhet och människans skörhet, poesins möjlighet att fortsätta bli till.