Fanns det egentligen någon svensk upplysning under 1700-talet? Eller var det intellektuella meningsutbytet strypt av staten och kyrkan? 1700-talet anses vara den tid så ”moderniteten”, eller ”det moderna projektet” tog sin början. Det är här vi skall söka rötterna till idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter balanserade mot tron på framsteg och teknik.

En imponerande bred genomgång av det samtida empiriska materialet och av senare tiders historieskrivning görs för att på ett meningsfullt sätt analysera århundradets intellektuella strömningar. Undersökningen mynnar ut i ett svidande och välformulerat angrepp mot det slentrianmässiga användandet av de idéhistoriska epokbegreppen. Denna tänkvärda och omdebatterade skrift utgavs första gången 1993. Här utges den i en ny, utökad och reviderad upplaga.

Fanns det egentligen någon svensk upplysning under 1700-talet? Eller var det intellektuella meningsutbytet strypt av staten och kyrkan? 1700-talet anses vara den tid så ”moderniteten”, eller ”det moderna projektet” tog sin början. Det är här vi skall söka rötterna till idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter balanserade mot tron på framsteg och teknik.

En imponerande bred genomgång av det samtida empiriska materialet och av senare tiders historieskrivning görs för att på ett meningsfullt sätt analysera århundradets intellektuella strömningar. Undersökningen mynnar ut i ett svidande och välformulerat angrepp mot det slentrianmässiga användandet av de idéhistoriska epokbegreppen. Denna tänkvärda och omdebatterade skrift utgavs första gången 1993. Här utges den i en ny, utökad och reviderad upplaga.

Fanns det egentligen någon svensk upplysning under 1700-talet? Eller var det intellektuella meningsutbytet strypt av staten och kyrkan? 1700-talet anses vara den tid så ”moderniteten”, eller ”det moderna projektet” tog sin början. Det är här vi skall söka rötterna till idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter balanserade mot tron på framsteg och teknik.

En imponerande bred genomgång av det samtida empiriska materialet och av senare tiders historieskrivning görs för att på ett meningsfullt sätt analysera århundradets intellektuella strömningar. Undersökningen mynnar ut i ett svidande och välformulerat angrepp mot det slentrianmässiga användandet av de idéhistoriska epokbegreppen. Denna tänkvärda och omdebatterade skrift utgavs första gången 1993. Här utges den i en ny, utökad och reviderad upplaga.