Tore Frängsmyr - Böcker

Fanns det egentligen någon svensk upplysning under 1700-talet? Eller var det intellektuella meningsutbytet strypt av staten och kyrkan? 1700-talet anses vara den tid så ”moderniteten”, eller ”det moderna projektet” tog sin början. Det är här vi skall söka rötterna till idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter balanserade mot tron på framsteg och teknik.

En imponerande bred genomgång av det samtida empiriska materialet och av senare tiders historieskrivning görs för att på ett meningsfullt sätt analysera århundradets intellektuella strömningar. Undersökningen mynnar ut i ett svidande och välformulerat angrepp mot det slentrianmässiga användandet av de idéhistoriska epokbegreppen. Denna tänkvärda och omdebatterade skrift utgavs första gången 1993. Här utges den i en ny, utökad och reviderad upplaga.

Historien om mänsklighetens tankar kring livet och världen är minst lika viktig för vår förståelse av gångna sekler som historien om den tekniska och materiella utvecklingen, för att inte tala om krig och fältslag.

Människans intellektuella utveckling har kantats av ett antal centrala idéer grupperade huvudsakligen kring tre begrepp: Gud, människan och naturen. Hur har människan uppfattat sina relationer till gudomliga krafter och till sina medmänniskor? Hur har hon uppfattat sin plats i universum? På dessa frågor har hon genom alla tider sökt svar, svar som kan ge oss förklaringar till vårt sätt att leva och forma historien.

I den fjärde reviderade upplagan av den smått klassiska Idéhistoriens huvudlinjer skildras klart och översiktligt den västerländska tankeutvecklingen från antiken fram till våra dagar.

Gunnar Eriksson, född 1931, är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria och Tore Frängsmyr, född 1938, professor emeritus i vetenskapshistoria.Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod