Historien om mänsklighetens tankar kring livet och världen är minst lika viktig för vår förståelse av gångna sekler som historien om den tekniska och materiella utvecklingen, för att inte tala om krig och fältslag.

Människans intellektuella utveckling har kantats av ett antal centrala idéer grupperade huvudsakligen kring tre begrepp: Gud, människan och naturen. Hur har människan uppfattat sina relationer till gudomliga krafter och till sina medmänniskor? Hur har hon uppfattat sin plats i universum? På dessa frågor har hon genom alla tider sökt svar, svar som kan ge oss förklaringar till vårt sätt att leva och forma historien.

I den fjärde reviderade upplagan av den smått klassiska Idéhistoriens huvudlinjer skildras klart och översiktligt den västerländska tankeutvecklingen från antiken fram till våra dagar.

Gunnar Eriksson, född 1931, är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria och Tore Frängsmyr, född 1938, professor emeritus i vetenskapshistoria.Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod

Fanns det egentligen någon svensk upplysning under 1700-talet? Eller var det intellektuella meningsutbytet strypt av staten och kyrkan? 1700-talet anses vara den tid så ”moderniteten”, eller ”det moderna projektet” tog sin början. Det är här vi skall söka rötterna till idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter balanserade mot tron på framsteg och teknik.

En imponerande bred genomgång av det samtida empiriska materialet och av senare tiders historieskrivning görs för att på ett meningsfullt sätt analysera århundradets intellektuella strömningar. Undersökningen mynnar ut i ett svidande och välformulerat angrepp mot det slentrianmässiga användandet av de idéhistoriska epokbegreppen. Denna tänkvärda och omdebatterade skrift utgavs första gången 1993. Här utges den i en ny, utökad och reviderad upplaga.

En ung paleontolog från Uppsala, Otto Zdansky, upptäckte 1921 den första tanden av Pekingmänniskan som man då trodde var världens äldsta förhistoriska människa. Zdansky stoppade tanden i fickan, tog med den till Uppsala och höll tyst om sin hemlighet i fem år. Efter att det stora fyndet offentliggjorts 1926 intensifierades jakten. Amerikanerna tog över och satte i gång stora Rockefeller-finansierade utgrävningar. Zdanskys insatser glömdes bort och andra tog åt sig äran. Så har det förblivit i historieskrivningen tills nu.

Fram till 1937 hade man funnit lämningar efter fyrtio individer av Pekingmänniskan. Vid Japans ockupation av Kina samma år avstannade utgrävningarna. År 1941 krävde japanerna att få ta över de värdefulla fynden men de var spårlöst borta och än i dag vet ingen vart de tog vägen. Det enda spår som finns kvar är tre tänder som fördes till Uppsala.

Här skildras den spännande historien om Pekingmänniskan ur ett delvis nytt perspektiv, en vetenskapshistorisk granskning med ett personligt tonfall. Vi får följa en fascinerande process som berättar om upptäckterna, människorna och den vetenskapliga tävlingsandan.

Tore Frängsmyr innehar Hans Rausings professur i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet. Natur och Kultur har tidigare utgivit Sökandet efter upplysningen och Svensk idéhistoria, del 1 och 2 av Tore Frängsmyr.

Historien om mänsklighetens tankar kring livet och världen är minst lika viktig för vår förståelse av gångna sekler som historien om den tekniska och materiella utvecklingen, för att inte tala om krig och fältslag.

Människans intellektuella utveckling har kantats av ett antal centrala idéer grupperade huvudsakligen kring tre begrepp: Gud, människan och naturen. Hur har människan uppfattat sina relationer till gudomliga krafter och till sina medmänniskor? Hur har hon uppfattat sin plats i universum? På dessa frågor har hon genom alla tider sökt svar, svar som kan ge oss förklaringar till vårt sätt att leva och forma historien.

I den fjärde reviderade upplagan av den smått klassiska Idéhistoriens huvudlinjer skildras klart och översiktligt den västerländska tankeutvecklingen från antiken fram till våra dagar.

Gunnar Eriksson, född 1931, är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria och Tore Frängsmyr, född 1938, professor emeritus i vetenskapshistoria.Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod

Fanns det egentligen någon svensk upplysning under 1700-talet? Eller var det intellektuella meningsutbytet strypt av staten och kyrkan? 1700-talet anses vara den tid så ”moderniteten”, eller ”det moderna projektet” tog sin början. Det är här vi skall söka rötterna till idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter balanserade mot tron på framsteg och teknik.

En imponerande bred genomgång av det samtida empiriska materialet och av senare tiders historieskrivning görs för att på ett meningsfullt sätt analysera århundradets intellektuella strömningar. Undersökningen mynnar ut i ett svidande och välformulerat angrepp mot det slentrianmässiga användandet av de idéhistoriska epokbegreppen. Denna tänkvärda och omdebatterade skrift utgavs första gången 1993. Här utges den i en ny, utökad och reviderad upplaga.

En ung paleontolog från Uppsala, Otto Zdansky, upptäckte 1921 den första tanden av Pekingmänniskan som man då trodde var världens äldsta förhistoriska människa. Zdansky stoppade tanden i fickan, tog med den till Uppsala och höll tyst om sin hemlighet i fem år. Efter att det stora fyndet offentliggjorts 1926 intensifierades jakten. Amerikanerna tog över och satte i gång stora Rockefeller-finansierade utgrävningar. Zdanskys insatser glömdes bort och andra tog åt sig äran. Så har det förblivit i historieskrivningen tills nu.

Fram till 1937 hade man funnit lämningar efter fyrtio individer av Pekingmänniskan. Vid Japans ockupation av Kina samma år avstannade utgrävningarna. År 1941 krävde japanerna att få ta över de värdefulla fynden men de var spårlöst borta och än i dag vet ingen vart de tog vägen. Det enda spår som finns kvar är tre tänder som fördes till Uppsala.

Här skildras den spännande historien om Pekingmänniskan ur ett delvis nytt perspektiv, en vetenskapshistorisk granskning med ett personligt tonfall. Vi får följa en fascinerande process som berättar om upptäckterna, människorna och den vetenskapliga tävlingsandan.

Tore Frängsmyr innehar Hans Rausings professur i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet. Natur och Kultur har tidigare utgivit Sökandet efter upplysningen och Svensk idéhistoria, del 1 och 2 av Tore Frängsmyr.