New Public Management – NPM – är något som nästan alla hört talas om och har en åsikt om. Inte sällan skildras begreppet som omfattande allt som i dag tycks vara ”fel” med den offentliga sektorn. New Public Management – ett nyliberalt 90-talsfenomen? är en samhällsvetenskaplig lärobok baserad på författarens forskning om organisering och styrning i den svenska offentliga sektorn. Boken diskuterar NPM utifrån såväl ett teoretiskt som ett empiriskt perspektiv. Utgångspunkten är att synliggöra olika typer av reformer som vanligtvis inkluderas i NPM i syfte att fördjupa kunskapen kring vad det inneburit i en svensk förvaltningskontext.

Boken tar bland annat upp Hoods sju kategorier, hur NPM påverkats av nationalekonomiska teorier och den historiska utvecklingen av reformer inom offentlig sektor, främst i Sverige men även i resten av västvärlden. Boken presenterar också modeller för hur NPM kan förstås, och lyfter vidare fram den kritik som riktats mot NPM samt hur NPM format ett nytt chefskap.

New Public Management ger förutsättningar för att bättre förstå den komplexitet som präglar välfärdssamhällets utveckling över tid och riktar sig till studenter inom samhällsvetenskap, journalister och ledare inom privat och offentlig förvaltning såsom rektorer, verksamhetschefer och ekonomer. Boken läses också med fördel av politiker eller fackligt förtroendevalda.

New Public Management – NPM – är något som nästan alla hört talas om och har en åsikt om. Inte sällan skildras begreppet som omfattande allt som i dag tycks vara ”fel” med den offentliga sektorn. New Public Management – ett nyliberalt 90-talsfenomen? är en samhällsvetenskaplig lärobok baserad på författarens forskning om organisering och styrning i den svenska offentliga sektorn. Boken diskuterar NPM utifrån såväl ett teoretiskt som ett empiriskt perspektiv. Utgångspunkten är att synliggöra olika typer av reformer som vanligtvis inkluderas i NPM i syfte att fördjupa kunskapen kring vad det inneburit i en svensk förvaltningskontext.

Boken tar bland annat upp Hoods sju kategorier, hur NPM påverkats av nationalekonomiska teorier och den historiska utvecklingen av reformer inom offentlig sektor, främst i Sverige men även i resten av västvärlden. Boken presenterar också modeller för hur NPM kan förstås, och lyfter vidare fram den kritik som riktats mot NPM samt hur NPM format ett nytt chefskap.

New Public Management ger förutsättningar för att bättre förstå den komplexitet som präglar välfärdssamhällets utveckling över tid och riktar sig till studenter inom samhällsvetenskap, journalister och ledare inom privat och offentlig förvaltning såsom rektorer, verksamhetschefer och ekonomer. Boken läses också med fördel av politiker eller fackligt förtroendevalda.

New Public Management – NPM – är något som nästan alla hört talas om och har en åsikt om. Inte sällan skildras begreppet som omfattande allt som i dag tycks vara ”fel” med den offentliga sektorn. New Public Management – ett nyliberalt 90-talsfenomen? är en samhällsvetenskaplig lärobok baserad på författarens forskning om organisering och styrning i den svenska offentliga sektorn. Boken diskuterar NPM utifrån såväl ett teoretiskt som ett empiriskt perspektiv. Utgångspunkten är att synliggöra olika typer av reformer som vanligtvis inkluderas i NPM i syfte att fördjupa kunskapen kring vad det inneburit i en svensk förvaltningskontext.

Boken tar bland annat upp Hoods sju kategorier, hur NPM påverkats av nationalekonomiska teorier och den historiska utvecklingen av reformer inom offentlig sektor, främst i Sverige men även i resten av västvärlden. Boken presenterar också modeller för hur NPM kan förstås, och lyfter vidare fram den kritik som riktats mot NPM samt hur NPM format ett nytt chefskap.

New Public Management ger förutsättningar för att bättre förstå den komplexitet som präglar välfärdssamhällets utveckling över tid och riktar sig till studenter inom samhällsvetenskap, journalister och ledare inom privat och offentlig förvaltning såsom rektorer, verksamhetschefer och ekonomer. Boken läses också med fördel av politiker eller fackligt förtroendevalda.