Denna tionde upplaga av Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin utgör en grundlig bearbetning av det populära verket. Samtliga kapitel har reviderats och kapitlen om tolkning av analysresultat, vatten, elektrolyter, blodgaser, mag–tarmkanalen och immunologi har skrivits om från grunden; allt i samarbete mellan verksamma inom klinisk farmakologi, klinisk immunologi och klinisk kemi.
Kunskapsfragment inom medicin, inklusive klinisk kemi, är lättillgängliga på nätet men ger sällan den helhetsbild som behövs för en djupare förståelse och därmed optimal användning av laboratorieanalyser. Denna bok ger en sådan helhetsbild och kan användas såväl för att slå upp fakta om specifika analyser som för att förstå de sjukdomsmekanismer som är av betydelse för beställning och tolkning av laboratorieresultat. Texten är organiserad utifrån kliniska problemområden och i balansgången mellan inslagen av laboratorium och medicin har tonvikten lagts på det medicinskt-diagnostiska snarare än på det laboratorietekniska. Fokus ligger på förståelsen av preanalytiska och analytiska faktorer vid tolkningen av laboratorieresultat samt av förståelsen av prevalens, sensitivitet, specificitet och liknande begrepp i det diagnostiska arbetet.
Föreliggande bok förväntas även fortsatt komma till god användning på avdelningar, mottagningar och vårdcentraler – överallt där man behöver ta laboratorieprover och tolka provsvar – men också bland studenter i medicin, biomedicin, biomedicinsk laboratorievetenskap och besläktade kunskapsområden.
