Lina Ekdahls nya diktsamling ”Först av allt är gästfriheten” sätter fokus på såväl samhällets som vår egen vilja eller ovilja, förmåga eller oförmåga att välkomna vår nästa. Låter vi oss avbrytas eller är det just där gränsen går, när någon avbryter för en burk honung, ett skämt, en fråga angående husrum, ett glas vatten? Otaliga är de djur som gästar dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Med förrädisk vänlighet och i solidaritetens namn frågar sig dikterna: vad vill du, varför kom du hit, har du med dig lakan?

Med sedvanlig humoristisk närvaro och ett förtvivlat allvar sätter Ekdahl ord på tillståndet i samtiden och kring vårt gemensamma ansvar.

Lina Ekdahls nya diktsamling ”Först av allt är gästfriheten” sätter fokus på såväl samhällets som vår egen vilja eller ovilja, förmåga eller oförmåga att välkomna vår nästa. Låter vi oss avbrytas eller är det just där gränsen går, när någon avbryter för en burk honung, ett skämt, en fråga angående husrum, ett glas vatten? Otaliga är de djur som gästar dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Med förrädisk vänlighet och i solidaritetens namn frågar sig dikterna: vad vill du, varför kom du hit, har du med dig lakan?

Med sedvanlig humoristisk närvaro och ett förtvivlat allvar sätter Ekdahl ord på tillståndet i samtiden och kring vårt gemensamma ansvar.

Lina Ekdahls nya diktsamling ”Först av allt är gästfriheten” sätter fokus på såväl samhällets som vår egen vilja eller ovilja, förmåga eller oförmåga att välkomna vår nästa. Låter vi oss avbrytas eller är det just där gränsen går, när någon avbryter för en burk honung, ett skämt, en fråga angående husrum, ett glas vatten? Otaliga är de djur som gästar dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Med förrädisk vänlighet och i solidaritetens namn frågar sig dikterna: vad vill du, varför kom du hit, har du med dig lakan?

Med sedvanlig humoristisk närvaro och ett förtvivlat allvar sätter Ekdahl ord på tillståndet i samtiden och kring vårt gemensamma ansvar.