I boken diskuteras hur ett kritiskt socialt arbete kan utvecklas och integreras i praktiken. Med avstamp i ett teoretiskt metaperspektiv formuleras förslag på sätt att bidra till en utveckling av detta. En utgångspunkt är att socialarbetaren är en del i ett maktspel. Denna produktion av makt kan ta sig uttryck i kategoriseringar av människor, i det språk som används eller i de metoder och teorier som ligger till grund för bedömningar och beslut.

Boken gör en rad empiriska och teoretiska nedslag i teman som exempelvis makt, motstånd, familj, intersektionalitet, hemlöshet, migration, globala förändringar och kategoriseringar och visar med dem hur man kan närma sig ett socialt arbete som är kritiskt och reflexivt.

I den andra upplagan har samtliga kapitel reviderats och två nya kapitel tillkommit: ett om den nya hemlösheten och fattigdomsparadoxen och ett om globala förändringar och nationella konsekvenser.

Kritiskt socialt arbete riktar sig till studenter på socionomprogrammet, men även till studerande på andra utbildningar med klient- eller patientkontakt, samt till yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola.

Boken

• introducerar kritiskt socialt arbete i en svensk kontext utifrån både teori och empiri.
• ger verktyg för att kritiskt granska den egna maktpositionen och sitt dagliga arbete.
• bidrar till att sätta in det sociala arbetet i en politisk och strukturell ram, och betonar vikten av att aktivt och kritiskt förhålla sig till denna ram.

Om författarna
Bokens redaktör, Marcus Herz, är docent i socialt arbete och verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare: Thomas Johansson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet; Jessica Jönsson, docent i socialt arbete, Örebro universitet. Philip Lalander, professor i socialt arbete, Linnéuniversitetet; Tina Mattsson, docent i socialt arbete, Lunds universitet; Tove Samzelius, doktor i socialt arbete, Malmö universitet och Hanna Wikström, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet.

I boken diskuteras hur ett kritiskt socialt arbete kan utvecklas och integreras i praktiken. Med avstamp i ett teoretiskt metaperspektiv formuleras förslag på sätt att bidra till en utveckling av detta. En utgångspunkt är att socialarbetaren är en del i ett maktspel. Denna produktion av makt kan ta sig uttryck i kategoriseringar av människor, i det språk som används eller i de metoder och teorier som ligger till grund för bedömningar och beslut.

Boken gör en rad empiriska och teoretiska nedslag i teman som exempelvis makt, motstånd, familj, intersektionalitet, hemlöshet, migration, globala förändringar och kategoriseringar och visar med dem hur man kan närma sig ett socialt arbete som är kritiskt och reflexivt.

I den andra upplagan har samtliga kapitel reviderats och två nya kapitel tillkommit: ett om den nya hemlösheten och fattigdomsparadoxen och ett om globala förändringar och nationella konsekvenser.

Kritiskt socialt arbete riktar sig till studenter på socionomprogrammet, men även till studerande på andra utbildningar med klient- eller patientkontakt, samt till yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola.

Boken

• introducerar kritiskt socialt arbete i en svensk kontext utifrån både teori och empiri.
• ger verktyg för att kritiskt granska den egna maktpositionen och sitt dagliga arbete.
• bidrar till att sätta in det sociala arbetet i en politisk och strukturell ram, och betonar vikten av att aktivt och kritiskt förhålla sig till denna ram.

Om författarna
Bokens redaktör, Marcus Herz, är docent i socialt arbete och verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare: Thomas Johansson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet; Jessica Jönsson, docent i socialt arbete, Örebro universitet. Philip Lalander, professor i socialt arbete, Linnéuniversitetet; Tina Mattsson, docent i socialt arbete, Lunds universitet; Tove Samzelius, doktor i socialt arbete, Malmö universitet och Hanna Wikström, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet.

I boken diskuteras hur ett kritiskt socialt arbete kan utvecklas och integreras i praktiken. Med avstamp i ett teoretiskt metaperspektiv formuleras förslag på sätt att bidra till en utveckling av detta. En utgångspunkt är att socialarbetaren är en del i ett maktspel. Denna produktion av makt kan ta sig uttryck i kategoriseringar av människor, i det språk som används eller i de metoder och teorier som ligger till grund för bedömningar och beslut.

Boken gör en rad empiriska och teoretiska nedslag i teman som exempelvis makt, motstånd, familj, intersektionalitet, hemlöshet, migration, globala förändringar och kategoriseringar och visar med dem hur man kan närma sig ett socialt arbete som är kritiskt och reflexivt.

I den andra upplagan har samtliga kapitel reviderats och två nya kapitel tillkommit: ett om den nya hemlösheten och fattigdomsparadoxen och ett om globala förändringar och nationella konsekvenser.

Kritiskt socialt arbete riktar sig till studenter på socionomprogrammet, men även till studerande på andra utbildningar med klient- eller patientkontakt, samt till yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola.

Boken

• introducerar kritiskt socialt arbete i en svensk kontext utifrån både teori och empiri.
• ger verktyg för att kritiskt granska den egna maktpositionen och sitt dagliga arbete.
• bidrar till att sätta in det sociala arbetet i en politisk och strukturell ram, och betonar vikten av att aktivt och kritiskt förhålla sig till denna ram.

Om författarna
Bokens redaktör, Marcus Herz, är docent i socialt arbete och verksam vid Göteborgs universitet. Övriga författare: Thomas Johansson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet; Jessica Jönsson, docent i socialt arbete, Örebro universitet. Philip Lalander, professor i socialt arbete, Linnéuniversitetet; Tina Mattsson, docent i socialt arbete, Lunds universitet; Tove Samzelius, doktor i socialt arbete, Malmö universitet och Hanna Wikström, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet.