Vilken betydelse har barns skapande för deras möjligheter att skapa mening i tillvaron? Hur kommuniceras dessa processer mellan barn och vuxna i den pedagogiska praktiken? Hur gör barn sina röster hörda? Den här boken vill visa på den dynamik som råder mellan å ena sidan pedagogiska och kulturella praktiker och, å andra sidan, teoretiska tolkningar. 

Boken är indelad i tre teman: del 1 handlar om barns rätt – barns rätt till kultur. Här diskuteras Barnrättskonventionen i relation till läroplanen och vardagliga rutiner. Del 2 handlar om estetiska läroprocesser. Att lärande också rymmer det estetiska är ingen nyhet, men hur kan detta lärande förstås? Del 3 handlar om estetik som kommunikation. Här illustreras teoretiska resonemang om kommunikation och estetik genom exempel från praktiken. Ett par av kapitlen har utgångspunkt i specialpedagogik som både praktik och vetenskap.

Bokens andra upplaga har uppdaterats i enlighet med nya styrdokument och utifrån förändringar av villkor som gäller barns och ungas situation och rättigheter.

Genom nedslag i olika praktiker undersöker författarna barns liv och villkor i dag, i det kulturella, det estetiska, det pedagogiska och det som gäller såväl det enskilda barnets som barnkollektivets, eller barnkulturens, rättigheter.  I boken diskuteras också vuxnas plats i verksamheter bland, och tillsammans, med barn. Studerande och personal inom skola, förskola och fritidshem bidrar med sina tankar och föreställningar om vad som kan vara barns bästa. 

Bokens redaktörer är Anna Klerfelt, docent i pedagogik med inriktning fritidshemspedagogik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, och Birgitta Qvarsell, professor emerita i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, båda vid Stockholms universitet.

Vilken betydelse har barns skapande för deras möjligheter att skapa mening i tillvaron? Hur kommuniceras dessa processer mellan barn och vuxna i den pedagogiska praktiken? Hur gör barn sina röster hörda? Den här boken vill visa på den dynamik som råder mellan å ena sidan pedagogiska och kulturella praktiker och, å andra sidan, teoretiska tolkningar. 

Boken är indelad i tre teman: del 1 handlar om barns rätt – barns rätt till kultur. Här diskuteras Barnrättskonventionen i relation till läroplanen och vardagliga rutiner. Del 2 handlar om estetiska läroprocesser. Att lärande också rymmer det estetiska är ingen nyhet, men hur kan detta lärande förstås? Del 3 handlar om estetik som kommunikation. Här illustreras teoretiska resonemang om kommunikation och estetik genom exempel från praktiken. Ett par av kapitlen har utgångspunkt i specialpedagogik som både praktik och vetenskap.

Bokens andra upplaga har uppdaterats i enlighet med nya styrdokument och utifrån förändringar av villkor som gäller barns och ungas situation och rättigheter.

Genom nedslag i olika praktiker undersöker författarna barns liv och villkor i dag, i det kulturella, det estetiska, det pedagogiska och det som gäller såväl det enskilda barnets som barnkollektivets, eller barnkulturens, rättigheter.  I boken diskuteras också vuxnas plats i verksamheter bland, och tillsammans, med barn. Studerande och personal inom skola, förskola och fritidshem bidrar med sina tankar och föreställningar om vad som kan vara barns bästa. 

Bokens redaktörer är Anna Klerfelt, docent i pedagogik med inriktning fritidshemspedagogik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, och Birgitta Qvarsell, professor emerita i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, båda vid Stockholms universitet.

Vilken betydelse har barns skapande för deras möjligheter att skapa mening i tillvaron? Hur kommuniceras dessa processer mellan barn och vuxna i den pedagogiska praktiken? Hur gör barn sina röster hörda? Den här boken vill visa på den dynamik som råder mellan å ena sidan pedagogiska och kulturella praktiker och, å andra sidan, teoretiska tolkningar. 

Boken är indelad i tre teman: del 1 handlar om barns rätt – barns rätt till kultur. Här diskuteras Barnrättskonventionen i relation till läroplanen och vardagliga rutiner. Del 2 handlar om estetiska läroprocesser. Att lärande också rymmer det estetiska är ingen nyhet, men hur kan detta lärande förstås? Del 3 handlar om estetik som kommunikation. Här illustreras teoretiska resonemang om kommunikation och estetik genom exempel från praktiken. Ett par av kapitlen har utgångspunkt i specialpedagogik som både praktik och vetenskap.

Bokens andra upplaga har uppdaterats i enlighet med nya styrdokument och utifrån förändringar av villkor som gäller barns och ungas situation och rättigheter.

Genom nedslag i olika praktiker undersöker författarna barns liv och villkor i dag, i det kulturella, det estetiska, det pedagogiska och det som gäller såväl det enskilda barnets som barnkollektivets, eller barnkulturens, rättigheter.  I boken diskuteras också vuxnas plats i verksamheter bland, och tillsammans, med barn. Studerande och personal inom skola, förskola och fritidshem bidrar med sina tankar och föreställningar om vad som kan vara barns bästa. 

Bokens redaktörer är Anna Klerfelt, docent i pedagogik med inriktning fritidshemspedagogik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, och Birgitta Qvarsell, professor emerita i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, båda vid Stockholms universitet.