I en tid då tekniska lösningar blir allt vanligare behövs en problematisering av vad digitalisering i socialtjänsten betyder och hur olika verksamheter påverkas. Digitaliseringen väcker reaktioner, både i form av rädslor för att det personliga mötet ska försvinna och förhoppningar om effektiva lösningar för ett mer ekonomiskt, rättvist och mer likriktat beslutsfattande och utförande. Kan digital teknik ersätta det personliga mötet? Är det bättre med en objektiv neutral robot än en subjektiv professionell – och går det ens att skapa en neutral och objektiv robot? Vem ansvarar för robotens beslut? Frågorna är många och komplexa.

Digitalisering i socialt arbete ger en introduktion till hur socialtjänstens verksamheter möter digital teknik och visar exempel på hur socialtjänsten digitaliserats. Författaren diskuterar vilka risker och möjligheter som digitaliseringen innebär för socialtjänstens verksamheter, men också hur den framtida utvecklingen kan komma att se ut. Boken tar sin utgångspunkt i praktiknära studier, främst i nationell kontext, och innehåller också diskussionsfrågor för att inspirera till fortsatta samtal.  

Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma som kommer i kontakt med eller arbetar inom socialtjänsten och som är nyfikna på interaktionen människa–teknik och framtidens sociala arbete. 

Lupita Svensson är universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon forskar om digitalisering och socialt arbete i allmänhet och har särskilt fördjupat sig i automatisering och socialtjänst.
 

I en tid då tekniska lösningar blir allt vanligare behövs en problematisering av vad digitalisering i socialtjänsten betyder och hur olika verksamheter påverkas. Digitaliseringen väcker reaktioner, både i form av rädslor för att det personliga mötet ska försvinna och förhoppningar om effektiva lösningar för ett mer ekonomiskt, rättvist och mer likriktat beslutsfattande och utförande. Kan digital teknik ersätta det personliga mötet? Är det bättre med en objektiv neutral robot än en subjektiv professionell – och går det ens att skapa en neutral och objektiv robot? Vem ansvarar för robotens beslut? Frågorna är många och komplexa.

Digitalisering i socialt arbete ger en introduktion till hur socialtjänstens verksamheter möter digital teknik och visar exempel på hur socialtjänsten digitaliserats. Författaren diskuterar vilka risker och möjligheter som digitaliseringen innebär för socialtjänstens verksamheter, men också hur den framtida utvecklingen kan komma att se ut. Boken tar sin utgångspunkt i praktiknära studier, främst i nationell kontext, och innehåller också diskussionsfrågor för att inspirera till fortsatta samtal.  

Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma som kommer i kontakt med eller arbetar inom socialtjänsten och som är nyfikna på interaktionen människa–teknik och framtidens sociala arbete. 

Lupita Svensson är universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon forskar om digitalisering och socialt arbete i allmänhet och har särskilt fördjupat sig i automatisering och socialtjänst.
 

I en tid då tekniska lösningar blir allt vanligare behövs en problematisering av vad digitalisering i socialtjänsten betyder och hur olika verksamheter påverkas. Digitaliseringen väcker reaktioner, både i form av rädslor för att det personliga mötet ska försvinna och förhoppningar om effektiva lösningar för ett mer ekonomiskt, rättvist och mer likriktat beslutsfattande och utförande. Kan digital teknik ersätta det personliga mötet? Är det bättre med en objektiv neutral robot än en subjektiv professionell – och går det ens att skapa en neutral och objektiv robot? Vem ansvarar för robotens beslut? Frågorna är många och komplexa.

Digitalisering i socialt arbete ger en introduktion till hur socialtjänstens verksamheter möter digital teknik och visar exempel på hur socialtjänsten digitaliserats. Författaren diskuterar vilka risker och möjligheter som digitaliseringen innebär för socialtjänstens verksamheter, men också hur den framtida utvecklingen kan komma att se ut. Boken tar sin utgångspunkt i praktiknära studier, främst i nationell kontext, och innehåller också diskussionsfrågor för att inspirera till fortsatta samtal.  

Boken vänder sig både till studenter och yrkesverksamma som kommer i kontakt med eller arbetar inom socialtjänsten och som är nyfikna på interaktionen människa–teknik och framtidens sociala arbete. 

Lupita Svensson är universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon forskar om digitalisering och socialt arbete i allmänhet och har särskilt fördjupat sig i automatisering och socialtjänst.