Vänligen bygg inga berg : betraktelser från kassan

Uppskattad läsning

Den här boken har jag sneglat på sedan den släpptes. Dels för att jag har läst Arvidssons novellsamling #aldrigensam och gillade den. Hos mig väcker begreppet #arbetarlitteratur associationer till klassisk svensk arbetarlitteratur från tidigt 1900-tal och den kan lätt kännas föråldrad. Men arbetarlitteraturen dog aldrig, utan bestod - om än med skiftande fokus - till att under 2010-talet och framåt fokusera på arbetsplatsen snarare än arbetande människor. Här är Arvidssons lyrikverk i linje med tiden men rör sig längre än så (2010-talet har trots allt passerat). Med förbehåll för att arbetarlitteratur är en genre som jag är föga bevandrad inom, så överträffade den här boken mina förväntningar, som redan var höga. Det finns, för mig, en mystik kring människor som tillbringar sina dagar i en mataffär. Vanligtvis möter man dem när man staplar varor på rullbandet och försöker vända streck-koden åt rätt håll som en artighetsgest (om man kommer ihåg), säger "Hej", "Nej, inget kvitto" och skyndar ut. Det är en (pun not intended) löpande band-princip helt i linje med det moderna samhällets hetsiga tempo, som för de flesta lämnar föga utrymme för personliga möten i de matvarukedjor som vi är beroende av ("jag var jag är ett ingenting | påminn mig inte om det", s. 122). Tidsformatet placerar mötet någonstans i en skum (o)komfortzon mellan det mänskliga och personliga och det maskinella och opersonliga - eller? Vad Arvidsson gör är att ur en matbutiksanställds perspektiv och i textmässigt sparsamma och relativt luftiga - men likväl innehållsrika, målande och rörande - rader av årstids- och händelse/mötesindelad lyrik ge färg åt vad jag, som vill ha dylika praktiska spörsmål avklarade fort, spontant betraktar som opersonligt: "vår ambition är att du ska ha en positiv känsla när du lämnar oss | ibland låter avläsaren så likt ett barn som gråter | har gråtit länge nu bara hickar sig fram | glad det ingår i beskrivningen | att du ska vara ingen ångest | var det bra så? blank | får låtsas att jag är någon annan då |någon som kan det här (s. 73)". Mycket uppskattad läsning. Betyg: En solklar 5/5.

David D