I många av Svenska kyrkans församlingar firas mässa en eller flera gånger i veckan. Nattvarden är i högsta grad både aktuell och angelägen – och den engagerar. Med anledning av en ny kyrkohandbok 2017 och ett biskopsbrev om nattvarden 2020 har såväl gamla som nya frågor väckts, och diskussionen om nattvarden har intensifierats. Inte minst har förhållandet mellan teologin i de nya normativa dokumenten och den levda teologin i församlingarna aktualiserats. Till detta samtal samlar den här antologin tolv skribenter från olika akademiska och kyrkliga traditioner för att ge perspektiv på nattvarden i Svenska kyrkan idag.

Bokens kapitel behandlar exempelvis frågor om språk, musik, praktik, barn och delaktighet. Här diskuteras också nattvarden i förhållande till ämnen som ekumenik, klimat, diakoni och digitalisering. Historiska perspektiv blandas med analyser av nutida praktiker och teologiska nytolkningar för vår tid och framtid. Till synes spridda sädeskorn från den teologiska forskningen möts med utgångspunkten att nattvarden är central – för såväl kyrkan i stort som den enskilda gudstjänstfiraren.

Medverkande: Teresia Boström (red.), Judith Fagrell, Ulrica Fritzson, Elin Lockneus, Mattias Lundberg, Frida Mannerfelt (red.), Michael Nausner, Karin Rubenson, Carina Sundberg, Karin Tillberg, Andreas Wejderstam, och Johannes Zeiler.

I många av Svenska kyrkans församlingar firas mässa en eller flera gånger i veckan. Nattvarden är i högsta grad både aktuell och angelägen – och den engagerar. Med anledning av en ny kyrkohandbok 2017 och ett biskopsbrev om nattvarden 2020 har såväl gamla som nya frågor väckts, och diskussionen om nattvarden har intensifierats. Inte minst har förhållandet mellan teologin i de nya normativa dokumenten och den levda teologin i församlingarna aktualiserats. Till detta samtal samlar den här antologin tolv skribenter från olika akademiska och kyrkliga traditioner för att ge perspektiv på nattvarden i Svenska kyrkan idag.

Bokens kapitel behandlar exempelvis frågor om språk, musik, praktik, barn och delaktighet. Här diskuteras också nattvarden i förhållande till ämnen som ekumenik, klimat, diakoni och digitalisering. Historiska perspektiv blandas med analyser av nutida praktiker och teologiska nytolkningar för vår tid och framtid. Till synes spridda sädeskorn från den teologiska forskningen möts med utgångspunkten att nattvarden är central – för såväl kyrkan i stort som den enskilda gudstjänstfiraren.

Medverkande: Teresia Boström (red.), Judith Fagrell, Ulrica Fritzson, Elin Lockneus, Mattias Lundberg, Frida Mannerfelt (red.), Michael Nausner, Karin Rubenson, Carina Sundberg, Karin Tillberg, Andreas Wejderstam, och Johannes Zeiler.

I många av Svenska kyrkans församlingar firas mässa en eller flera gånger i veckan. Nattvarden är i högsta grad både aktuell och angelägen – och den engagerar. Med anledning av en ny kyrkohandbok 2017 och ett biskopsbrev om nattvarden 2020 har såväl gamla som nya frågor väckts, och diskussionen om nattvarden har intensifierats. Inte minst har förhållandet mellan teologin i de nya normativa dokumenten och den levda teologin i församlingarna aktualiserats. Till detta samtal samlar den här antologin tolv skribenter från olika akademiska och kyrkliga traditioner för att ge perspektiv på nattvarden i Svenska kyrkan idag.

Bokens kapitel behandlar exempelvis frågor om språk, musik, praktik, barn och delaktighet. Här diskuteras också nattvarden i förhållande till ämnen som ekumenik, klimat, diakoni och digitalisering. Historiska perspektiv blandas med analyser av nutida praktiker och teologiska nytolkningar för vår tid och framtid. Till synes spridda sädeskorn från den teologiska forskningen möts med utgångspunkten att nattvarden är central – för såväl kyrkan i stort som den enskilda gudstjänstfiraren.

Medverkande: Teresia Boström (red.), Judith Fagrell, Ulrica Fritzson, Elin Lockneus, Mattias Lundberg, Frida Mannerfelt (red.), Michael Nausner, Karin Rubenson, Carina Sundberg, Karin Tillberg, Andreas Wejderstam, och Johannes Zeiler.