Fackteologi – serie

Varför finns det egentligen så många olika kyrkor och samfund? Varför kan de inte alltid samarbeta? Vad är det som gör just denna kyrka speciell? Sådana frågor behandlas i denna lärobok i kyrko- och samfundskunskap. 

I bokens första del behandlas olika kyrkofamiljer såsom österländska och ortodoxa kyrkor, romersk-katolska kyrkan, lutherska, metodistiska, baptistiska kyrkor samt pentekostala grupper liksom ekumeniska samfundsbildningar och de afrikanska AIC-kyrkorna. Dessutom innehåller boken orienteringar om samfund som Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och Jehovas Vittnen. 

Bokens andra del presenteras de olika kyrkornas och samfundens gudstjänstliv, deras mässfirande och sakramentala liv och predikotraditioner. Särskild uppmärksamhet riktas mot Svenska kyrkan, romersk-katolska kyrkan och de östliga kyrkorna. För att förstå kyrkors och samfunds identitet och funktion i dagens samhälle riktas i bokens tredje del fokus mot verksamhet ute i världen genom mission, undervisning, ekumenik, religionsdialog, diakoni och karitativt arbete. 

Boken vänder sig både till blivande präster och pastorer och till blivande lärare i religionskunskap, men också till alla andra som är intresserade av att förstå sig på den mångfald som råder inom dagens kristenhet.   

Biskop Martin Lönnebo hade många språk. Och outtröttligt sökte han nya vägar att kommunicera kristen tro på sätt som gick att förstå sig på för så många som möjligt, bana väg för tro och hopp.

I Hoppets arkitekt får vi möta pilgrimen, teologen, filosofen, pedagogen, opinionsbildaren, mystikern, författaren, poeten och lekbrodern Martin Lönnebo. Här låter hans kreativa fantasi, humor och allvar – och starka tro på kärlek, vetenskap och skönhet – oss ana ytterligare spår att följa.

Antologins tretton kapitel lyfter fram olika uttryck i det rika arv Martin Lönnebo lämnat efter sig och är skrivna av Jonas Jonson, Karin Johannesson, Jonas Eek, Åsa Molin, Fanny Willman, Patrik Hagman, Christine Wamsler, Malina Abrahamson, Samuel Rubenson, Anna Toivonen, Peter Halldorf, Tomas Sjödin och Ylva Eggehorn.

Boken speglar en biskop, teolog och pilgrim vars tankar och initiativ fortfarande inspirerar och vägleder. Martin Lönnebos liv och gärning påminner oss om att tradition inte är en börda att bära, utan en levande källa att ösa ur, en nyckelresurs som öppnar framtiden när kyrkan står inför nya utmaningar. Kanske är det just så kyrkan bäst kan vara den horisont där himmel och jord möts – genom att bära vidare det vi fått och låta det bli till liv i en ny tid.

Ur förordet av biskop Marika Markovits

Kanske man kunde sammanfatta allt Lönnebo åstadkom i att han ger kristen tro ett uttryck, ett språk, en känsla som förenar teologiskt och andligt djup med en lekfull känsla för det som bränner till i samtidens kultur. Så kunde han vara radikalt lättillgänglig utan att för den skull nedvärdera bildning och komplexitet. Han kunde vara nyskapande utan att se traditionen som en belastning. Han kunde komma med dräpande samhälls-, kyrko- och kulturkritik och förena det med avväpnande värme.

- Ur inledningen av Patrik Hagman och Elin Kindeskog, bokens redaktörer.

Att öppna ett slutet rum är en bok om själavård och kyrkan. En bok där författarna vill se det enskilda själavårdssamtalet i ett större sammanhang och ge nycklar till församlingen som själavårdande miljö.

I boken blandas erfarenheter från glesbygder och biktrum, observationer från gudstjänster och församlingsliv, historiska och internationella utblickar, altarbord och själavårdsbord. Med hjälp av ecklesiologin som raster närmar sig författarna själavården som ett centrum i kyrkans liv. Det gör det möjligt att urskilja väsentliga aspekter av kyrkans identitet, likaväl som det vidgar och fördjupar förståelsen av själavård. 

Boken kan tillföra kreativa perspektiv till den som studerar, praktiserar och reflekterar kring själavård, samtidigt som den också fungerar som en god introduktion till forskningsfältet själavård och ecklesiologi.

Jonas Ideström och Gunilla Löf-Edberg (red.). Övriga författare är: Sven-Erik Brodd, Sara Jacobsson Grip, Leif Nordenstorm, Mikael Lundmark, Cecilia Wadstein.

”Äntligen!” Äntligen en bok om själavård som vill gå i närkamp med själavårdens teologiska varför, äntligen en bok som reflekterar över själavårdens samband med vad församlingen som helhet är och gör, äntligen en öppning in i det som alltför ofta enbart beskrivits i termer av det slutna rummets enskilda samtal. Äntligen!” Frida Mannerfelt, Svenskt Gudstjänstliv 2019

Boken Att öppna ett slutet rum är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process. 

Det har gått nästan 500 år sedan Stora katekesen först gavs ut och nära 100 år sedan den senaste officiella översättningen från Luthers grundtext gjordes. Ändå är den ständigt aktuell, dels som en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, dels för dess direkta tilltal när det gäller att tala om tro. Här finns viktiga och klassiska tankar om tron väl värda att lyfta fram också i vår tid. 

I en nyöversättning från Luthers tyska originaltexter återges här den ursprungliga katekesens alla fem delar som i tur och ordning tar upp Guds tio bud, Trosbekännelsen, Herrens bön, dopet och slutligen nattvarden. 

En inledning innan själva katekesen presenterar kort Luthers väg till katekeserna, Stora katekesens bakgrund och syfte tillsammans med kommentarer om översättningen och att läsa och tolka Luther i vår tid. Här finns också en ordlista över vanligt förekommande ord och begrepp i katekesen. 

Boken är rikt illustrerad, bland annat med ett 20-tal originalillustrationer ur Luthers Werke, Weimarer Ausgabe som återger originaltrycket från 1529 i Wittenberg.

Göran Agrell (född 1941) är präst i Svenska kyrkan sedan 1968, teologie doktor i Nya testamentets exegetik sedan 1977.

Peter Strömmer (född 1961) är präst i Svenska kyrkan sedan 1996 och fritidsforskar om Luther sedan 1983.  

Vilket utrymme är jag beredd att ge åt trosföreställningar och traditioner som inte är mina egna? Vad betyder mötet med människor av en annan tro för min egen tro?  I ett alltmer mångreligiöst samhälle uppstår en mängd frågor i mötet med andra religioner – både teologiska och praktiska. Är exempelvis alla religioner likvärdiga vägar till Gud, och är det okej att delta i andra religioners ceremonier? I den här boken skriver teologen Jakob Wirén tankeväckande om lokal interreligiös samverkan och om sådant som skaver – teologiskt och politiskt – i förhållandet mellan religiösa traditioner. Han utforskar utrymmet för den andre på flera plan:  Religionsdialog: Vilka erfarenheter finns att hämta från den interreligiösa praktiken? Vilka är utmaningarna och framgångsfaktorerna? Hur motiverar judar, muslimer och kristna sitt interreligiösa engagemang? 

Redan nu men ännu inte. Kristen tro bär på ett löfte och ett hopp om att Gud fortsatt verkar med sin skapelse. Och detta handlande kan vi ana glimtvis. Tanken ger tröst och kraft att kämpa vidare men den är också utmanande. Uttrycket redan nu men ännu inte pekar samtidigt framåt. I kristen tro finns också ett löfte och ett hopp om att det som nu är sakernas tillstånd inte kommer vara så för alltid. När Guds rike bryter in helt och fullt ska en ny världsordning etableras, outgrundlig för oss här och nu, men som står i kontinuitet med Guds tidigare handlande. 

Vad betyder det att leva i denna spänning mellan den värld som nu är och den som ska komma? Hur ska vår roll i världen här och nu se ut? Vad betyder våra handlingar och vårt sätt att leva i ett eskatologiskt perspektiv? För att få ett grepp om synen på dessa viktiga frågor bad Svenska kyrkans teologiska kommitté ett antal stiftsteologer och deras kollegor att diskutera detta. Svaren delgavs sedan ett antal forskare som fick bearbeta frågorna utifrån sina respektive forskningsfält. Resultatet blev denna bok där exegetiska, kyrkohistoriska, etiska och teologiska resurser bidrar till en fördjupad reflektion över framtidsfrågorna i vardagen i kyrka och samhälle. 

För att hantera en framtid som på många sätt ter sig dyster och övermäktig, behöver det finnas röster som ingjuter mod och motverkar hopplöshet. Kristen tro och tradition kan härbärgera den komplexitet som det innebär att vara människa tillsammans med andra och i relation till jorden, där allt som sker i nuet samtidigt är en rörelse mot det som ska komma.

Författare: Lovisa Nyman, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (red), Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet (red), Fredrik Lindström, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, Åbo universitet, Werner Jeanrond, professor emeritus i systematisk teologi vid universitetet i Oslo, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, Elisabeth Gerle, professor emerita i etik vid Lunds universitet och Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi vid Uppsala universitet. 

Boken Tro hopp och strävan - Gudsriket som tröst och motiv för handling är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Vi lever i en tid som präglas av våld, hat och hämnd. Exemplen är många, både från vårt eget land och från olika delar av världen. Men har inte våldet och hatet alltid funnits, bara blivit mer påträngande via nutida media?

I boken Att be med eller utan censur? undersöker Hans-Erik Nordin hur Bibelns bönbok, Psaltaren, med dess hämnd- och förbannelsepsalmer kan förstås idag. Att teman som våld och hämnd återfinns i dessa gamla böner, som ryms inom pärmarna av helig skrift och används i många kyrkors liv, kan skapa både frågor och protest.

Till sin hjälp tar författaren ett antal teologer som behandlat dessa frågor, för att fortlöpande själv ta ställning. Det räcker inte att bara förstå vad Bibelns säger utan också att reflektera över teman som tolkning, gudsbild och människosyn. Men också att etiskt bearbeta och värdera olika tolkningar och uppfattningar. Bokens ärende är att tillämpa tolkningen av dessa svåra psalmer in i vår tid, vår värld och vår kyrka.

Boken bjuder in till eftertanke, samtal och fortsatt fördjupning, och avslutas med en studieplan för samtalsgrupper och fortbildning.

Boken Att be med eller utan censur? passar för:

Präster, diakoner och pedagoger inom Svenska kyrkan som vill fördjupa sig i hur Bibelns mer utmanande texter kan användas i undervisning, predikan och själavård.

Teologistudenter och andra med intresse för bibelvetenskap, etik och praktisk teologi, som vill reflektera över hur våld, vrede och bön kan rymmas inom den kristna tron.

Församlingsanställda och samtalsledare som söker material för studiegrupper eller fortbildning.

Enskilda läsare som vill fördjupa sitt böneliv och sin bibelförståelse i relation till samtida frågor om hat, försoning och rättvisa.

Hans-Erik Nordin är biskop emeritus, Strängnäs stift, och teol. dr. i etik från Uppsala universitet.

I boken Bibeltolkningens bakgator belyser Jesper Svartvik några av de mest skumma bakgatorna i bibletolkningens historia. Svartvik menar att vi har mycket att lära av denna historia, genom att titta på frågor som; Vilka bibeltexter åberopades av slavägarna i den amerikanska södern?

Hur motiverades att antisemitism var förenligt med kristen tro? Hur har de tolkat Bibeln som är negativt inställda till samkönade relationer? Vilka argument har använts i de många debatterna?

Jesper Svartvik visar på likheter och skillnader. Boken visar också på hur nutidens bibelforskare tolkat de bibeltexter som har åberopats i diskussionerna och ger en fördjupad kunskap om bibeltolkningens historia och hjälper dagens bibelläsare att tolka och tillämpa texterna.

Ny utgåva med nytt förord.

I många av Svenska kyrkans församlingar firas mässa en eller flera gånger i veckan. Nattvarden är i högsta grad både aktuell och angelägen – och den engagerar. Med anledning av en ny kyrkohandbok 2017 och ett biskopsbrev om nattvarden 2020 har såväl gamla som nya frågor väckts, och diskussionen om nattvarden har intensifierats. Inte minst har förhållandet mellan teologin i de nya normativa dokumenten och den levda teologin i församlingarna aktualiserats. Till detta samtal samlar den här antologin tolv skribenter från olika akademiska och kyrkliga traditioner för att ge perspektiv på nattvarden i Svenska kyrkan idag.

Bokens kapitel behandlar exempelvis frågor om språk, musik, praktik, barn och delaktighet. Här diskuteras också nattvarden i förhållande till ämnen som ekumenik, klimat, diakoni och digitalisering. Historiska perspektiv blandas med analyser av nutida praktiker och teologiska nytolkningar för vår tid och framtid. Till synes spridda sädeskorn från den teologiska forskningen möts med utgångspunkten att nattvarden är central – för såväl kyrkan i stort som den enskilda gudstjänstfiraren.

Medverkande: Teresia Boström (red.), Judith Fagrell, Ulrica Fritzson, Elin Lockneus, Mattias Lundberg, Frida Mannerfelt (red.), Michael Nausner, Karin Rubenson, Carina Sundberg, Karin Tillberg, Andreas Wejderstam, och Johannes Zeiler.

Början av 1900-talet var en omvälvande tid i det svenska samhället. Allt var i rörelse – idéerna, strukturerna och kvinnornas möjligheter till inflytande.

12 kvinnors kallelse berättar om tolv kvinnor – teologer, pedagoger och författare – som utifrån sin livssyn påverkade och förändrade både kyrka och samhälle under den här betydelsefulla perioden. Några banade nya vägar i sin samtid. Andra beredde mark för framtida förändringar. Tillsammans ger de en ny bild av svensk kvinnohistoria.

Boken riktar sig till studenter inom teologi och humaniora, men också till alla som intresserar sig för kvinnohistoria och kvinnors livsvillkor i Sverige under tidigt 1900-tal. Den passar utmärkt för seminarier och studiecirklar, men också för egen fördjupning.

"Ännu en bok om 1900-talets kvinnohistoria – behövs det verkligen? Svaret är ja!”  – Antje Jackélen, teolog och tidigare ärkebiskop för Svenska kyrkan

12 kvinnors kallelse är skriven av forskare inom religionsvetenskap, kyrkohistoria och teologi: Pär Alexandersson om Ebba Pauli Fredrik Santell om Anna Söderblom Ulrika Lagerlöf Nilsson om Elisabeth Beskow Mia Lövheim om Anna Sörensen Susanne Wigorts Yngvesson om Gertrud Aulén  Cecilia Nahnfeldt om Emilia Fogelklou  Cecilia Wejryd om Gunni Hermelin och Ester Lutteman  Maria Södling om Ester Lutteman Boel Hössjer Sundman om Siri Dahlquist  Martin Nykvist om Anna Bohlin Malin Gregersen om Ingeborg Wikander  Gunilla Gunner om Signe Walder

I Sverige – och i Svenska kyrkan – finns människor med olika trosuppfattningar och skilda religiösa och kulturella traditioner. Å ena sidan är det inget nytt utan en del av hela kyrkans historia, å andra sidan har migration och globalisering gjort Sverige till ett mer mångkulturellt land de senaste årtiondena. 

I Kyrka i ett mångkulturellt samhälle reflekterar nio författare över hur mångkulturen kan utmana och berika Svenska kyrkan idag och framåt. Det handlar dels om ekumeniskt samarbete och religionsdialog, dels om mångfalden inom det egna samfundet. 

I tre kapitel ger judiska, muslimska och katolska röster sin syn på samexistens, samverkan och svårigheter. Andra kapitel lyfter begrepp som enhet, mångkultur och sekularisering ur ett akademiskt perspektiv. Boken innehåller också berättelser om ekumenisk samverkan och samarbete mellan svenskkyrkliga och muslimska församlingar. Genom boken löper hoppet och övertygelsen att olikheter inte är ett hinder för gemenskap och att samarbete är starkare än distansering.

Kyrka i ett mångkulturellt samhälle är framtagen på biskop Johan Tyrbergs initiativ inför Lunds stift präst- och diakonmöte hösten 2025. Den vänder sig till alla medarbetare i Svenska kyrkan som är intresserade av ekumenik och religionsdialog och till andra som är engagerade i kyrkans nutid och framtid. 

Medverkande: Jan-Olof Aggedal (red.), Anna Minara Ciardi, Jan Eckerdal, Pamela Garpefors, Anita Goldman, Johan Tyrberg, Roland Vishkurti, Susanne Wigorts Yngvesson och Ebba Älverbrandt. 

Skiljer döden oss åt? I Sverige lever människor med olika tro sida vid sida. I det interreligiösa arbetet byggs förtroendefulla relationer och vi är grannar, arbetskamrater och klassföräldrar tillsammans. Mot den bakgrunden kan det framstå som märkligt att vi inte kan fortsätta vara grannar i döden. Strävan efter social sammanhållning över religionsgränser ersätts av begravningsplatsens väl avgränsade kvarter baserade på religiös tillhörighet. Är det ett tecken på att samhörigheten i det mångkulturella samhället inte går särskilt djupt? Eller är det en naturlig ordning?

Begravningsplatserna tillhör våra mest betydelsefulla platser – inte bara religiöst utan också socialt, historiskt och politiskt. De är ett av de främsta uttrycken för sammanhållet kulturarv i Sverige. Hit söker sig miljontals svenskar, religiösa som ickereligiösa för att minnas, hedra och få ro för tanken. Till begravningsplatsen kan många aktuella samhällsfrågor knytas. I boken diskuteras till exempel det samhälleliga ansvaret för plundrade samiska gravplatser och ödekyrkogårdar; hatbrott mot judiska gravkvarter, kritik mot etableringen av muslimska begravningsplatser och organiseringen av begravningsverksamheten, som till stor del utförs av Svenska kyrkans församlingar.

Med insiktsfull analys och tillgängligt språk tar författaren med läsaren till en plats där döden inte bara är slutet – utan också början på en djupare förståelse för religion, samhälle, identitet och tillhörighet.

Boken Döden och den andre är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

I Botkyrka församling i södra Stockholm bor 95 000 invånare. I församlingen talas fler än hundra språk och alla världsreligionerna finns representerade.

Församlingen har arbetat utifrån ledordet: Gå ner från berget! Gå ut och möt människor där de befinner sig, interagera med civilsamhället och våga pröva nytt.

Anne Sörman är präst i Botkyrka församling som är med i nätverket Framtiden bor hos oss. I den här boken samtalar hon med sina arbetskamrater för att undersöka församlingens arbete utifrån ledordet; vilken teologi det återspeglar och vilken kyrkosyn som uttrycks eller utmanas.

”Det jag ser här är ljust”, säger en av de intervjuade i boken När vi gick ner från berget. Och en annan röst: ”Det här är världens mitt!”

Samtidigt söker sig gängkriminaliteten ner i åldrarna, fattigdomen ökar och många människor lever utanför trygghet och välfärd.

Välkommen att möta präster, diakoner, pedagoger och musiker och att följa med på en resa mot en teologi och en kyrkosyn som bekräftar den tro som redan finns.

Anne Sörman är författare, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan.

Fredsteologi i krigets skugga är en angelägen och djupt reflekterande bok om kyrkans och teologins uppgift när världen skakar. I en tid präglad av krig i vårt närområde, upprustning och växande polarisering ställer ärkebiskop Martin Modéus den avgörande frågan: Hur bevarar vi fredens perspektiv när hotet om våld blir verkligt?

Bokens grundtes är tydlig: Kristen teologi är alltid en fredsteologi. Freden är både utgångspunkt och mål – också när samhället tvingas rusta sig för försvar. Krig beskrivs som en tragisk konsekvens av mänsklighetens brustenhet, aldrig som något gott i sig, även när väpnat motstånd kan framstå som nödvändigt.

Med hjälp av begrepp som fredstrappan, andlig beredskap och andliga försvarslinjer ger författaren redskap för att orientera sig i en krigsnära tid. Här ryms reflektioner om ansvar, mänsklig värdighet, nationalismens lockelser, rädsla och polarisering – men också om tro, hopp och kärlek som samhällets djupaste motståndskraft. Särskild tonvikt läggs vid att bevara mänskligheten, även hos den vi uppfattar som fiende, och att inte låta krigets logik forma våra hjärtan.

Boken riktar sig både till kyrkliga ledare, medarbetare och alla som söker ett teologiskt förankrat sätt att förstå vår tids allvar. Författarens vision är att rusta kyrkan – inte för krig, utan för fred. Att hjälpa oss att stå kvar i bönen, i sorgen och i hoppet. Att bygga en hållbar och rättvis fred redan nu, mitt i ofredens tid.

Fredsteologi i krigets skugga är en bok som vill ge mod, klarhet och riktning – med freden som kompass.

Alla har vi våra egna bilder av Jesus formade genom livet. I antologin Tolv möten med Jesus skriver tolv präster och diakoner i Växjö stift om sin Jesusbild och sina personliga erfarenheter av möten med den Uppståndne.

I förordet skriver biskop Fredrik Modéus:  "Som kyrka måste vi hela tiden påminna oss om grunden för vår tro. Vi behöver ett ärligt samtal om vad Jesus ord betyder, där våra mångskiftande erfarenheter och längtan efter mening tas på allvar."

Boken Tolv möten med Jesus är skriven inför präst- och diakonmötet i Växjö stift 2018 med temat Jesus.

Medverkande skribenter: Richard Thörn, Beate Fotland, Anna Hult, Jonas Lockman-Lundgren, Jenny Fogelström, Erik Sidenvall, Helena Ask, Tomas Fransson, Annette Geyer, Jonas Lindstrand, Magnus Hedqvist och Kerstin Oderhem.

Svenska kyrkan sände under åren 1874–1974 sammanlagt 814 missionärer till Afrika och Asien. Missionärerna  var präster och läkare, diakoner och sjuksköterskor, lärare och ekonomer, ingenjörer och kommunikatörer. Många blev kvar hela livet. De kom ur alla samhällsklasser och var för sin tid ofta välutbildade. Två av tre var kvinnor. Långt innan det fanns tjänster för kvinnor i Svenska kyrkan gjorde de betydande insatser i Sydafrika och Indien, i Zimbabwe, Kina och Tanzania.

Missionärerna var en del av den globala missionsrörelse som följde i väckelserörelsernas spår och kulminerade runt första världskriget.

Vad fick människor att ägna sitt liv åt kristen mission? Hur påverkades Svenska kyrkans självbild och teologi av missionen? Vad betydde den för statlig biståndspolitik? Hur förhöll sig missionärerna till kolonialism, rasism och kastsystem?

Det är frågor som Jonas Jonson initierat behandlar när han sätter in Svenska kyrkans mission i dess historiska och teologiska sammanhang.

Det här är en bok om allt det svårdefinierade som kan sammanfattas i ordet diakoni och den plats det har - och borde ha - i den kristna kyrkan.

Diakonins kyrka samlar hundratusentals arbetstimmar i tjänst för andra. Den stickar och syr, serverar soppa och höjer sin röst mot orättvisor. Det är en kyrka präglad av omsorg, en tjänande kyrka, som rör sig i marginaler som få väljer frivilligt. Därtill bärs den upp i huvudsak av kvinnor.

Författaren skriver tillgängligt om kön och teologi och om den kristna kyrkans ärende i vår tid. Bokens grundläggande budskap är att den kristna kyrkan har stora resurser i mötet med det som i boken kallas för omsorgens utmattning. Det handlar om en kris som hotar det som är basen i mänskligt liv, nämligen hur vi tar hand om varandra och den jord vi bebor. Men liksom omsorgen i samhället i stort underordnas i förhållande till sådant som betraktas som viktigare, mer statusfyllt och lönsamt, riskerar diakonin att marginaliseras inom kyrkan skriver Ninna Edgardh. Kristendomens glada budskap, evangeliet, omfattar hela människan och hela skapelsen. För att stå upp för det budskapet behöver kyrkan själv se och bejaka den skatt som diakonins kyrka utgör.

”Jag tycker att boken är helt rätt i tiden, diakoni måste vara en del av kyrkans kall och budskap. Diakonins kyrka bör läsas av alla ledare i Svenska kyrkan, men även av alla som sysslar med diakoni." Karin Tallberg, Präst i Kiladalens församling

Tro och religion är ingen privatsak. De är en betydande del av samhället. Så för att förstå samhället behöver vi ta religiösa fenomen och teologiskt tankegods på allvar. Inte minst i tider då religionens synlighet i det offentliga ger upphov till en rad frågor om hur vi bäst kan leva tillsammans. Samhällsteologi handlar om teologins sammanflätning med samhället. På vilka sätt präglar teologi, religion och samhälle varandra – i dåtid och nutid, och i föreställningar och förhoppningar om framtiden?

I den här samtidstolkande antologin resonerar åtta forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys kring just samhällsteologi – om vad det innebär att bedriva forskning i skärningspunkten mellan kyrka, akademi och samhälle. Texterna rör sig mellan aktuella ämnen som "svenska värderingar" och lutherska begrepp, världsmedborgarskap och gränser – och om bruket av religiösa traditioner i Lars von Triers film Nymphomaniac. Det är utmanande läsning – med en tydlig utgångspunkt i att teologin är en omistlig del av samhället. Medverkande skribenter i boken Samhällsteologi: Urban Claesson, Jenny Ehnberg (red.), Elisabeth Gerle, Kristina Helgesson Kjellin, Jonas Ideström, Mikael Larsson, Cecilia Nahnfeldt (red.) och Michael Nausner.

Den nicenska trosbekännelsen har ljudit över tid och rum i 1 700 år. Bekännelsens beskrivning av den kristna trons treklang av Fader, Son och Ande har följt den nu världsvida kyrkan sedan kyrkomötet i Nicea år 325. Trosbekännelsens tvåhundra ord kan läsas som en tvärsäkerhetens uppställning av trossatser och en innehållsförteckning över kristen tro. Orden kan också upplevas som poesi, som ett kreativitetens ofullkomliga försök att koncentrera den tro som övergår tankens och språkets begränsningar.

Med blicken omväxlande bakåt, framåt och i nuet tolkar nio skribenter den nicenska trosbekännelsen med personliga utgångspunkter i samtiden, teologi och det egna livet. 

Tillsammans med fotografier som ger tydning bortom ord är texterna i Tillsammans tro och hoppas inblickar i möten med trosbekännelsens rader.

Den nicenska trosbekännelsen har en lång historia. Också idag och imorgon får vi tillsammans tro och tillsammans hoppas på den berättelse som bekännelsen rymmer.

I boken medverkar: Alva Dahl, Kerstin Dillmar, Tove Folkesson, Jonas Gren, Cristina Grenholm, Mikael Larsson, Valter Sydén, Vasilils Theodorou, Björn Wiman, Kristin Windolf och Lars Åstrand.  

Diakoni – reflektion och praktik är en grundbok som vänder sig till studenter på högskolor och kyrkliga utbildningsinstitut, och till det diakonala arbetets utövare. Denna reviderade utgåva innehåller ny forskning och erfarenheter från det diakonala arbetsfältet. Bokens författare är forskare och/eller yrkesmässigt verksamma inom området diakoni.

I antologin ges en bred bakgrund till den diakoni och det diakonat vi ser i dag i Svenska kyrkan. Diakoni-instutionernas påbörjade verksamhet under 1800-talet, välfärdssamhällets framväxt och den internationella ekumeniken under andra delen av 1900-talet har varit betydelsefulla drivkrafter i en utveckling som inneburit stora förändringar vad gäller motiv, organisering och verksamhetsfält.

Flera kapitel speglar det diakonala arbete som bedrivs i dag i Svenska kyrkans församlingar. 

Begreppet diakoni har uttolkats på många sätt, både i akademisk forskning och i en mångfald av praktiker. Mats J. Hansson lyfter fram olika sätt att förstå diakoni utifrån en historisk bakgrund och nutida diakoniteologi, men också hur diakoni relaterar till samhällets institutioner, människor av god vilja, och det sekulära språket.

Vilka texter i Bibeln talar om diakoni? Göran Agrell presenterar profeternas budskap ur Gamla testamentet om befrielsens Gud liksom Nya testamentets tjänarideal.

Diakonens roll och framväxten av diakonatet i Svenska kyrkan beskrivs av Elisabeth Christiansson, ett historiskt och teologiskt skeende som präglas av ekumeniska influenser gällande det som kallas det treledade ämbetet, men också behöver beaktas utifrån ett genusperspektiv.

När Svenska kyrkan, den gamla lutherska statliga institutionen för tro och tillhörighet ges en ny inramning i ett välfärdssamhälle som förändras – förändras då också bilden av kyrkans sociala ansvarstagande? Den frågan bearbetar Stig Linde.

Hur ser den diakonala praktiken ut i Svenska kyrkans församlingar? Vad görs? Miriam Hollmer presenterar en modell för att beskriva de vanligaste områdena för diakonala insatser, baserade på enkätsvar från församlingar.

Ninna Edgardh beskriver hur både teologiska traditioner och maktstrukturer relaterade till kön riskerar att stå i vägen för evangeliets gestaltning i kyrkans diakoni, där beroende och sårbarhet bejakas som en del av allt mänskligt liv.

Diakonens uppdrag definieras i Svenska kyrkan som karitativt, inriktat på social omsorg. Hur detta kan uttryckas i liturgi, och hur diakoner tjänstgör i olika former av gudstjänster, har undersökts i en enkätundersökning som presenteras och kommenteras i boken av Karin Ahlqvist och Charlotte Säll.

I det åttonde kapitlet är utgångspunkten att diakonalt arbete måste baseras på de mångas delaktighet, där kyrkan inte bara är en institution utan också tar form av en social rörelse. Katarina Glas och Åsa Nyström beskriver erfarenheter och tecknar strukturer för att möjliggöra de ideella medarbetarnas engagemang i en tillitskultur.

I diakoners utbildning idag ingår vad som benämns som ett människorättsbaserat arbetssätt, med inspiration från bland annat internationell diakoni. Maria Leijman och Jenny Zetterqvist beskriver behovet av att inte bara hantera akuta problem utan att också undersöka underliggande strukturella orsaker till människors utsatthet.

Mänskliga rättigheter anges idag som en grund för det som kallas institutionsdiakoni, däribland stadsmissionernas arbete, men innebär också en utmaning i ett samhälle där alla inte omfattas av välfärdsstatens sociala rättigheter. Magnus Karlsson beskriver ett arbete med att identifiera och se omfattningen av insatser för utsatta människor och diskuterar också idémässiga grunderna för stadsmissionernas arbete. Fattigvårdens bibliska grund, kyrkliga historia och utformning i dagens samhälle tecknas av Elinn Leo Sandberg. Hur ska fattigdom, och människor som är fattiga, bemötas i ett välfärdssamhälle och hur bör kyrkan agera? 

För de som ska organisera och leda det diakonala arbetet är det en utmaning att hantera avsaknaden av riktlinjer och struktur, det som i bokens avslutande kapitel beskrivs som organisatoriska och teologiska frirum. Elisabeth Christiansson och Stig Linde beskriver här den aktuella situationen genom ett antal belysande exempel på församlingsdiakonal praktik.

Diakoni, reflektion och praktik fungerar väl både som introduktion till ämnesområdet och som avstamp för fortsatt forskning och kunskapsutveckling. 

Författare: Göran Agrell Karin Ahlqvist Elisabeth Christiansson Drake Ninna Edgardh Katarina Glas Mats J. Hansson Miriam Hollmer Magnus Karlsson Maria Leijman Stig Linde Åsa Nyström Elinn Leo Sandberg Charlotte Säll Jenny Zetterqvist  

Inom Svenska kyrkan talas idag ofta om vikten av att rekrytera ideella medarbetare. I en tid då de ekonomiska resurserna minskar blir det viktigt att på nytt arbeta med människors engagemang. Vi har vant oss vid att de anställda medarbetarna är många, men hur och varför växte de stora arbetslagen fram?

Detta är en bok om hur lekmannamedarbetare kom att bli en naturlig del av den församlingsverksamhet som utvecklades under 1900-talet inom Svenska kyrkan. Vilka var det som trädde in som aktiva medarbetare vid sidan av prästerskapet i kyrkoförsamlingarna? Hur förändrades gruppens sammansättning under ett sekel då både kyrka och samhälle omvandlades i grunden?

I boken Medarbetare får vi följa hur ett aktivt lekfolk alltmer kom att bli bärare av en kyrklig söndagsskola och vardagsverksamhet för barn, ungdomsverksamhet och en församlingsbaserad diakoni. Till en början skedde dessa insatser på ideell basis. Med tiden kom de anställda medarbetarna att bli allt fler. I denna bok beskrivs och analyseras detta förändringsförlopp.  Bokens författare argumenterar för att detta förlopp i grunden förändrade Svenska kyrkan som organisation. Svenska kyrkan blev en hybridorganisation där den offentliga sektorns särdrag kom att leva sida vid sida med ”tredje sektorns” kännetecken.

Boken vänder sig till anställda och förtroendevalda inom Svenska kyrkan som vill reflektera över kyrkans rekrytering av ideella medarbetare utifrån ett historiskt perspektiv.

Erik Sidenvall är professor i Praktisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

Boken är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.  

Sverige är ett idag mångkulturellt och flerreligiöst samhälle där unga människor växer upp med tillgång till ett stort antal möjliga tolkningsramar som på olika sätt påverkar deras tro, hur de lever och hur de skapar mening. 

I Sverige utgör Svenska kyrkan fortsatt en majoritetskyrka men den positionen är idag inget man kan ta för given. Konfirmandtiden har i sammanhanget beskrivits vara av avgörande betydelse för unga människors fortsatta relation till kyrkan genom hela livet. Men hur mycket vet vi om hur konfirmerade ungdomar själva beskriver konfirmandtidens innehåll och mål och hur de själva beskriver en tänkt relation till Svenska kyrkan i framtiden? 

I den här boken ges ungas röster om konfirmandundervisning ett särskilt utrymme. Studien bygger på ett intervjumaterial där sammanlagt 28 ungdomar delar sina erfarenheter. De berättar vad de minns från sin tid som konfirmander, vad de uppfattar att de lärt sig och hur de själva relaterar till gudstjänst och till tro. Frågan ”Var är Jesus?” ställs av en av de intervjuade och sammanfattar en del av resultatet.  Intervjuerna med ungdomarna har genomförts inom ramen för ett forskningsprojekt som finansierats av Härnösands och Lunds stift och haft sitt säte vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

Var är Jesus? riktar sig till dig som är under utbildning för kyrklig tjänst, till dig som är kyrkligt anställd men också till dig som intresserar dig för religionens förändrade roll i vår samtid och i unga människors liv.

Forskaren och författaren till boken heter Caroline Klintborg, docent i religionspedagogik och lektor vid Stockholms universitet. 

Boken är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.