Inom Svenska kyrkan talas idag ofta om vikten av att rekrytera ideella medarbetare. I en tid då de ekonomiska resurserna minskar blir det viktigt att på nytt arbeta med människors engagemang. Vi har vant oss vid att de anställda medarbetarna är många, men hur och varför växte de stora arbetslagen fram?

Detta är en bok om hur lekmannamedarbetare kom att bli en naturlig del av den församlingsverksamhet som utvecklades under 1900-talet inom Svenska kyrkan. Vilka var det som trädde in som aktiva medarbetare vid sidan av prästerskapet i kyrkoförsamlingarna? Hur förändrades gruppens sammansättning under ett sekel då både kyrka och samhälle omvandlades i grunden?

I boken Medarbetare får vi följa hur ett aktivt lekfolk alltmer kom att bli bärare av en kyrklig söndagsskola och vardagsverksamhet för barn, ungdomsverksamhet och en församlingsbaserad diakoni. Till en början skedde dessa insatser på ideell basis. Med tiden kom de anställda medarbetarna att bli allt fler. I denna bok beskrivs och analyseras detta förändringsförlopp.  Bokens författare argumenterar för att detta förlopp i grunden förändrade Svenska kyrkan som organisation. Svenska kyrkan blev en hybridorganisation där den offentliga sektorns särdrag kom att leva sida vid sida med ”tredje sektorns” kännetecken.

Boken vänder sig till anställda och förtroendevalda inom Svenska kyrkan som vill reflektera över kyrkans rekrytering av ideella medarbetare utifrån ett historiskt perspektiv.

Erik Sidenvall är professor i Praktisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

Boken är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.  

Att lära sig hantera historiska källor är som att komma in i en ny värld. Det är det närmaste vi kan komma för att göra en tidsresa till förgångna personer, platser och skeenden. Källor utgör fragment från en gången tid som kan säga oss mycket.

En historiker är en person som vetenskapligt kan hantera sådana källor genom att hitta dem, läsa dem, analysera dem och sätta dem i perspektiv och sammanhang. Denna bok har skrivits för att erbjuda sådan kompetens. Här introduceras vad titeln till boken anger: nycklar till det förflutna.

 

Antologin är skriven med sikte på studenter som skriver uppsats i kyrkohistoria, men kan givetvis användas av alla som är intresserade av att utforska hur kristen tro tagit sig uttryck i det förgångna. Detta gäller studenter inom andra ämnen lika­väl som den intresserade allmänhet som vill undersöka den kyrkliga värld som tidigare släkten varit inlemmade i.

Is it possible to capture, in brief, the fundamental changes that affected the role of religion within modern Western society? For a long time, many scholars would have answered that question in the positive; most of them would certainly have counted increasingly tolerant attitudes towards forms of religion that were once been regarded as unacceptable, as being one of those central features. In the light of the current revision of the established 'truths' concerning modern religion, it is now possible to once again address the wide-spread belief that modernity meant the gradual victory of more 'liberal' religious attitudes without running the risk of being accused of only dealing with commonplaces. Was modernity only dominated by growing tolerance? And if so, what were the forces that prompted that development? What was the nature of that sentiment? This book approaches these questions by studying the popular Protestant British view of John Henry Newman between the time of his secession 1845 and his death in 1890. It draws on a wide range of sources with a particular focus on the newspaper and periodical press.It argues that changes in popular attitudes were integral parts of the internecine religious disputes of, above all, the 1850s and 1860s. A tolerant discourse came henceforth to live side by side with traditional Protestant rhetoric. Nevertheless, and in spite of expanding horizons, accepting attitudes became an effective vehicle for expressing a sense of Protestant superiority.

Is it possible to capture, in brief, the fundamental changes that affected the role of religion within modern Western society? For a long time, many scholars would have answered that question in the positive; most of them would certainly have counted increasingly tolerant attitudes towards forms of religion that were once been regarded as unacceptable, as being one of those central features. In the light of the current revision of the established ''truths'' concerning modern religion, it is now possible to once again address the wide-spread belief that modernity meant the gradual victory of more ''liberal'' religious attitudes without running the risk of being accused of only dealing with commonplaces. Was modernity only dominated by growing tolerance? And if so, what were the forces that prompted that development? What was the nature of that sentiment? This book approaches these questions by studying the popular Protestant British view of John Henry Newman between the time of his secession 1845 and his death in 1890. It draws on a wide range of sources with a particular focus on the newspaper and periodical press. It argues that changes in popular attitudes were integral parts of the internecine religious disputes of, above all, the 1850s and 1860s. A tolerant discourse came henceforth to live side by side with traditional Protestant rhetoric. Nevertheless, and in spite of expanding horizons, accepting attitudes became an effective vehicle for expressing a sense of Protestant superiority.

This book includes studies of main conflict areas in modern Western societies where religion has been a central element, ranging from popular movements and narratives of opposition to challenges of religious satire and anti-clerical critique. Special attention is given to matters of politics and gender. With this theme, it provides a useful guide to conflict areas in modern European religious history.

Over the last thirty years, issues of gender have been creatively explored within the field of mission studies. Whereas the life and work of female missionaries have been fruitfully reflected upon, male gender identity has often been understood as an unchanging category. This book offers a pioneering account of the relationship between missionary work and masculinity. By examining four individual men this study explores how self-making occurred within foreign missions, but also how conceptions of male gender informed missionary work. Changes that occurred in the lives of these men are placed within the broader context of how issues of gender were renegotiated within the contemporary missionary movement.

Vad är egentligen ett gott ledarskap? Kyrkan har en lång tradition av reflektion över ledarskap. Men i vår tid har teologerna varit tysta om detta – vilket riskerar att nya ledarskapsmetoder kolliderar med kyrkors och församlingars självförståelse och uppdrag. I den här antologin resonerar åtta forskare teologiskt kring det andliga ledarskapet och vad det innebär att leda i församling och kyrkosamfund. Flera av texterna uppmärksammar hur idéer hämtade från offentlig sektor har påverkat synen på ledarskap i kyrkorna. Andra tar upp hur ledare kan hantera den radikala energin från flankerna, hur innehållet i de vigda tjänsterna har förändrats och vilket ledarskap som behövs för att kyrkorna ska bli en samhällsaktör. Om betydelsen av ett tjänande, teologiskt och tolkande ledarskap – samt vikten av att ge plats för entreprenörskap.Författarna både problematiserar ledarskapsideal och reflekterar, fördjupar och ger konstruktiva bidrag kring detta. Det är tankeväckande och nödvändig läsning för alla som funderar på ledarskap i församling och kyrkosamfund.Medverkande: Sofia Camnerin (förord), Thomas Ekstrand, Sune Fahlgren, Johanna Gustafsson-Lundberg, Patrik Hagman, Joel Halldorf, Jonas Ideström, Karin Johannesson, Åsa Nyström (efterord) och Erik Sidenvall.Boken är en del av serien Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Inom Svenska kyrkan talas idag ofta om vikten av att rekrytera ideella medarbetare. I en tid då de ekonomiska resurserna minskar blir det viktigt att på nytt arbeta med människors engagemang. Vi har vant oss vid att de anställda medarbetarna är många, men hur och varför växte de stora arbetslagen fram?

Detta är en bok om hur lekmannamedarbetare kom att bli en naturlig del av den församlingsverksamhet som utvecklades under 1900-talet inom Svenska kyrkan. Vilka var det som trädde in som aktiva medarbetare vid sidan av prästerskapet i kyrkoförsamlingarna? Hur förändrades gruppens sammansättning under ett sekel då både kyrka och samhälle omvandlades i grunden?

I boken Medarbetare får vi följa hur ett aktivt lekfolk alltmer kom att bli bärare av en kyrklig söndagsskola och vardagsverksamhet för barn, ungdomsverksamhet och en församlingsbaserad diakoni. Till en början skedde dessa insatser på ideell basis. Med tiden kom de anställda medarbetarna att bli allt fler. I denna bok beskrivs och analyseras detta förändringsförlopp.  Bokens författare argumenterar för att detta förlopp i grunden förändrade Svenska kyrkan som organisation. Svenska kyrkan blev en hybridorganisation där den offentliga sektorns särdrag kom att leva sida vid sida med ”tredje sektorns” kännetecken.

Boken vänder sig till anställda och förtroendevalda inom Svenska kyrkan som vill reflektera över kyrkans rekrytering av ideella medarbetare utifrån ett historiskt perspektiv.

Erik Sidenvall är professor i Praktisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

Boken är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.  

Att lära sig hantera historiska källor är som att komma in i en ny värld. Det är det närmaste vi kan komma för att göra en tidsresa till förgångna personer, platser och skeenden. Källor utgör fragment från en gången tid som kan säga oss mycket.

En historiker är en person som vetenskapligt kan hantera sådana källor genom att hitta dem, läsa dem, analysera dem och sätta dem i perspektiv och sammanhang. Denna bok har skrivits för att erbjuda sådan kompetens. Här introduceras vad titeln till boken anger: nycklar till det förflutna.

 

Antologin är skriven med sikte på studenter som skriver uppsats i kyrkohistoria, men kan givetvis användas av alla som är intresserade av att utforska hur kristen tro tagit sig uttryck i det förgångna. Detta gäller studenter inom andra ämnen lika­väl som den intresserade allmänhet som vill undersöka den kyrkliga värld som tidigare släkten varit inlemmade i.

Is it possible to capture, in brief, the fundamental changes that affected the role of religion within modern Western society? For a long time, many scholars would have answered that question in the positive; most of them would certainly have counted increasingly tolerant attitudes towards forms of religion that were once been regarded as unacceptable, as being one of those central features. In the light of the current revision of the established 'truths' concerning modern religion, it is now possible to once again address the wide-spread belief that modernity meant the gradual victory of more 'liberal' religious attitudes without running the risk of being accused of only dealing with commonplaces. Was modernity only dominated by growing tolerance? And if so, what were the forces that prompted that development? What was the nature of that sentiment? This book approaches these questions by studying the popular Protestant British view of John Henry Newman between the time of his secession 1845 and his death in 1890. It draws on a wide range of sources with a particular focus on the newspaper and periodical press.It argues that changes in popular attitudes were integral parts of the internecine religious disputes of, above all, the 1850s and 1860s. A tolerant discourse came henceforth to live side by side with traditional Protestant rhetoric. Nevertheless, and in spite of expanding horizons, accepting attitudes became an effective vehicle for expressing a sense of Protestant superiority.

Is it possible to capture, in brief, the fundamental changes that affected the role of religion within modern Western society? For a long time, many scholars would have answered that question in the positive; most of them would certainly have counted increasingly tolerant attitudes towards forms of religion that were once been regarded as unacceptable, as being one of those central features. In the light of the current revision of the established ''truths'' concerning modern religion, it is now possible to once again address the wide-spread belief that modernity meant the gradual victory of more ''liberal'' religious attitudes without running the risk of being accused of only dealing with commonplaces. Was modernity only dominated by growing tolerance? And if so, what were the forces that prompted that development? What was the nature of that sentiment? This book approaches these questions by studying the popular Protestant British view of John Henry Newman between the time of his secession 1845 and his death in 1890. It draws on a wide range of sources with a particular focus on the newspaper and periodical press. It argues that changes in popular attitudes were integral parts of the internecine religious disputes of, above all, the 1850s and 1860s. A tolerant discourse came henceforth to live side by side with traditional Protestant rhetoric. Nevertheless, and in spite of expanding horizons, accepting attitudes became an effective vehicle for expressing a sense of Protestant superiority.

This book includes studies of main conflict areas in modern Western societies where religion has been a central element, ranging from popular movements and narratives of opposition to challenges of religious satire and anti-clerical critique. Special attention is given to matters of politics and gender. With this theme, it provides a useful guide to conflict areas in modern European religious history.

Over the last thirty years, issues of gender have been creatively explored within the field of mission studies. Whereas the life and work of female missionaries have been fruitfully reflected upon, male gender identity has often been understood as an unchanging category. This book offers a pioneering account of the relationship between missionary work and masculinity. By examining four individual men this study explores how self-making occurred within foreign missions, but also how conceptions of male gender informed missionary work. Changes that occurred in the lives of these men are placed within the broader context of how issues of gender were renegotiated within the contemporary missionary movement.

Vad är egentligen ett gott ledarskap? Kyrkan har en lång tradition av reflektion över ledarskap. Men i vår tid har teologerna varit tysta om detta – vilket riskerar att nya ledarskapsmetoder kolliderar med kyrkors och församlingars självförståelse och uppdrag. I den här antologin resonerar åtta forskare teologiskt kring det andliga ledarskapet och vad det innebär att leda i församling och kyrkosamfund. Flera av texterna uppmärksammar hur idéer hämtade från offentlig sektor har påverkat synen på ledarskap i kyrkorna. Andra tar upp hur ledare kan hantera den radikala energin från flankerna, hur innehållet i de vigda tjänsterna har förändrats och vilket ledarskap som behövs för att kyrkorna ska bli en samhällsaktör. Om betydelsen av ett tjänande, teologiskt och tolkande ledarskap – samt vikten av att ge plats för entreprenörskap.Författarna både problematiserar ledarskapsideal och reflekterar, fördjupar och ger konstruktiva bidrag kring detta. Det är tankeväckande och nödvändig läsning för alla som funderar på ledarskap i församling och kyrkosamfund.Medverkande: Sofia Camnerin (förord), Thomas Ekstrand, Sune Fahlgren, Johanna Gustafsson-Lundberg, Patrik Hagman, Joel Halldorf, Jonas Ideström, Karin Johannesson, Åsa Nyström (efterord) och Erik Sidenvall.Boken är en del av serien Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.