Hur de nya medievanorna påverkar unga människors skönlitterära läsning är en fråga som engagerar. I PISA-resultatens svallvågor har den diskuterats och debatterats flitigt under hela 2000-talet. Parallellt med denna debatt har även litteraturläsningens legitimering och plats inom skolans svenskämne varit föremål för diskussioner. Den sammantagna bilden av tonåringars attityder till litteraturläsning och av deras förmåga att läsa fiktionslitteratur har varit relativt dyster under den period av intensiv digitalisering som pågått under de senaste 15 åren. I Olle Nordbergs doktorsavhandling undersöks området på delvis nya sätt där tonåringar från olika utbildningsprogram inom gymnasieskolan har fått rika möjligheter att utveckla sina tankar om läsning och litteratur. Tre empiriska undersökningar genomförs med olika metoder, men med områdena attityd och kompetens gemensamt i fokus. Resultaten från dessa studier stöder och fördjupar varandra. De relateras även till litteraturdidaktiska perspektiv kopplade till gymnasieskolans svenskämne. I många avseenden visar sig då de medverkande 18-åringarnas litteraturläsning framträda i ett annat och mer positivt ljus än i den stereotypa bild som ofta förmedlats.

Hur de nya medievanorna påverkar unga människors skönlitterära läsning är en fråga som engagerar. I PISA-resultatens svallvågor har den diskuterats och debatterats flitigt under hela 2000-talet. Parallellt med denna debatt har även litteraturläsningens legitimering och plats inom skolans svenskämne varit föremål för diskussioner. Den sammantagna bilden av tonåringars attityder till litteraturläsning och av deras förmåga att läsa fiktionslitteratur har varit relativt dyster under den period av intensiv digitalisering som pågått under de senaste 15 åren. I Olle Nordbergs doktorsavhandling undersöks området på delvis nya sätt där tonåringar från olika utbildningsprogram inom gymnasieskolan har fått rika möjligheter att utveckla sina tankar om läsning och litteratur. Tre empiriska undersökningar genomförs med olika metoder, men med områdena attityd och kompetens gemensamt i fokus. Resultaten från dessa studier stöder och fördjupar varandra. De relateras även till litteraturdidaktiska perspektiv kopplade till gymnasieskolans svenskämne. I många avseenden visar sig då de medverkande 18-åringarnas litteraturläsning framträda i ett annat och mer positivt ljus än i den stereotypa bild som ofta förmedlats.

Hur de nya medievanorna påverkar unga människors skönlitterära läsning är en fråga som engagerar. I PISA-resultatens svallvågor har den diskuterats och debatterats flitigt under hela 2000-talet. Parallellt med denna debatt har även litteraturläsningens legitimering och plats inom skolans svenskämne varit föremål för diskussioner. Den sammantagna bilden av tonåringars attityder till litteraturläsning och av deras förmåga att läsa fiktionslitteratur har varit relativt dyster under den period av intensiv digitalisering som pågått under de senaste 15 åren. I Olle Nordbergs doktorsavhandling undersöks området på delvis nya sätt där tonåringar från olika utbildningsprogram inom gymnasieskolan har fått rika möjligheter att utveckla sina tankar om läsning och litteratur. Tre empiriska undersökningar genomförs med olika metoder, men med områdena attityd och kompetens gemensamt i fokus. Resultaten från dessa studier stöder och fördjupar varandra. De relateras även till litteraturdidaktiska perspektiv kopplade till gymnasieskolans svenskämne. I många avseenden visar sig då de medverkande 18-åringarnas litteraturläsning framträda i ett annat och mer positivt ljus än i den stereotypa bild som ofta förmedlats.