Många av de tjänster som välfärdsstaten erbjuder oss idag tar vi för givet. Bibliotek, brandkår, mödravård, a-kassa, förskola, folktandvård. Det är bara några exempel på sociala innovationer som uppstått ur ett behov, hos individer eller för att utveckla samhället i stort.


Stadsodlingar, delningsekonomin, Fair Trade, Wikipedia eller Creative Commons är mer nutida sociala innovationer som de flesta idag känner till. Dessa sociala innovationer har olika bakgrund och karaktär. De kan ha uppstått som gräsrotsinitiativ, genom nationella politiska beslut, genom nya samarbeten och/eller som svar på stora globala utmaningar. Men de har tre saker gemensamt: de har krävt hårt arbete, mycket mod och en förmåga att tänka i nya banor.


Sociala innovationer, liksom innovation i stort, uppstår inte av sig själv. All innovation kräver en struktur som fångar upp och växlar upp de bra idéerna, ett stödsystem. Men hur ser ett sånt stöd ut för att skapa sociala innovationer? Och hur ska vi göra för att stötta framväxten av framtidens bibliotek, mödravård och förskola? Det är några av frågorna som ställs i boken. Boken lyfter fram inspirerande historier och konkreta exempel på sociala innovationer runtom i Sverige såväl bredare samverkanssatsningar som enskilda innovatörer och entreprenörer, för att belysa bredden i och möjligheterna med social innovation.


Allt fler är idag eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas, för att vi ska få ekonomisk tillväxt och för att våra gemensamma funktioner ska förändras i takt med att den tid vi lever i förändras och förnyas. På samma sätt som vi systematiskt arbetar med traditionell innovation behöver vi systematisera innovation som har samhällsnytta som främsta mål och drivkraft.


Stora komplexa och globala samhällsutmaningar såsom utanförskap, klimatförändringar och en åldrande befolkning kräver nya lösningar. Vare sig näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor kan klara utmaningarna på egen hand. Det krävs nya former av samarbeten som i sin tur kan leda till nya lösningar, innovationer och idéer. I samband med detta uppstår också nya sorters företag, en slags hybrid som kombinerar vinstintresse med målsättningen att göra en samhällsinsats.


Sociala entreprenörer och innovatörer fokuserar på nya lösningar och deras metod bygger på att använda innovationens, företagandet och entreprenörskapets logik för att lösa samhällsutmaningar på ett mer effektivt sätt. I boken får man träffa personerna – pionjärerna och utmanarna – bakom 100 sociala innovationer från hela landet, initiativ som har potential att förändra Sverige.

Många av de tjänster som välfärdsstaten erbjuder oss idag tar vi för givet. Bibliotek, brandkår, mödravård, a-kassa, förskola, folktandvård. Det är bara några exempel på sociala innovationer som uppstått ur ett behov, hos individer eller för att utveckla samhället i stort.


Stadsodlingar, delningsekonomin, Fair Trade, Wikipedia eller Creative Commons är mer nutida sociala innovationer som de flesta idag känner till. Dessa sociala innovationer har olika bakgrund och karaktär. De kan ha uppstått som gräsrotsinitiativ, genom nationella politiska beslut, genom nya samarbeten och/eller som svar på stora globala utmaningar. Men de har tre saker gemensamt: de har krävt hårt arbete, mycket mod och en förmåga att tänka i nya banor.


Sociala innovationer, liksom innovation i stort, uppstår inte av sig själv. All innovation kräver en struktur som fångar upp och växlar upp de bra idéerna, ett stödsystem. Men hur ser ett sånt stöd ut för att skapa sociala innovationer? Och hur ska vi göra för att stötta framväxten av framtidens bibliotek, mödravård och förskola? Det är några av frågorna som ställs i boken. Boken lyfter fram inspirerande historier och konkreta exempel på sociala innovationer runtom i Sverige såväl bredare samverkanssatsningar som enskilda innovatörer och entreprenörer, för att belysa bredden i och möjligheterna med social innovation.


Allt fler är idag eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas, för att vi ska få ekonomisk tillväxt och för att våra gemensamma funktioner ska förändras i takt med att den tid vi lever i förändras och förnyas. På samma sätt som vi systematiskt arbetar med traditionell innovation behöver vi systematisera innovation som har samhällsnytta som främsta mål och drivkraft.


Stora komplexa och globala samhällsutmaningar såsom utanförskap, klimatförändringar och en åldrande befolkning kräver nya lösningar. Vare sig näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor kan klara utmaningarna på egen hand. Det krävs nya former av samarbeten som i sin tur kan leda till nya lösningar, innovationer och idéer. I samband med detta uppstår också nya sorters företag, en slags hybrid som kombinerar vinstintresse med målsättningen att göra en samhällsinsats.


Sociala entreprenörer och innovatörer fokuserar på nya lösningar och deras metod bygger på att använda innovationens, företagandet och entreprenörskapets logik för att lösa samhällsutmaningar på ett mer effektivt sätt. I boken får man träffa personerna – pionjärerna och utmanarna – bakom 100 sociala innovationer från hela landet, initiativ som har potential att förändra Sverige.

Många av de tjänster som välfärdsstaten erbjuder oss idag tar vi för givet. Bibliotek, brandkår, mödravård, a-kassa, förskola, folktandvård. Det är bara några exempel på sociala innovationer som uppstått ur ett behov, hos individer eller för att utveckla samhället i stort.


Stadsodlingar, delningsekonomin, Fair Trade, Wikipedia eller Creative Commons är mer nutida sociala innovationer som de flesta idag känner till. Dessa sociala innovationer har olika bakgrund och karaktär. De kan ha uppstått som gräsrotsinitiativ, genom nationella politiska beslut, genom nya samarbeten och/eller som svar på stora globala utmaningar. Men de har tre saker gemensamt: de har krävt hårt arbete, mycket mod och en förmåga att tänka i nya banor.


Sociala innovationer, liksom innovation i stort, uppstår inte av sig själv. All innovation kräver en struktur som fångar upp och växlar upp de bra idéerna, ett stödsystem. Men hur ser ett sånt stöd ut för att skapa sociala innovationer? Och hur ska vi göra för att stötta framväxten av framtidens bibliotek, mödravård och förskola? Det är några av frågorna som ställs i boken. Boken lyfter fram inspirerande historier och konkreta exempel på sociala innovationer runtom i Sverige såväl bredare samverkanssatsningar som enskilda innovatörer och entreprenörer, för att belysa bredden i och möjligheterna med social innovation.


Allt fler är idag eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas, för att vi ska få ekonomisk tillväxt och för att våra gemensamma funktioner ska förändras i takt med att den tid vi lever i förändras och förnyas. På samma sätt som vi systematiskt arbetar med traditionell innovation behöver vi systematisera innovation som har samhällsnytta som främsta mål och drivkraft.


Stora komplexa och globala samhällsutmaningar såsom utanförskap, klimatförändringar och en åldrande befolkning kräver nya lösningar. Vare sig näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor kan klara utmaningarna på egen hand. Det krävs nya former av samarbeten som i sin tur kan leda till nya lösningar, innovationer och idéer. I samband med detta uppstår också nya sorters företag, en slags hybrid som kombinerar vinstintresse med målsättningen att göra en samhällsinsats.


Sociala entreprenörer och innovatörer fokuserar på nya lösningar och deras metod bygger på att använda innovationens, företagandet och entreprenörskapets logik för att lösa samhällsutmaningar på ett mer effektivt sätt. I boken får man träffa personerna – pionjärerna och utmanarna – bakom 100 sociala innovationer från hela landet, initiativ som har potential att förändra Sverige.