Efter alla år inom äldreomsorgen, anhörigstöd och som handledare inom vården känner jag att det finns en blind fläck där vi har svårt att förstå varandras världar som anhöriga och vårdpersonal. Ex:Vårdpersonalen tycker att frun borde vara hemma och vila sig när maken är på avlastning på vårdhemmet. Ja, är det så? Ja, så borde det vara, men hon behöver oftast sin sjuke man. Hur tomt är det inte hemma? Jo hon går dit varje dag. Ja,detta är ett av alla exempel jag upplevt under mina år i vården. Hon kan uppleva en utsatthet som anhörig och ofta också ett sorgearbete att deras gemensamma liv håller på att förändras. I min bok delar jag med mig av tips på kommunikationens konst mellan anhöriga och vårdpersonal. "Målet i samtalet skall vara överenskommelse". Till slut handlar min bok om sorg, min sorg, efter det att min man avlidit. Sorgens fyra faser, ja tänk att de stämmer. Det har nu gått sex år. "Blev jag ensam eller fri"? Låt mig berätta! Jag bestämde mig efter detta att bli de anhörigas språkrör och vårdpersonalens vägledare mot det goda mötet.Min bok och mina föreläsningar är ämnade för anhöriga att känna igen sig i min berättelse samt till dig som arbetar i vården Bland det svåraste som finns är att känna sig ensam om sina tankar och att ingen förstår mig. I min bok kan man spegla sig i den utsatthet som man ofta känner som anhörigvårdare. Då det gäller vårdpersonal tror jag på föreläsningen som utbildningsalternativ. "Berättar man från hjärtat når det hjärtat"! Min erfarenhet är att vårdpersonalen tar till sig den äkta berättelsen under utbildningar. Välkomna till min värld och öppna min bok.
