Den sorglöse hemsamariten

 Jag gillar Mikael Bergstrands underskruvade humor. Hans kärleksfulla raljerande med oförmögna män och deras tillkortakommanden. Han har en ömhet för kantstötta individer som längtar efter tillhörighet ... Det är tidigt 80-tal och tidsmarkörerna kul och äkta. Jag skrattar och blir djupt berörd om vartannat. Kerstin Särneö, Tara

Det är Stockholm, tidigt åttiotal. Palme har återtagit regeringsmakten, aids är ännu en okänd sjukdom och i kön till Café Opera närs drömmarna om framgång och lycka. Hit kommer den unge, vackre och plågsamt självupptagne skåningen Matz Zern med ett enda mål: att slå världen med häpnad.

Men allting går inte så lätt som han trott. För att klara sin försörjning börjar han arbeta som hemsamarit på Reimersholme. Mötet med pensionärerna förändrar hans syn inte bara på livet utan också på döden. Och när hans väg korsas av litteraturstudenten Carina Carlsson ställs frågan på sin spets. Är han beredd att riskera den chans till kändisskap som plötsligt dykt upp?

Den sorglöse hemsamariten är Mikael Bergstrands första roman efter succén med Indientrilogin om Göran och Yogi. Det är en rolig, rapp och rörande berättelse om två unga människor under en på ytan oskyldig tid i Sverige, då allting kändes möjligt.

  Läsaren får uppfriskande igenkänning kring åttiotalsnyheter som löntagarfonder och Rubiks kub. Det friska språket, kryddat med sublim humor, gör berättelsen lättläst utan att för den skull vara lättviktig. Kristina Albinsson, BTJ