Vem hinner egentligen njuta av livet? Vad händer med den som alltid tvingar sig att vara effektiv eller nyttig? Varför pratar så många om sin längtan efter långsamhet för att i nästa sekund jaga vidare genom livet? Är det verkligen så att allt som görs snabbt och effektivt är av ondo?
Owe Wikström resonerar om vår tids stora bristvaror: livsnjutningen och det djupa allvaret. Han reflekterar kring behovet av lättja och dröjande samtal, mystikens lockelse och människans rädsla för att påbörja resan till sitt eget inre.Långsamhetens lov manar till motstånd mot samtidens jäkt så att livet inte blir som att åka genom Louvren på moped: Vad var det jag aldrig hann uppleva?
