Hur förändrades synen på landskapet under industrialismen? 

Vilken roll spelade de nya åkdonen tåget, cykeln, motorcykeln, mopeden, bilen och bussen för vårt sätt att betrakta landskapet? Hur formade åkdonen vår tids landskapsbild och hur påverkade de användningen av kulturlandskapet? 

Vilka av åkdonens kulturella rötter kom från tidigare epokers vagnskulturer in i vår egen? 

Vilka miljöer skapade åkdonen, vad finns kvar av detta idag, hur har det vårdats och hur skall vi förhålla oss till detta kulturarv? 

Det är sådana frågor Åkdon, blick och landskap ställer. Med teknikhistoriska referat, konst- och litteraturhistoriska paralleller och fylliga utblickar följer Henrik Ranby åkdonens väg genom historien och landskapet.  

Industrialismen ses mot bakgrund av medeltidens och den förindustriella tidens vägnät, dess hästdragna åkdon och reseskildringar. Huvudexemplen är hämtade från Kullahalvön i Nordvästskåne. Tillkomsten av Skåne-Hallands och Höganäs-Mölle järnväg granskas liksom dessa banors miljöer.  

Ett särskilt avsnitt ägnas landsvägens moderna åkdon och vad cykeln, bilen och bussen kom att representera i 1900-talets samhälle, kultur och landskap. De olika transportsystemens bakgrundshistorier och etablering behandlas, liksom design, kulturmiljöspår i landskapet och visuell kultur. Avslutningsvis diskuteras vad dagens kulturarvsbegrepp ger för möjligheter och begränsningar och hur åkdonen, landskapet och människors syn på dem har hanterats som kulturarv.  

Boken har en spännvidd från drottning Kristinas kröningskaross till närmaste bensinstation och bör intressera alla som ställt sig frågan om vad man egentligen upplever av landsbygden från cykelsadeln, genom bilens vindruta eller från tåg- och bussfönstren. 

Henrik Ranby är docent i konstvetenskap vid Lunds universitet och lektor i kulturvård vid Göteborgs universitet. 2001 2014 var han stadsantikvarie i Höganäs. Han har skrivit ett tiotal böcker om arkitektur och kulturmiljöer i Skåne, medverkat i stadshistoriska bokverk och i Signums svenska kulturhistoria samt varit redaktör för Höganäs historia. I Åkdon, blick och landskap kombinerar han antikvariska erfarenheter, konstvetenskap och kulturmiljöperspektiv med en mångårig fascination för åkdon och teknikhistoria.

Hur förändrades synen på landskapet under industrialismen? 

Vilken roll spelade de nya åkdonen tåget, cykeln, motorcykeln, mopeden, bilen och bussen för vårt sätt att betrakta landskapet? Hur formade åkdonen vår tids landskapsbild och hur påverkade de användningen av kulturlandskapet? 

Vilka av åkdonens kulturella rötter kom från tidigare epokers vagnskulturer in i vår egen? 

Vilka miljöer skapade åkdonen, vad finns kvar av detta idag, hur har det vårdats och hur skall vi förhålla oss till detta kulturarv? 

Det är sådana frågor Åkdon, blick och landskap ställer. Med teknikhistoriska referat, konst- och litteraturhistoriska paralleller och fylliga utblickar följer Henrik Ranby åkdonens väg genom historien och landskapet.  

Industrialismen ses mot bakgrund av medeltidens och den förindustriella tidens vägnät, dess hästdragna åkdon och reseskildringar. Huvudexemplen är hämtade från Kullahalvön i Nordvästskåne. Tillkomsten av Skåne-Hallands och Höganäs-Mölle järnväg granskas liksom dessa banors miljöer.  

Ett särskilt avsnitt ägnas landsvägens moderna åkdon och vad cykeln, bilen och bussen kom att representera i 1900-talets samhälle, kultur och landskap. De olika transportsystemens bakgrundshistorier och etablering behandlas, liksom design, kulturmiljöspår i landskapet och visuell kultur. Avslutningsvis diskuteras vad dagens kulturarvsbegrepp ger för möjligheter och begränsningar och hur åkdonen, landskapet och människors syn på dem har hanterats som kulturarv.  

Boken har en spännvidd från drottning Kristinas kröningskaross till närmaste bensinstation och bör intressera alla som ställt sig frågan om vad man egentligen upplever av landsbygden från cykelsadeln, genom bilens vindruta eller från tåg- och bussfönstren. 

Henrik Ranby är docent i konstvetenskap vid Lunds universitet och lektor i kulturvård vid Göteborgs universitet. 2001 2014 var han stadsantikvarie i Höganäs. Han har skrivit ett tiotal böcker om arkitektur och kulturmiljöer i Skåne, medverkat i stadshistoriska bokverk och i Signums svenska kulturhistoria samt varit redaktör för Höganäs historia. I Åkdon, blick och landskap kombinerar han antikvariska erfarenheter, konstvetenskap och kulturmiljöperspektiv med en mångårig fascination för åkdon och teknikhistoria.

Hur förändrades synen på landskapet under industrialismen? 

Vilken roll spelade de nya åkdonen tåget, cykeln, motorcykeln, mopeden, bilen och bussen för vårt sätt att betrakta landskapet? Hur formade åkdonen vår tids landskapsbild och hur påverkade de användningen av kulturlandskapet? 

Vilka av åkdonens kulturella rötter kom från tidigare epokers vagnskulturer in i vår egen? 

Vilka miljöer skapade åkdonen, vad finns kvar av detta idag, hur har det vårdats och hur skall vi förhålla oss till detta kulturarv? 

Det är sådana frågor Åkdon, blick och landskap ställer. Med teknikhistoriska referat, konst- och litteraturhistoriska paralleller och fylliga utblickar följer Henrik Ranby åkdonens väg genom historien och landskapet.  

Industrialismen ses mot bakgrund av medeltidens och den förindustriella tidens vägnät, dess hästdragna åkdon och reseskildringar. Huvudexemplen är hämtade från Kullahalvön i Nordvästskåne. Tillkomsten av Skåne-Hallands och Höganäs-Mölle järnväg granskas liksom dessa banors miljöer.  

Ett särskilt avsnitt ägnas landsvägens moderna åkdon och vad cykeln, bilen och bussen kom att representera i 1900-talets samhälle, kultur och landskap. De olika transportsystemens bakgrundshistorier och etablering behandlas, liksom design, kulturmiljöspår i landskapet och visuell kultur. Avslutningsvis diskuteras vad dagens kulturarvsbegrepp ger för möjligheter och begränsningar och hur åkdonen, landskapet och människors syn på dem har hanterats som kulturarv.  

Boken har en spännvidd från drottning Kristinas kröningskaross till närmaste bensinstation och bör intressera alla som ställt sig frågan om vad man egentligen upplever av landsbygden från cykelsadeln, genom bilens vindruta eller från tåg- och bussfönstren. 

Henrik Ranby är docent i konstvetenskap vid Lunds universitet och lektor i kulturvård vid Göteborgs universitet. 2001 2014 var han stadsantikvarie i Höganäs. Han har skrivit ett tiotal böcker om arkitektur och kulturmiljöer i Skåne, medverkat i stadshistoriska bokverk och i Signums svenska kulturhistoria samt varit redaktör för Höganäs historia. I Åkdon, blick och landskap kombinerar han antikvariska erfarenheter, konstvetenskap och kulturmiljöperspektiv med en mångårig fascination för åkdon och teknikhistoria.