År 1857 reste en ung kvinna från Köpenhamn till Brittiska Indien tillsammans med sin man, fylld av förhoppningar om exotiska äventyr. De första breven hem var entusiastiska, men snart mörknade tonen.  

Det finns många skildringar av de brittiska männens liv i det som då hette Brittiska Indien, men motsvarande berättelser om kvinnor är sällsynta. Det unika med den här boken är att vi får läsa om en ung medelklasskvinna Ingeborg Stephens som utan förkunskaper beskriver det hon möter i den nya världen. Vad hon inte ser är minst lika intressant och vittnar ofta om tidsandan.  

Männen i släkten Stephens tog vara på den nya tidens möjligheter. De reste i den värld som öppnade sig och deltog i de koloniala projekten. Men Ingeborg fick en svår position, både utomlands och hemma.  

Berättelsen om släkten Stephens är den kronologiska ryggraden i boken och sträcker sig över ungefär hundra år, från 1830- till 1930-talet. Den kan följas i brevväxlingar om förälskelser och separationer. Genom familjehistorien blixtrar dramatiska historiska händelser, som framväxten av nationalismen i Europa.  

Kärlek, kvinnoroller och koloniala drömmar handlar om personer som idag är i stort sett okända men som var välkända åtminstone i sin lokala samtid. De efterlämnade ett stort material i arkiven på släktgården Huseby bruk, som ger en sällsynt mångfasetterad inblick i vardagslivet hos människor motvilligt på väg in i moderniteten.  

Margareta Petersson är professor emerita i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes huvudintresse är indisk litteratur, och i detta ämne har hon skrivit några monografier och ett stort antal artiklar för svenska och internationella tidskrifter. Hon deltog i ledningen för projektet Literary History: Towards a Global Perspective som resulterade i fyra böcker, där hon var redaktör för en. Hon fortsatte som redaktör och skribent för flera litteraturhistorier med inriktning mot världslitteratur och medverkade som skribent i den senaste, Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021). Petersson har samarbetat med Vetenskapsrådet och Crafoordska stiftelsen och varit Linnéuniversitetets dekan för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. År 2021 tilldelades hon Hallenblads utmärkelse av Linnéakademien.

År 1857 reste en ung kvinna från Köpenhamn till Brittiska Indien tillsammans med sin man, fylld av förhoppningar om exotiska äventyr. De första breven hem var entusiastiska, men snart mörknade tonen.  

Det finns många skildringar av de brittiska männens liv i det som då hette Brittiska Indien, men motsvarande berättelser om kvinnor är sällsynta. Det unika med den här boken är att vi får läsa om en ung medelklasskvinna Ingeborg Stephens som utan förkunskaper beskriver det hon möter i den nya världen. Vad hon inte ser är minst lika intressant och vittnar ofta om tidsandan.  

Männen i släkten Stephens tog vara på den nya tidens möjligheter. De reste i den värld som öppnade sig och deltog i de koloniala projekten. Men Ingeborg fick en svår position, både utomlands och hemma.  

Berättelsen om släkten Stephens är den kronologiska ryggraden i boken och sträcker sig över ungefär hundra år, från 1830- till 1930-talet. Den kan följas i brevväxlingar om förälskelser och separationer. Genom familjehistorien blixtrar dramatiska historiska händelser, som framväxten av nationalismen i Europa.  

Kärlek, kvinnoroller och koloniala drömmar handlar om personer som idag är i stort sett okända men som var välkända åtminstone i sin lokala samtid. De efterlämnade ett stort material i arkiven på släktgården Huseby bruk, som ger en sällsynt mångfasetterad inblick i vardagslivet hos människor motvilligt på väg in i moderniteten.  

Margareta Petersson är professor emerita i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes huvudintresse är indisk litteratur, och i detta ämne har hon skrivit några monografier och ett stort antal artiklar för svenska och internationella tidskrifter. Hon deltog i ledningen för projektet Literary History: Towards a Global Perspective som resulterade i fyra böcker, där hon var redaktör för en. Hon fortsatte som redaktör och skribent för flera litteraturhistorier med inriktning mot världslitteratur och medverkade som skribent i den senaste, Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021). Petersson har samarbetat med Vetenskapsrådet och Crafoordska stiftelsen och varit Linnéuniversitetets dekan för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. År 2021 tilldelades hon Hallenblads utmärkelse av Linnéakademien.

År 1857 reste en ung kvinna från Köpenhamn till Brittiska Indien tillsammans med sin man, fylld av förhoppningar om exotiska äventyr. De första breven hem var entusiastiska, men snart mörknade tonen.  

Det finns många skildringar av de brittiska männens liv i det som då hette Brittiska Indien, men motsvarande berättelser om kvinnor är sällsynta. Det unika med den här boken är att vi får läsa om en ung medelklasskvinna Ingeborg Stephens som utan förkunskaper beskriver det hon möter i den nya världen. Vad hon inte ser är minst lika intressant och vittnar ofta om tidsandan.  

Männen i släkten Stephens tog vara på den nya tidens möjligheter. De reste i den värld som öppnade sig och deltog i de koloniala projekten. Men Ingeborg fick en svår position, både utomlands och hemma.  

Berättelsen om släkten Stephens är den kronologiska ryggraden i boken och sträcker sig över ungefär hundra år, från 1830- till 1930-talet. Den kan följas i brevväxlingar om förälskelser och separationer. Genom familjehistorien blixtrar dramatiska historiska händelser, som framväxten av nationalismen i Europa.  

Kärlek, kvinnoroller och koloniala drömmar handlar om personer som idag är i stort sett okända men som var välkända åtminstone i sin lokala samtid. De efterlämnade ett stort material i arkiven på släktgården Huseby bruk, som ger en sällsynt mångfasetterad inblick i vardagslivet hos människor motvilligt på väg in i moderniteten.  

Margareta Petersson är professor emerita i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes huvudintresse är indisk litteratur, och i detta ämne har hon skrivit några monografier och ett stort antal artiklar för svenska och internationella tidskrifter. Hon deltog i ledningen för projektet Literary History: Towards a Global Perspective som resulterade i fyra böcker, där hon var redaktör för en. Hon fortsatte som redaktör och skribent för flera litteraturhistorier med inriktning mot världslitteratur och medverkade som skribent i den senaste, Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021). Petersson har samarbetat med Vetenskapsrådet och Crafoordska stiftelsen och varit Linnéuniversitetets dekan för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. År 2021 tilldelades hon Hallenblads utmärkelse av Linnéakademien.