Hur kommer det sig att den svenska folkmusiken ser ut som den gör? Varför alla dessa polskor och valser förknippade med särskilda landskap, bygder och spelmän? Till stor del beror det på Folkmusikkommissionens verksamhet under 1900-talets första hälft. Kommissionen bedrev den utan jämförelse största organiserade insamlingen av det som kommit att kallas svensk folkmusik. Därmed markerades också gränserna för vad som kunde rymmas inom begreppet.
Folkmusikkommissionen bildades vid ett möte i Nordiska museet 1908 med den skånske juristen och insamlaren Nils Andersson som ledande gestalt. Det mest synliga och inflytelserika resultatet av kommissionens arbete blev det omfattande folkmusikverket Svenska låtar, utgivet 19221940.
Vid 100-årsjubileet av kommissionens bildande hölls ett symposium med föredrag som nu samlats i en antologi. Utgivningen av boken är ett samarbete mellan Nordiska museet och Svenskt visarkiv. I nitton artiklar ger svenska och nordiska forskare sin syn på Folkmusikkommissionens förutsättningar och ideologi och på verksamhetens betydelse för musikliv och forskning då och nu.

Hur kommer det sig att den svenska folkmusiken ser ut som den gör? Varför alla dessa polskor och valser förknippade med särskilda landskap, bygder och spelmän? Till stor del beror det på Folkmusikkommissionens verksamhet under 1900-talets första hälft. Kommissionen bedrev den utan jämförelse största organiserade insamlingen av det som kommit att kallas svensk folkmusik. Därmed markerades också gränserna för vad som kunde rymmas inom begreppet.
Folkmusikkommissionen bildades vid ett möte i Nordiska museet 1908 med den skånske juristen och insamlaren Nils Andersson som ledande gestalt. Det mest synliga och inflytelserika resultatet av kommissionens arbete blev det omfattande folkmusikverket Svenska låtar, utgivet 19221940.
Vid 100-årsjubileet av kommissionens bildande hölls ett symposium med föredrag som nu samlats i en antologi. Utgivningen av boken är ett samarbete mellan Nordiska museet och Svenskt visarkiv. I nitton artiklar ger svenska och nordiska forskare sin syn på Folkmusikkommissionens förutsättningar och ideologi och på verksamhetens betydelse för musikliv och forskning då och nu.

Hur kommer det sig att den svenska folkmusiken ser ut som den gör? Varför alla dessa polskor och valser förknippade med särskilda landskap, bygder och spelmän? Till stor del beror det på Folkmusikkommissionens verksamhet under 1900-talets första hälft. Kommissionen bedrev den utan jämförelse största organiserade insamlingen av det som kommit att kallas svensk folkmusik. Därmed markerades också gränserna för vad som kunde rymmas inom begreppet.
Folkmusikkommissionen bildades vid ett möte i Nordiska museet 1908 med den skånske juristen och insamlaren Nils Andersson som ledande gestalt. Det mest synliga och inflytelserika resultatet av kommissionens arbete blev det omfattande folkmusikverket Svenska låtar, utgivet 19221940.
Vid 100-årsjubileet av kommissionens bildande hölls ett symposium med föredrag som nu samlats i en antologi. Utgivningen av boken är ett samarbete mellan Nordiska museet och Svenskt visarkiv. I nitton artiklar ger svenska och nordiska forskare sin syn på Folkmusikkommissionens förutsättningar och ideologi och på verksamhetens betydelse för musikliv och forskning då och nu.