Nordiska Museets Förlag – förlag

Under 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades många av de konstruktioner och den verktygskultur som präglar möbelhantverket ännu i dag. Under 1700-talet förfinades teknikerna samtidigt som tillverkningen effektiviserades, arbetet specialiserades och ett nytt system av underleverantörer etablerades. Under industrialismens 1800-tal tillkom fler material jämte en mängd innovationer som lade grund för 1900-talets industrianpassade möbeldesign. Parallellt löper en stilhistoria från renässans till modernism. Hur hänger allt detta samman?

Denna bok handlar om material, teknik och form i möbelhantverkets historia. Närmare bestämt om förhållandena mellan dem. Kunskaper om råämnen och tillverkning är viktiga för den som ska tolka en äldre möbel och dess gestaltning. Varför ser möbeln ut som den gör? Vad går det att utläsa av spåren efter verktygen, det personliga handlaget och de skriftliga källorna? Vilka val har hantverkaren gjort och vilka har alternativen varit?

Framställningen rör sig nära föremålen möbler från adliga, borgerliga, allmoge- och kyrkliga miljöer men ställer också allmänna frågor. Några definitiva svar om hur material, teknik och form samspelar går inte att ge men relationen kan i varje fall diskuteras. Samma sak med teman som rationalisering, arbetsfördelning, yrkesidentiteter, färdigheter, kreativitet och ekonomi både förr och i dag. Möbelhantverkets historia lånar sig till ett samtal om det materiella skapandets villkor och om hållbarhet i ordets alla bemärkelser.

Johan Knutsson är professor i möbelkultur vid Malmstens, Linköpings universitet, och Nordiska museet. Peter Segemark är fotograf vid Nordiska museet.

Humlen har följt människan i över tusen år. Trots det har mycket av kunskapen om humle och humleodling gått förlorad i Sverige. Vi känner grödan som smaksättare i öl, kanske även som dekorations- och medicinalväxt. Mindre känt är att dess ekonomiska betydelse har varit så stor att odlingen har reglerats i lag under fyra sekler.

I denna rikt illustrerade bok, som här ges ut i en andra upplaga, betraktas humlen utifrån ett sammansatt biologiskt och historiskt perspektiv. Innehållet spänner från växtens kemi, genetik och historiska utbredning till odling, ölbryggning och nya användningsområden. Djupast handlar framställningen om att den nära relationen mellan människan och kulturväxterna styrs av såväl biologiska och ekonomiska som politiska och sociala faktorer.

Författarna till Humle: Det gröna guldet är agrarhistoriker från två skilda discipliner. Else-Marie Karlsson Strese är biolog och genetiker och Clas Tollin kulturgeograf.

Ingenstans på jorden ökar den globala uppvärmningen lika snabbt som i Arktis. Vad som sker där angår en hel värld. Utställningen Arktis medan isen smälter öppnade vid Nordiska museet i Stockholm i oktober 2019 för att ge perspektiv på denna del av Norden och utblickar mot hela det cirkumpolära området. Här visas att Arktis inte enbart är natur utan ett hem för fyra miljoner människor vars erfarenheter har global betydelse.

Boken Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse är en rikt illustrerad fördjupning av utställningens budskap. Som sådan beskriver den hur Nordiska museet och Stockholms universitet har samverkat kring forskning, dokumentation, gestaltning och förmedling.

Fem huvudkapitel med skilda synvinklar från naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap sammanflätas med ett fyrtiotal artiklar som utgår från föremål, bilder och olika typer av fenomen. Resultatet är en mångröstad exposé av hur vardagsliv, landskap och klimat i Arktis bryts genom historia, samtid och framtid. Samlingar, isar och jorden själv öppnar sina arkiv och ibland passeras gränser även till andra världar.

KW Gullers (19161998) var tolv år när han började fotografera sin hemstad Stockholm och femton när han fick sin första anställning i fotobranschen. Några år senare startade han Studio Gullers och inledde en livsgärning som kom att präglas av närmast exempellösa framgångar. Han drevs av stora ambitioner men hämtade också näring i samtidens längtan efter nya visuella uttryck och berättelser.

När den klassiska bildjournalistiken nådde vägs ände vid 1950-talets slut såg sig Gullers tvungen att bredda sin verksamhet. Uppdragen för de stora namnen inom näringslivet gav upphov till framtidsoptimistiska skildringar av svensk industri och bär som sådana vittnesmål om en unik tidsanda. Som helhet betraktad ger Gullers verk en sammansatt bild av Sverige under moderniseringens århundrade.

Studio Gullers bildarkiv utgör en hörnsten i Nordiska museets fotosamlingar. Bilderna används flitigt och är älskade av många. De talar till människor med egna minnen av de tidevarv som de fångar men finner lika ofta en yngre publik som letar efter ingångar till ett både nära och fjärran förflutet. I den här boken finns klassiker och pärlor för alla.

Kerstin Bernhard (19142004) inledde sin karriär i samband med att svensk modefotografi på allvar började bli en självständig genre. Hennes modebilder från 1940-, 50- och 60-talen behåller ännu i dag en tydlig fräschör och några av dem är utan tvekan klassiker.

Men Bernhards livsverk innehåller mycket mer än så. Som porträttfotograf fick hon på 1940-talet genomslag i tidskrifter som Idun, Vecko-Journalen och Filmjournalen. Något årtionde senare hade hon skiftat huvudfokus mot mat. Hennes medverkan i Bonniers kokbok var pionjärartad på samma sätt som kokboken var banbrytande med sina stora färgbilder. I de friare berättelserna om bröd och människor skapade hon ett kulturhistoriskt bildmaterial som saknar motstycke.

Mot slutet av sin gärning sökte Kerstin Bernhard det estetiskt tilltalande i vardagens allra enklaste former. Kritikern Kurt Bergengren skrev: Det är inspirerande bilder, svindlande sköna former i en fotografisk form som är lika ren. Det finns ingenting att tillägga.

Den här boken är del två i en serie med fotoböcker från Nordiska museet. Kända motiv kompletteras med sällan visade bilder ur Kerstin Bernhards omfattande arkiv, som har ingått i museets samlingar sedan 1990-talet.

"Samfundet Nordiska museets och Skansens Vänner är en stöttande vänkrets som är gemensam för de två museerna. Det hela började för 100 år sedan med ett fokus på gåvor av föremål. I dag kan bidragen gå även till exempelvis pedagogisk utveckling, fördjupad samlingsvård, artbevarande eller omvärldsbevakning. Med vännernas hjälp har vi kunnat göra nödvändiga insatser men också satt guldkant på tillvaron. De som vinner mest på detta är givetvis våra besökare."

I denna årgång av Fataburen presenterar en rad medarbetare vid Nordiska museet och Skansen ett urval vängåvor och bidrag från både fjärran tid och det nyss förflutna.

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem.

Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning.

Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?