Idag betraktas textilt hantverk som något typiskt kvinnligt. Men i ett historiskt perspektiv är det viktigt att betona komplexiteten i arbetsdelningen mellan skräddare och sömmerskor. Med utgångspunkt i olika museers föremålssamlingar undersöker Pernilla Rasmussen i sin doktorsavhandling vad som hände med arbetsdelning och tillverkningsteknik när den kvinnliga modedräkten förändrades under decennierna runt sekelskiftet 1800. Perioden präglades av stora omställningar. När aristokratins tid var slut och borgerligheten tog över växte en ny syn på manligt och kvinnligt fram. Den kvinnliga modedräkten och dess tillverkning kan skrivas in i den processen.
Skräddaren, sömmerskan och modet ökar förståelsen för ett hantverks koppling till kulturella och samhälleliga förändringar. Boken visar hur sömnadsarbetets organisation inverkade på möjligheterna till teknisk utveckling och hur tekniken fick konsekvenser för vem som gjorde vad. Det arbete skräddaren eller sömmerskan faktiskt utförde hade också betydelse för omgivningens syn på hantverket och utövaren.
