Ulrich Lange – författare

Köpmansfursten Herman Petersen var en av de förmögna handelsmän under 1700-talet som gick under benämningen skeppsbroadeln. Dessa visade sin ställning i Stockholm genom att flytta in i den gamla maktens stadspalats och låta uppföra praktfulla herresäten på landsbygden. Inför hotet om en finansiell kris placerade Herman pengar i det högadliga säteriet Erstavik. Uppdraget att bebygga marken gick till arkitekten Jean Eric Rehn som uppförde sitt första slottsbygge. Denna egendom och Hermans palats i Gamla stan, det välkända Petersenska huset, omvandlades till fideikommiss och blev därmed skyddade från framtida ekonomiska konjunkturfall. Arvet från köpmansfursten består förutom slott och palats även av välbevarade agrara miljöer med timrade bostadshus, ekonomibyggnader och skärgårdshemman – lika sällsynta så nära huvudstaden som Erstaviks stora sammanhängande och oexploaterade naturområde som besöks av över två miljoner friluftstörstande människor varje år. I Köpmansfurstens arv möter vi såväl Herman och hans hustrur Magdalena och Charlotta, båda från den framgångsrika köpmansklanen Bedoire, som deras efterkommande fideikommissarier fram till bildandet av Herman Petersen Fideikommiss AB. Trots skiftande ekonomiska villkor och utmaningar av det storstadsnära läget har innehavarna av Erstavik bevarat en omistlig kultur- och naturmiljö för framtiden.

Skånes herrgårdar består inte bara av borgar och vattengravar. Lantbrukets byggnader är en arkitektur som syns och ger landskapet karaktär. Dessa det hårda arbetets miljöer är ofta förbisedda i byggnadshistorien, men med sina stora hus inom ett tydligt och planlagt byggnadsmönster är de möjliga att studera ur flera infallsvinklar. Under fem sekel var de skånska herrgårdarna bygdens nav, till vilket nästan alla människor var knutna ekonomiskt, socialt och religiöst. Lantbruksbyggnaderna är en historisk källa som vidgar perspektiven. De arkitektoniska uttrycksformerna belyser samhällsstrukturer och samhällsliv. Det är i år 350 år sedan Skåne genom freden i Roskilde blev en del av Sverige. Boken lyfter fram den idéhistoria som speglas i lantbrukets ekonomibyggnader i Skåne, ett både svenskt och danskt landskap.