Fredric Bedoire - Böcker

En guide till de 250 viktigaste slotten och herrgårdarna i Sverige. Den tar dig från stora kungliga slott till små herrgårdar i trä, från medeltidens borgstuga på Glimmingehus till det nya Jubileumsrummet på Stockholms slott.

En bok om historia, arkitektur och kulturlandskap, men också om människorna som bodde här och varför de byggde.

Boken är illustrerad med ca 1 000 fotografier och 280 kartor. Slottsägarna har generöst öppnat dörren till sina källarvalv, salonger och stora salar. Till varje slott hör en vägbeskrivning, uppgifter om ägare och om det är öppet för allmänheten. Boken utkom första gången 2006 och detta är en aktualiserad utgåva.

Pionjäranda accelererar under 1800-talet, från ångkraften och maskinella uppfinningar fram till modernitetens triumf med elektricitet och en helt ny byggnadskonst i natursten, stål och betong, influerad av USA, med de första kontorshusen, varuhusen och de elegantaste privatbostäderna.

1800-talets Norrmalm är den plats i landet där det moderna tydligast samlas och prövas med impulser från utlandet och direktkontakt med vad som sker i Paris och London, Berlin och Wien. De gäller industriella verksamheter och de senaste uppfinningarna, affärslivet och en för Europa gemensam stadskultur. Vi möter här många av landets främsta arkitekturverk, i form, teknik och uttryck, inte sällan förmedlade av invandrade affärsmän med brett ekonomiskt och kulturellt nätverk ute i Europa.

Vi följer medvetna framtidsidsmänniskor, söker deras argument och bevekelsegrunder, så som de kan avläsas i byggnaderna. Modernitetens avigsida träder fram med de många människorna i periferin, de som gör utvecklingen möjlig men själva lever i fattigdom och trångboddhet. Vi ser hur samhället liksom det maskinella arbetet delas och hur man skiljer ut människor från varandra. Nya, från varandra separerade grupper uppstår, bland dem de hemlösa och prostituerade.

Med denna skildring av Norrmalms historia under 1600-talet lyfter Fredric Bedoire fram minnet av en förlorad stad som gick till spillo i efterkrigstidens stadsombyggnad. Vi möter landets enda planerade stenstad från tiden före 1800-talet med många av stormaktstidens främsta byggnadsverk. Tillsammans med sina byggherrar framträder dessa vid sidan av den stora massan anonyma trähus.

Boken ger oss en inträngande skildring av de människor som levde här. Vi finner många gripande öden, som den franske språkmästaren som blir mördad på Drottninggatan, den utfattige pestprästen, den flitiga brevskriverskan, de utblottade grevarna, löskerkonan, amiralitetskaptenen på det förlista regalskeppet Kronan, för att bara nämna några få av de många människor som boken handlar om. Tillsammans med husen och gatorna berättar de om det maktspel som präglat livet i staden.

Stormaktstiden är en gyllene epok i Norrmalms historia med snabb uppgång, men därefter lika snabb nedgång och stagnation i takt med den svenska stormaktens fall.

Fredric Bedoire återvänder här till citysaneringens tidiga 1970-tal, när han som ung konsthistoriker var verksam vid Stockholms stadsmuseum och dokumenterade rivningarna på Nedre Norrmalm. På nära håll såg han förstörelsen av minnena från 1600-talets stenstad. Erfarenheterna från detta har han burit med sig under en femtioårig verksamhet inom arkitekturhistoria och byggnadsvård. Med detta opus magnus söker han återskapa stadsdelens liv, dess hus och människor. Han bor nu själv mitt i Klara, på den plats där den franske språkmästarens gård låg.

Fredric Bedoire är professor em. i Arkitekturhistoria vid Kungl. Konsthögskolan, docent i Konstvetenskap vid Stockholms Universitet och hedersledamot av Kungl. Akademien för de fria konsterna. Tilldelad Stora Fackbokspriset, Stora Historiepriset, Svenska Akademiens Kellgrenspris och H.M. Konungens guldmedalj i 12 storleken.

En forskningsresa i det judiska Europa, både det som är kvar och i det som utplånades av nazismen Bedoire inringar inte en speciell judisk arkitektur. I stället belyser och preciserar han det hittills förbisedda judiska inslaget i periodens husbyggen , skrev Per Wästberg i Dagens Nyheter när den första upplagan utkom. 

Ett storverk Förintelsen besegras av en författare som Fredrick Bedoire när han låter det judiska bli kittet i Europas kultur", skrev historikern Kristian Gerner i Svenska Dagbladet 1998.  Boken har blivit en klassiker inom sitt område. Också utgiven i Kanada. 

Om författaren 

Fredric Bedoire är prof. em. i arkitekturens historia vid Kungl. Konsthögskolan och docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han är författare till en rad prisbelönta böcker inom sitt fält. 

I denna bok om Villastan vid Humlegården i Stockholm framträder husen, stadsbyggande och människoöden i en ovanlig närhet. Många välkända och excentriska män och kvinnor visar hur de önskat inrätta sina liv. Vi möter det vitala kulturlivet i Calla och Carl Curmans villa och alla de författare och artister som bodde här, däribland den legendariska författarinnan Lotta von Kraemer i sin parvilla. Vidare greve von Rosen i sitt slottslika hem, de rikaste bland de rika, Oscar Ekman och Ernest Thiel, stora industrialister och bankmän, många av dem betydande konstsamlare. Vi rör oss från grundartiden på 1870-80-talen, genom de stora pengarnas 1910-20-tal, som Ivar Kreuger ger så starkt uttryck åt. Vi följer den lilla stadsdelen fram till idag, genom världskrigen med Sovjets spioncentral på Villagatan, där sedan demonstrationer samlades under 1950 och 60-talen. Fram till rivningarnas och nybyggenas tid och dagens område för ambassader och landets högst betalda bostadsrätter. Och under hela tiden en arkitektonisk vandring in och ut i villor och exklusiva hyreshus. Boken är rikt illustrerad med samtida fotografier, till stor del ur privata samlingar.

"Denna historiska och arkitektoniska miljö och dess färgstarka människor ger Bedoire nytt liv. En rikare dokumentation är svår att tänka sig. Vi blickar in i livsformer som inte längre finns ens bland de mycket rika. En gång låg den ekonomiska och kulturella makten i landet inom någon kvadratkilometer norr om Humlegården. Här bodde de grannar: Wallenberg, Ax:son Johnson, Langenskiöld, Sachs, Palme, Bonnier ... i Fredric Bedoires Villastan bor de kvar." Per Wästberg, Svenska Dagbladet

Fredric Bedoire är professor em. från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien har i flera uppmärksammade verk på ett för Sverige unikt sätt kunnat sammansmälta arkitektur med kultur- och ekonomisk historia samtidigt som han skildrat fängslande människoöden. Inte minst har det kongeniala samspelet mellan text och bild uppmärksammats av kritiken. Bedoire har bland annat skildrat Villastaden i Stockholm med finanssfärens högsta societet, de första turisterna under 1800-talet och grundaren av Konstakademien, arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Han belönades med Stora Fackbokspriset för Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar.

Restaurera gamla byggnader eller riva och bygga nytt? Svaret har varierat beroende på tidsålder, såväl i Sverige som internationellt. Författaren och arkitekturhistorikern Fredric Bedoire tar avstamp i 1600-talets svenska stormaktstid och landar i en nutid fylld av olika synsätt på restaureringskonsten.Sverige har världens äldsta kulturminneslag, instiftad just på 1600-talet. Via monumentvårdens inträde i Rom på 1800-talet och riddarromantiken i England under samma period berättar han om restaureringarnas betydelse för att skapa nationell identitet under den begynnande industrialismen. Det är ett mål som behålls fram till vår tid, även om uttrycken har växlat. Det präglar 1800-talets stora stilrestaureringar i Frankrike, Tyskland och England, och Sverige förstås, och den får en politisk innebörd, vare sig det handlar om en hotad aristokrati, högkyrkliga präster eller de nya industrialisterna. Katedraler och borgar betraktas som nationens minne och restaurering av dem med blir led i samhällets modernisering vid sidan om tidens nya monumentalbyggnader. Ständigt lyser samtiden igenom, ofta tydligare än den tid som man restaurerar.Sveriges ledande ställning under nationalromantiken med restaureringar där man mer konsekvent än på andra håll understryker patina och historisk egenart skildras mot bakgrund av en ny samhällssyn, spänningen mellan konservatism och demokrati och folkkyrka. Den internationella modernismen tog framför allt efter andra världskriget över även i restaureringskonsten, och hanteringen av gamla byggnader blev ett led i folkhemsbygget, med ett nytt främmande formspråk.Det ekologiska tänkandet vid tiden kring 1970 blev en bakgrund till en ny syn, avståndstagande till moderna tekniker och material och återgång till de traditionella, med restaureringen av Skoklosters slott som föregångare, samtidigt med en spirande byggnadsvårdsrörelse. En ny brytpunkt inträffar med postmodernismen i slutet av 1900-talet, när den historiska bilden och sättet att levandegöra historien, bland annat med rollspel, ger en helt ny frihet. Präglas dagens restaureringar av anarki eller sunt förnuft? Det är den slutliga frågan i ett banbrytande kulturhistoriskt verk.

Vinnare av Stora fackbokspriset 2015!I detta verk är det arkitekturen som berättar historien om Sverige. Byggherrar och arkitekter, stilhistoria och byggnadsteknik sammanvävs med social utveckling och ekonomiska konjunkturer, alltifrån kristnande och riksbildning fram till att industrialiseringen förändrar världen. Centrala historiska gestalter framträder i ett land, där Finland ingår som en naturlig del och Skåne och Gotland har sin egen historia fram till mitten av 1600-talet. Katedralbyggande, kungliga Vasaborgar, högadelns slottsbyggande och bruksägarnas samhällsbyggande får en ny belysning, där den engelska parken ger en symbolisk bild av en ny tid. En lysande kavalkad möter läsaren.Samtidigt utges samme författares Den svenska arkitekturens historia 1800-2000. Tillsammans är de två böckerna den första heltäckande översikten över svensk arkitektur genom tiderna.

I den första boken om Drottningholms slott behandlas slottets 1600- och 1700-talshistoria. Här berättas om byggherrarna riksänkedrottning Hedvig Eleonora och drottning Lovisa Ulrika. Och om lustslottet som uppfördes och inreddes efter ritningar av far och son Tessin med Johan III:s stenhus som kärna i det nya projektet.Redaktör för boken fil.dr. Göran Alm.  

De kungliga slotten 9789185815333 Drottningholms slott. Från Hedvig Eleonora till Lovisa Ulrika (Band 1) 9789185815302 Drottningholms slott - från Gustav III till Carl XVI Gustaf (Band 2) 9789179882396 Rosendals slott 9789185815272 Haga - Ett kungligt kulturarv 9789179882310 Kina slott 9789179882587 Rosersbergs slott 9789179882617 Strömsholms slott 

Svenska slott 9789188435187 Skoklosters slott under 350 år 9789189021426 Tjolöholms slott - en sagolik historia 

Se även 9789188435767 Slottstid : Klockor på de svenska Kungliga slotten  9789187283604 Hedvig Eleonora : den svenska barockens drottning  9789188435880 Gustav III:s divan på Stockholms slott : Louis Masreliez första interiör 9789187283680 Kungliga hyllningsadresser : En konstskatt i Bernadottebiblioteket 

 . 

Utifrån tidigare opublicerade fotografier från 1800-talet skildrar Fredric Bedoire de första tågresenärerna, förändringarna från diligens till järnväg, ångbåtsförbindelser  och sällskapsresor. Vi lär oss hur tidsödande även tågresandet var, när sovvagnar och restaurangvagnar kom till och hur man kunde resa utan att ta med sig pengar.

Utgångspunkt är en bortglömd samling fotografier från arkitekturprofessorn vid Konstakademien i Stockholm Claes Grundström. I fokus står de stora turistmålen, Paris och Rom,  Berlin och London, med allt deras folkliv, kaos av hästdragna bussar och spårvagnar. I de unika fotografierna möter vi också  turister i de schweiziska alperna och badortssemesterns  Ostende på Nordsjökusten, likaså i Nordafrika och Nordamerika,  när tågresande mot slutet av 1800-talet blir möjligt också där. Dagböcker och brev från ögonvittnen får omspinna de förtätade fotografierna.

Fredric Bedoire är professor em. från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien har i flera uppmärksammade verk på ett för Sverige unikt sätt kunnat sammansmälta arkitektur med kultur- och ekonomisk historia samtidigt som han skildrat fängslande människoöden. Inte minst har det kongeniala samspelet mellan text och bild uppmärksammats av kritiken. Bedoire har bland annat skildrat Villastaden i Stockholm med finanssfärens högsta societet, de första turisterna under 1800-talet och grundaren av Konstakademien, arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Han belönades med Stora Fackbokspriset för Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar.

Sigurd Lewerentz är en av Sveriges tre mest kända arkitekter internationellt sett, vid sidan av Asplund och Tessin. Ett av hans mest framträdande byggnadsverk är Riksförsäkringsanstaltens byggnad, alldeles vid Adolf Fredriks kyrka i Stockholm (1928-1932). Boken handlar om ett stort kontorshus, där rörelse och vandring från gatan, över gården och in mot vestibulens ljus står i centrum. Boken är rikt illustrerad med ursprungliga fotografier, långa serier med skisser och ritningar. 

Text och foto av Fredric Bedoire, Kerstin Wickman, Vicki Menander, Ewa Glennow och Jonas Lindström.Förord av Wilfried Wang.

This illustrated book on architecture, Lewerentz. A Masterpiece, provides answers to questions about the internationally renowned architect Sigurd Lewerentz.

Sigurd Lewerentz (1885-1975) was one of the greatest masters of 20th century Swedish architecture. Fredric Bedoire, in his chapter, describes the circumstances of Lewerentz's construction work at Adolf Fredriks Kyrkogata 8 in Stockholm. What did its location tell us? Who commissioned and later used the building? How did the architect go about his work? Which other suggestions were considered and how did construction proceed?

The authors of the book, Fredric Bedoire, Kerstin Wickman, Vicki Wenander and Ewa Glennow offer different perspectives of the building and take us on a journey from the first sketches back in 1928 until the 2017 reopening of the building as a modern office block.

The book is richly illustrated with a number of sketches and pictures from, among other sources, the ArkDes Lewerentz Collection, the National Archives, the Nordic Museum, as well as new photographs taken by the photographer Jonas Lindström, and includes a foreword by architect and Lewerentz expert Wilfried Wang.

Carl Fredrik Adelcrantz var en av de centrala kulturpersonerna i svenskt 1700-tal med en enastående maktposition som ledande arkitekt, chef för landets statliga byggande, hovman, grundare av Konstakademien i dess nuvarande form för 250 år sedan, dessutom preses i Vitterhetsakademien och Vetenskapsakademien.

Samtidigt var han en förfinad, generös och anspråkslös man, som lät kärleken till konsterna urholka hans egen ekonomi. Han har ritat några av de finaste byggnaderna från 1700-talet som Kina slott, Drottningholmsteatern, Gustav III:s skändligen rivna operahus och Sturehovs slott, dessutom lysande inredningar på Stockholms slott.

Mot bakgrund av nytt källmaterial, hand religiöst pietistiska bakgrund, betydande konstsamlande och konstteoretiska författarskap ges för första gången ett allsidigt porträtt av denne mästare i svensk arkitektur. Detta får sin rättvisa framställning med ett rikt bildmaterial.

Fredric Bedoire är professor em. från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien har i flera uppmärksammade verk på ett för Sverige unikt sätt kunnat sammansmälta arkitektur med kultur- och ekonomisk historia samtidigt som han skildrat fängslande människoöden. Inte minst har det kongeniala samspelet mellan text och bild uppmärksammats av kritiken. Bedoire har bland annat skildrat Villastaden i Stockholm med finanssfärens högsta societet, de första turisterna under 1800-talet och grundaren av Konstakademien, arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Han belönades med Stora Fackbokspriset för Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar.

Det har länge saknats ett bokverk om Västerås domkyrka. Med enastående kunskap och bredd ger nu arkitekturhistorikern Fredric Bedoire rättvisa åt denna märkliga katedrals historia. I en medryckande berättelse låter han människor och skeenden i det omgivande samhället från 1200-talet till i dag samspela med byggnaden, enskilda inventarier och konsten. 

Det är en dramatisk berättelse om hur kristen, religiös åskådning och ritual förändrats under skilda ekonomiska, politiska och sociala villkor. Kyrkohistorien vävs samman med arkitektur- och konsthistoria, ekonomisk historia och inte minst ett spännande persongalleri med människor av vitt skilda slag: kungar och biskopar, borgare och bergsmän, arkitekter, konstnärer och hantverkare.

Sveriges historia synad genom en katedral 

"I detta rikt illustrerade praktverk av Fredric Bedoire förvandlas Västerås till landets centrum. Med utgångspunkt i stadens domkyrka tecknas den svenska historiens utveckling från äldre medeltid till i dag en beundransvärd bok, på en och samma gång en gedigen skildring av en av Sveriges viktigaste byggnader och en exposé över svensk historia, observerad ur ett västmanländskt mikroperspektiv.

Det bör sägas direkt: »Katedralen i Västerås. Andligt och världsligt under åtta sekel« är lika mycket en volym för det välförsedda privata forskningsbiblioteket som för det fashionabla kaffe- och tebordet. Enbart att titta på bilderna är en njutning att kalla boken rikt illustrerad är en underdrift och texten är föredömligt väldisponerad. Kapitlen är korta och informativa, lätta att ta till sig och aldrig tungrodda. Likväl är det inte i första hand bokens avsevärda estetiska poänger som bör framhävas, utan Bedoires strävan efter att lyfta upp och skärskåda breda samhälleliga och historiska utvecklingsscenarion ur en enskild byggnads perspektiv." Dick Harrison, Svenska Dagbladet

"Det är en berättelse om pengar och maktspel, arkitektur och konst, men framför allt om relationen till religion och tro." Erik Jersenius, Vestmanlands Läns Tidning

Nominerad till Västmanlands arkitekturpris 2022

Ur motiveringen: Här är det stadens märkligaste byggnad, som i år fyller 750 år, som ingående beskrivs. Byggnaden och dess inventarier analyseras på ett mycket förtjänstfullt sätt och det är inte vem som helst som har skrivit boken utan en av landets mest renommerade arkitekturhistoriker nämligen professor emeritus Fredric Bedoire.

En av landets mest älskade och omtalade byggnader får här för första gången hela sin historia tecknad. Från Stockholms begynnelse på 1200-talet till idag. Under bottenvåningens magnifika valv har Stockholmsbörsen haft sin livliga verksamhet ända till år 2000. Därefter tog Nobelmuseet över. I festvåningen från 1700-tal stiftades Svenska Akademien 1786 och har sedan dess haft  sina årliga högtidssammankomster. 

-Huset har under sin tid stått i strålkastarljuset i åtskilliga sammanhang, berättar Fredric Bedoire. Både genom Nobelpriset och som medelpunkt för svensk kultur. Stora Börssalen var redan på Bellmans tid och långt in på 1800-talet stadens festvåning med baler och andra sammankomster men också lokal åt stadsfullmäktige under femtio år innan Stadshuset byggdes.

Börshuset vid Stortorget i Stockholm är en av landets mest omtalade byggnader, med en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet. De första rådhuset stod på samma plats, och en köpmansbörs kom så småningom till ute på Stortorget. Den nuvarande byggnaden uppfördes 176878 efter ritningar av Erik Palmstedt, en av det svenska 1700-talets mest framstående arkitekter. Under bottenvåningens magnifika valv hade Stockholmsbörsen sin verksamhet ända till år 2000, då Nobelprismuseet flyttade in. I övervåningens stora sal arrangerades länge stockholmarnas mest storslagna fester. Därefter tog stadsfullmäktige över lokalen för sina sammanträden. Där instiftades Svenska Akademien 1786 och där har dess högtidssammankomster hållits. För hundra år sedan, år 1921, kunde Akademien tack vare en donation inrätta sin ordinarie verksamhet i Börshusets övervåning. Fredric Bedoires färgstarka och spännande exposé låter oss följa Börshusets historia fram till idag. 

"'Börshuset' är en pärla i årets svenska bokflora och ett måste för envar med ett minimum av intresse för Stockholms historia och arkitektur." Dick Harrison, Svenska Dagbladet

Fredric Bedoire är professor em. från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien har i flera uppmärksammade verk på ett för Sverige unikt sätt kunnat sammansmälta arkitektur med kultur- och ekonomisk historia samtidigt som han skildrat fängslande människoöden. Inte minst har det kongeniala samspelet mellan text och bild uppmärksammats av kritiken. Bedoire har bland annat skildrat Villastaden i Stockholm med finanssfärens högsta societet, de första turisterna under 1800-talet och grundaren av Konstakademien, arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Han belönades med Stora Fackbokspriset för Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar.