Elisabet Stavenow-Hidemark – författare

Lilli Zickerman är portalgestalten i den svenska hemslöjdens textila historia. I sitt mångåriga inventeringsarbete hade hon under nästan femtio år prins Eugen som stöd vid sin sida. Lilli & prinsen ingår i det rikstäckande hundraårsfirandet av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Denna generöst illustrerade och informativa volym lyfter fram hemslöjdsrörelsens etableringstid och ursprungsidéer. Här återfinns också modern textilkonst och hur denna tagit upp hemslöjdens tankegångar. Tradition och nutid sida vid sida, skönhetsvärden, samhällsfunktion och leklust är frågeställningar som behandlas av skribenterna. Anna Meister är bokens redaktör. Hon medverkar också som skribent tillsammans med Marianne Eriksson, Gunilla Lundahl, Anneli Palmsköld, Uuve Snidare, Elisabet Stavenow-Hidemark och Kerstin Wickman. Lilli och prinsen 100 år av hemslöjd och textil konst visas på Waldemarsudde 6 juni 16 september.

Frihetstiden satsade stort på en svensk textilindustri. Fabriker växte upp med statligt stöd över hela landet, från Skåne i söder till Medelpad i norr. I Stockholm fanns de flesta, små som stora.I boken Från kläde till silkesflor ges för första gången en utförlig illustration till vad man tillverkade. Främst var det vardagsvara inte kunglig prakt.Boken återger tre stora textilprovsamlingar från 1700-talet i sin helhet. Den äldsta och första samlingen är från 1740 42 med prover från Göteborg, Malmö och en lång rad svenska småstäder.Den andra samlingen, som är störst och vackrast, från Stockholms fabriker 1751. I den finns exempelvis prover av ylle från Barnängens textilmanufaktur på östra Södermalm, den fabrik som Per Anders Fogelström förevigat i romanen Vävarnas barn.Den tredje samlingen är sammanställd år 1766 av Adolph Modéer, sekreterare i Kungliga Patriotiska Sällskapet. Den var tidigare okänd, och innehåller provbitar av siden och ylle.Tillsammans innehåller dessa tre böcker 1500 typrover från 1700-talets storhetstid för svenskt konsthantverk. Proverna är små men ofta försedda med uppgifter om benämning, var de är gjorda samt om vävens bredd och pris. De bildar en unik kunskap om vad man tillverkade i landet och förstklassiga fotografier ger en visuell upplevelse av de tyger som så samvetsgrant finns bokförda i arkiven.Modeskapare, formgivare och inredare kan inspireras av historiska mönstertraditioner och färgval. Forskare ges möjlighet att tolka äldre texter där textiler nämns. Provsamlingarna är en guldgruva för alla textilintresserade!Antologins huvudförfattare, docent Elisabet Stavenow-Hidemark är en känd kulturhistoriker med bakgrund som ansvarig för Nordiska museets textilsamlingar.Redaktören och medförfattaren Klas Nyberg är ekonomihistoriker och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet och bl.a. ledamot av Nordiska museets forskningsråd.Övriga medverkande är förre landsarkivarien i Uppsala Lars Otto Berg och fil. lic. Martin Ciszuk, verksam vid Textilhögskolan i Borås.Boken Från kläde till silkesflor omfattar hela 384 sidor och är inbunden med dubbla märkband i s.k. halvklot i det imponerande formatet 245 x 340 mm.

En tapettryckare med en hel kollektion från 1700-talets slut! Nya mönster med blommor och ränder som inte blekts eller missfärgats av dagsljus. Det är ett fynd i svensk tapethistoria, faktiskt en sensation. Det var Birgit Burström och Mats Qwarfordt, tapettryckare på Handtryckta Tapeter Långholmen AB, som gjorde fyndet när de levererade en nytryckt tapet till gården Listudden i Huddinge. Två väggar med 34 olika tapetbitar huller om bullar och dessutom oblekta! Nu kopplades Ingela Broström och Elisabet Stavenow-Hidemark in. När de skrev Tapetboken 2004, som blev augustnominerad, hade de samarbetat med tapettryckarna på Långholmen. Några av mönsterna kände de till med Johan Norman stämpel. Hur de fick reda på att Norman bott på Listudden och att det till slut stod klart att alla mönstren var från Norman verkstad det är en spännande historia som berättas.

Boken berättar historien om hur Nordiska museets huvudbyggnad på Djurgården i Stockholm kom till och också om valda arkitektoniska detaljer och kvaliteter. Skriften är en reviderad, nyutgivning av kapitlet »Museibygget« i boken Nordiska museet under 125 år från 1998.

The book tells the story of how the main building of the Nordic Museum came to be and also about selected architectural details and qualities. The publication is a new edition of the chapter Museibygget in the book Nordiska museet under 125 år from 1998.

Skriften lyfter fram två seklers kvinnohistoria på Grönsöö, gestaltat i skatten av bordslinne ur slottets samlingar. Att förestå forna dagars herrgårdshushåll var ett maktpåliggande värv. Stora familjekretsar, talrika gäster och en mängd anställd personal lade ett tungt ansvar på husets fru. Regelbundet återkom stortvätt, bak och slakt och därtill kom den ständigt pågående tillverkningen och vården av husets textilier. Husfruarna var centrum i den svenska herrgårdskulturen ! Det stora förråd av bordslinne som finns på Grönsöö har vårdats av generationer husmödrar i släkten von Ehrenheim. Det har kommit till Grönsöö som hemgift eller ärvts genom giften inom en rad adelssläkter. Till stor del har det vävts på gården av skickliga väverskor och i någon mån har damastduktyg anskaffats genom köp. Samlingen består av ca 100 dukar och ca 700 servetter. Den äldsta duken är från sent 1600-tal och den yngsta är vävd 1946.