Lena Kättström Höök – författare

Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret. När dagarna bara knappt gryr på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och åtföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige. Firandet härstammar från flera epoker, platser och religioner, och har genom åren varit både enkelt och överdådigt, skämtsamt och allvarligt, oskuldsfullt och oanständigt, heligt och profant, folkligt och aristokratiskt, privat och offentligt. Luciafirandet väcker debatt när många gör anspråk på att veta hur det bör genomföras, vilka som ska delta och i vilka roller. Den här boken sprider nytt ljus över en välkänd tradition och bjuder in till fördjupad diskussion. Lena Kättström Höök är etnolog och intendent, med ansvar för traditioner och högtider, vid Nordiska museet.

Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres

Lucia celebrations on 13 December bring a gleam of light in the winter darkness. When there is hardly any daylight at all in the northern hemisphere, Lucia comes with hope of brighter times. The stately procession with a white-clad Lucia accompanied by her maids, star boys, and sometimes elves became common in the 1950s. But the feast of Lucia goes back much further in history, and it is one of the most varied traditions in Sweden. The celebrations can be traced back to several periods, places, and religions, and over the years it has been both simple and sumptuous, humorous and serious, innocent and indecent, sacred and profane, popular and aristocratic, private and public. Lucia provokes debate when many people claim to know how it should be celebrated, who should take part, and in what roles. This book spreads new light on a familiar tradition and invites further discussion. LENA KÄTTSTRÖM HÖÖK is an ethnologist and curator at the Nordic Museum, with responsibility for traditions and special occasions.

Årsboken Dalarna 2019 är en antologi med flertalet artiklar som presenterar fäbodkulturen med nya rön kring dess historiska och samtida kontext, författade av framstående forskare inom musiketnologi, agrarvetenskap, arkeologi, folkloreism och etnologi. Antologin innehåller också artiklar som är skrivna ur ett praktiskt perspektiv, där fäbodbrukare, pedagoger och musiker berättar om livet i fäbodväsendets och vallmusikens tjänst. Här finns också en unik översikt med berättelser om, och nedteckningar av, lockrop som används idag på Dalarnas fäbodvallar.

Om den svenska demokratins framväxt, om kvinnokamp ävensom Gustav Vasas historia i olika former av sanning och sägen kan vi läsa i denna årsbok, som ägnar sig åt jubileer vilka ger perspektiv och olika sätt att se och tolka vår historia. Kanske är det firandet av en händelse som ger oss ett historiskt perspektiv på vår tillvaro? Ett av årets jubileum är kvinnans rösträtt, eller rättare den lika och allmänna rösträtten, som också handlade om kvinnors likställdhet med männen. När vi går riktigt långt tillbaka i historien för att högtidlighålla vad som tilldragit sig, kan händelser bli till en egen särskild berättelse som genom sekler broderats ut, fått passande tillägg och traderats till att ta form av en sägen. Händelsen berättar kanske inte ens om något som verkligen inträffat. Just så är det med Gustav Vasas äventyr i Dalarna på 1520-talet. Händelser, verkliga eller uppdiktade, kom att leva upp runt förra sekelskiftet och befästas genom minnesstenar och firanden. På så sätt lever historien, sägnen eller anekdoten vidare. Vi lyssnar och förundras.

Allt sedan Max Webers berömda tes om Entzauberung der Welt avförtrollningen av världen i ljuset av religionens tillbakagång i samband med upplysning och vetenskapliga framsteg, har många forskare laborerat med tesen om en successiv allmän sekularisering. Förnuftets ljus skulle just avförtrolla världen och göra den alltmer kontrollerbar och begriplig för människan.Dock lever tron på en meningsfull besjälad värld, som på gott och ont ingriper i människans liv på ett meningsfullt sätt, vidare sida vid sida med naturvetenskapliga framsteg inom många kulturer. Vilka likheter och skillnader återfinns i folktron världen över och vilken roll har folktron spelat under historiens utveckling? Vad skiljer folktron som ofta nedsättande brukar benämnas vidskepelse från till exempel traditionell religion: den kristna tron på Jungfrufödseln, Jesu uppståndelse från de döda och inte minst den kryptokannibalistiska katolska tron på att nattvardens bröd och vin rent fysiskt är Jesu kött och blod?Denna rikt illustrerade antologi tar sig an frågan om människans tendens till att besjäla sin omvärld från folktro och mytologi till religion. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Lotta Gröning.