Henric Bagerius – författare

Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer.I antologin "Modearv" ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag? I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling.Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arv ger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik.JOHANNES DAUN är fil dr i historia och arbetar som 1:e antikvarie på Textil­museet i Borås. Hans forskning rör industri-, social- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor. Hans senaste bok, "När man sydde kläder på fabrik", handlar om konfektionsindustrins historia.Övriga medverkande är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok.Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

Under 1300- och 1400-talen var sexualitet politiskt sprängstoff, och flera europeiska kungar blev anklagade för sodomi. Så skedde också i Sverige. Vad ville egentligen heliga Birgitta ha sagt när hon påstod att Magnus Eriksson älskade män mer än sin gud, sin hustru och sig själv? Varför utpekade hon kungen som sodomit när hon manade till uppror mot honom? I Olydnadens söner gräver Henric Bagerius djupt bland elaka rykten och ont förtal som cirkulerade vid de senmedeltida hoven. Han drar fram historier om impotens, otrohet, våldtäkt, incest och kastration och visar hur sexuella handlingar gavs politisk innebörd när ett uppror mot en kung skulle motiveras eller hans avsättning rättfärdigas.Henric Bagerius är docent och universitetslektor i historia och utsedd till särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet. Han var en av redaktörerna till antologin Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år.

"Henric Bagerius väl genomförda och djupgående analys av sexualitetens politiska dimension under medeltiden ... Henric Bagerius queerblickande på den senmedeltida monarkin fördjupar vår förståelse av de politiska konflikter och strider som pågick i Europa under 1300- och 1400-talen."Bo Eriksson, Under strecket, Svenska dagbladet"Lättillgänglig och grundlig... ett välkommet bidrag till historieskrivningen om normer, kön och sexualitet under de ännu mytomspunna tusen år som kallas Medeltiden."Flamman

"Intressant och tankeväckande bok." Yukiko Duke

Vintern 1885 förklarade en grupp stockholmskor krig mot korsetten – plagget som fick symbolisera det modeslaveri som de menade hindrade kvinnor från att engagera sig i offentligheten. Snart hade en dräktreformrörelse skapats som krävde kvinnors rätt att klä sig mer praktiskt och hälsosamt.

Vilka var de kvinnor som engagerade sig i dräktreformen? Vilka plagg lanserade de som alternativ? Vilka argument använde de för att skapa opinion? Och framför allt: hur framgångsrika blev de i sitt krig mot korsetten?

Utifrån så olika källor som mötesanteckningar, debattartiklar, obduktionsprotokoll och modekrönikor – och hjälpt av ett rikt bildmaterial – skildrar Henric Bagerius en kvinnlig frigörelsekamp som är okänd för många. Resultatet är nya perspektiv på den tidiga svenska kvinnorörelsen, på modeslaveri och relationen kvinna, kropp och kläder.

 

"Korsettkriget är givande läsning för de som är intresserade av kvinnohistoria, genusvetenskap och dräkthistoria." BTJ

Från tidigt 1800-tal och drygt hundrafemtio år framåt växte ett modernt samhälle fram i Sverige. Omfattande sociala, ekonomiska, politiska och tekniska förändringar skapade nya livsvillkor för många svenskar. På vissa områden skedde utvecklingen gradvis och långsamt, på andra präglades den av snabba skiftningar och tvära kast. Följden blev ett komplext samhälle där gamla strukturer nöttes mot nya

Om den svenska demokratins framväxt, om kvinnokamp ävensom Gustav Vasas historia i olika former av sanning och sägen kan vi läsa i denna årsbok, som ägnar sig åt jubileer vilka ger perspektiv och olika sätt att se och tolka vår historia. Kanske är det firandet av en händelse som ger oss ett historiskt perspektiv på vår tillvaro? Ett av årets jubileum är kvinnans rösträtt, eller rättare den lika och allmänna rösträtten, som också handlade om kvinnors likställdhet med männen. När vi går riktigt långt tillbaka i historien för att högtidlighålla vad som tilldragit sig, kan händelser bli till en egen särskild berättelse som genom sekler broderats ut, fått passande tillägg och traderats till att ta form av en sägen. Händelsen berättar kanske inte ens om något som verkligen inträffat. Just så är det med Gustav Vasas äventyr i Dalarna på 1520-talet. Händelser, verkliga eller uppdiktade, kom att leva upp runt förra sekelskiftet och befästas genom minnesstenar och firanden. På så sätt lever historien, sägnen eller anekdoten vidare. Vi lyssnar och förundras.