Henric Bagerius – författare

Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer.I antologin "Modearv" ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag? I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling.Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arv ger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik.JOHANNES DAUN är fil dr i historia och arbetar som 1:e antikvarie på Textil­museet i Borås. Hans forskning rör industri-, social- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor. Hans senaste bok, "När man sydde kläder på fabrik", handlar om konfektionsindustrins historia.Övriga medverkande är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok.Bokens kapitel tar avstamp i elva olika materialkategorier som är vanliga i historievetenskapliga arbeten. Med utgångspunkt i dessa material diskuteras källmaterialens förutsättningar och hur de kan användas i vetenskapliga arbeten med fokus på olika teoretiska perspektiv och begrepp. Ett genomgående tema är att teorier ska förstås som verktyg i den historiska forskningsprocessen och att valet av teori hänger tätt samman med källmaterial, metod och problemformulering. Teori i historisk praktik vänder sig till studerande i historievetenskapliga ämnen vid universitet och högskolor. Den är särskilt lämplig för dig som söker redskap för att få din uppsats att lyfta.

Sätter de kungliga äktenskapen i ett politiskt och socialt sammanhang, som jag aldrig har läst förut. Man förstår varför monarkin är viktig, vare sig man står på ena eller andra sidan.

Magnus Utvik, SVT Gomorron Sverige

Givande och medryckande både för de initierade och för den historiskt allmänintresserade. Ett gediget och välskrivet verk, med andra ord.

Axel Andersson, historiker, Populär Historia

Vasaprinsessan Sofia påtvingades en make som behandlade henne så illa att hennes hetlevrade bröder slutligen jagade honom ur landet. Den fanatiskt sörjande Maria Eleonora, änka efter Gustav II Adolf, kämpade med riksrådet om kontrollen över sin makes lik. Gustav III kände en sådan aversion mot sin drottning att hans ovilja att ha samlag med henne höll på att urarta i en konstitutionell kris.

Att kungliga äktenskap i alla tider har varit grundade på politik är välkänt. Men som den här boken visar har också passion, i en eller annan form, alltid spelat en viktig roll.

I sju nedslag i den svenska monarkins historia får vi här följa hur dynamiken mellan politik och passion yttrat sig. Tillsammans utgör nedslagen en gripande berättelse om hur kön och sexualitet, klass och etnicitet, lycka och olycka, furste och undersåte ständigt har omtolkats i historien.

Henric Bagerius och Louise Berglund, antologins redaktörer, är universitetslektorer i historia vid Örebro universitet.

Övriga medverkande författare:Mattias FrihammarFabian PerssonAvigail RotbainKarin Tegenborg FalkdalenKristina Widestedt

Uttråkad som jag blir av tillrättalagda kärleksförklaringar är det de olyckliga paren i Politik och passion som intresserar mest. Inte för att vara missunnsam, men relationsproblemen gör kungligheterna mer mänskliga än deras tihi-klipp. Forskarna radar här upp sex hundra år av dåliga matchningar i den högättade dejtingdjungeln. Deppigt är att läsa om alla vidriga barnäktenskap: norska prinsessan Ingeborg var till exempel ett år gammal när hon lovades bort till svenske hertig Erik Magnusson. Hon hade fyllt 11 när hon skred upp för altargången 1312, han 30. Förutom tvångsäktenskap, kusingemål och komplicerade äktenskapsförhandlingar på latin, förutsattes dessutom att man skulle ha virilt sex med en vitt främmande människa från nån Habsburgdynasti. Som tur var förekom skilsmässor ... Politik och passion påminner dock om att varje kungligt bröllop ska fylla en större funktion - ena nationen kring ceremoniellt krimskrams. För kärlekens skull ska vi acceptera samhällets ojämlikheter. Att Carl Philip säger ja till yogainstruktören Sofia i dag är vackert, men inte opolitiskt.

Natalia Kazmierska, Aftonbladet

Till skillnad från ett antal bleka och pliktskyldiga historiska antologier på sistone utmärker sig Politik och passion både för sin relevans och välskrivna prosa ... Författarna lyckas komma med något som är givande och medryckande både för de initierade och för den historiskt allmänintresserade. Ett gediget och välskrivet verk, med andra ord.

Axel Andersson, historiker, Populär Historia

Allra intressantast blir dock antologin när den fokuserar på kungliga äktenskap som misslyckades, när passion och politik inte gick att kombinera. Gustav III, som enligt egna ungdomsanteckningar var emot hela idén med resonemangspartier med utländska prinsessor, var fängslad i ett olyckligt äktenskap med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Ännu värre gick det för äktenskapet mellan den svenske prinsen Wilhelm och den ryska storfurstinnan Maria Pavlovna, kusin till tsar Nikolaj II, som skildes efter några olyckliga år i början av 1900-talet. Kristina Widestedt skildrar hur varken Wilhelm eller Maria trivdes i det påtvingade politiska äktenskapet, hur deras personligheter gjorde uppror mot det förväntade. Istället för att föra Ryssland och Sverige närmare varandra ledde bröllopet till att den svenska rysskräcken ökade vid en tid då Europa gled allt närmare första världskriget ... Variationen är stor inom antologins ram, men vissa röda trådar är lätt urskiljbara. Den viktigaste är de kungliga äktenskapens samhälleliga funktion. När en kunglighet gifter sig är det inte bara en familjeangelägenhet utan något hela nationen förväntas ha en åsikt om, något som i värsta fall kan resultera i dramatiska kriser. Kontinuiteten mellan historia och nutid är alltså större än vi lätt föreställer oss. Samtidigt gör författarna en tydlig poäng av förändringarna.

Dick Harrison, Svenska Dagbladet

Politik och passion gifter samman en analytisk skärpa med ett märgfullt material som mer sällan ges en seriös genomlysning. I synnerhet det informella maktutövandets konst lyfts upp på dagordningen, vilket inte är helt fel i ett land där monarkin över huvud taget inte är ett diskussionsämne.

Cecilia Nelson, Göteborgs-Posten

Under 1300- och 1400-talen var sexualitet politiskt sprängstoff, och flera europeiska kungar blev anklagade för sodomi. Så skedde också i Sverige. Vad ville egentligen heliga Birgitta ha sagt när hon påstod att Magnus Eriksson älskade män mer än sin gud, sin hustru och sig själv? Varför utpekade hon kungen som sodomit när hon manade till uppror mot honom? I Olydnadens söner gräver Henric Bagerius djupt bland elaka rykten och ont förtal som cirkulerade vid de senmedeltida hoven. Han drar fram historier om impotens, otrohet, våldtäkt, incest och kastration och visar hur sexuella handlingar gavs politisk innebörd när ett uppror mot en kung skulle motiveras eller hans avsättning rättfärdigas.Henric Bagerius är docent och universitetslektor i historia och utsedd till särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet. Han var en av redaktörerna till antologin Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år.

"Henric Bagerius väl genomförda och djupgående analys av sexualitetens politiska dimension under medeltiden ... Henric Bagerius queerblickande på den senmedeltida monarkin fördjupar vår förståelse av de politiska konflikter och strider som pågick i Europa under 1300- och 1400-talen."Bo Eriksson, Under strecket, Svenska dagbladet"Lättillgänglig och grundlig... ett välkommet bidrag till historieskrivningen om normer, kön och sexualitet under de ännu mytomspunna tusen år som kallas Medeltiden."Flamman

Under 1300- och 1400-talen var sexualitet politiskt sprängstoff, och flera europeiska kungar blev anklagade för sodomi. Så skedde också i Sverige. Vad ville egentligen heliga Birgitta ha sagt när hon påstod att Magnus Eriksson älskade män mer än sin gud, sin hustru och sig själv? Varför utpekade hon kungen som sodomit när hon manade till uppror mot honom? I Olydnadens söner gräver Henric Bagerius djupt bland elaka rykten och ont förtal som cirkulerade vid de senmedeltida hoven. Han drar fram historier om impotens, otrohet, våldtäkt, incest och kastration och visar hur sexuella handlingar gavs politisk innebörd när ett uppror mot en kung skulle motiveras eller hans avsättning rättfärdigas.Henric Bagerius är docent och universitetslektor i historia och utsedd till särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet. Han var en av redaktörerna till antologin Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år.

"Henric Bagerius väl genomförda och djupgående analys av sexualitetens politiska dimension under medeltiden ... Henric Bagerius queerblickande på den senmedeltida monarkin fördjupar vår förståelse av de politiska konflikter och strider som pågick i Europa under 1300- och 1400-talen."Bo Eriksson, Under strecket, Svenska dagbladet"Lättillgänglig och grundlig... ett välkommet bidrag till historieskrivningen om normer, kön och sexualitet under de ännu mytomspunna tusen år som kallas Medeltiden."Flamman

"Intressant och tankeväckande bok." Yukiko Duke

Vintern 1885 förklarade en grupp stockholmskor krig mot korsetten – plagget som fick symbolisera det modeslaveri som de menade hindrade kvinnor från att engagera sig i offentligheten. Snart hade en dräktreformrörelse skapats som krävde kvinnors rätt att klä sig mer praktiskt och hälsosamt.

Vilka var de kvinnor som engagerade sig i dräktreformen? Vilka plagg lanserade de som alternativ? Vilka argument använde de för att skapa opinion? Och framför allt: hur framgångsrika blev de i sitt krig mot korsetten?

Utifrån så olika källor som mötesanteckningar, debattartiklar, obduktionsprotokoll och modekrönikor – och hjälpt av ett rikt bildmaterial – skildrar Henric Bagerius en kvinnlig frigörelsekamp som är okänd för många. Resultatet är nya perspektiv på den tidiga svenska kvinnorörelsen, på modeslaveri och relationen kvinna, kropp och kläder.

 

"Korsettkriget är givande läsning för de som är intresserade av kvinnohistoria, genusvetenskap och dräkthistoria." BTJ

"Intressant och tankeväckande bok." Yukiko Duke

Vintern 1885 förklarade en grupp stockholmskor krig mot korsetten – plagget som fick symbolisera det modeslaveri som de menade hindrade kvinnor från att engagera sig i offentligheten. Snart hade en dräktreformrörelse skapats som krävde kvinnors rätt att klä sig mer praktiskt och hälsosamt.

Vilka var de kvinnor som engagerade sig i dräktreformen? Vilka plagg lanserade de som alternativ? Vilka argument använde de för att skapa opinion? Och framför allt: hur framgångsrika blev de i sitt krig mot korsetten?

Utifrån så olika källor som mötesanteckningar, debattartiklar, obduktionsprotokoll och modekrönikor – och hjälpt av ett rikt bildmaterial – skildrar Henric Bagerius en kvinnlig frigörelsekamp som är okänd för många. Resultatet är nya perspektiv på den tidiga svenska kvinnorörelsen, på modeslaveri och relationen kvinna, kropp och kläder.

 

"Korsettkriget är givande läsning för de som är intresserade av kvinnohistoria, genusvetenskap och dräkthistoria." BTJ

Vid 1800-talets slut fanns en grupp kvinnor som förenades i kampen mot en gemensam fiende: korsetten. Plagget påstods vara hälsofarligt, osedligt och osvenskt. Korsetten ansågs dessutom vara en symbol för kvinnors underordnade ställning i samhället. Kända kvinnor som Anne Charlotte Leffler och Ellen Key engagerade sig mot plagget. De blev hyllade och hånade, men en sak var säker – de väckte debatt. Henric Bagerius, historiker och författare, använder allt från debattinlägg till skämtteckningar och obduktionsprotokoll för att berätta den fascinerande historien om kampen mot korsetten.

Senmedeltiden var en period präglad av en intensiv maktkamp bland Europas furstar. Våldsamma revolter och intensiv smutskastning hörde till vanligheterna. När den svenske kungen Magnus Eriksson fängslades efter ett tronskifte blev han föremål för en smädesskrift där han anklagades för sexuella handlingar mot naturen och sedvänjan. Han var inte den ende härskare vars motståndare kom med beskyllningar om osedlighet, och den allvarligaste beskyllelsen var den om sodomi. Henric Bagerius, historiker och författare, skildrar maktspel och manlig intimitet i en tid då fursten fick sin makt av Gud. Maktens sexualitet är en insatt och tillgänglig undersökning om politik och sexualitet under senmedeltiden.

Från tidigt 1800-tal och drygt hundrafemtio år framåt växte ett modernt samhälle fram i Sverige. Omfattande sociala, ekonomiska, politiska och tekniska förändringar skapade nya livsvillkor för många svenskar. På vissa områden skedde utvecklingen gradvis och långsamt, på andra präglades den av snabba skiftningar och tvära kast. Följden blev ett komplext samhälle där gamla strukturer nöttes mot nya

Från tidigt 1800-tal och drygt hundrafemtio år framåt växte ett modernt samhälle fram i Sverige. Omfattande sociala, ekonomiska, politiska och tekniska förändringar skapade nya livsvillkor för många svenskar. På vissa områden skedde utvecklingen gradvis och långsamt, på andra präglades den av snabba skiftningar och tvära kast. Följden blev ett komplext samhälle där gamla strukturer nöttes mot nya och där äldre uppfattningar utmanades av oprövade tankar och idéer. I Moderna historier använder fem historiker skönlitteratur för att belysa olika moderniseringsprocesser i Sverige under 1800- och 1900-talen, och texterna gör nedslag i dåtidens diskussioner om såväl varukonsumtion som kvinnoklädsel och trafiksäkerhet. I romaner och noveller speglas samhällsförändringarna i en mänsklig och individualiserad form. Fiktionen gestaltar människors förutsättningar och möjligheter och låter historikern upptäcka paradoxer, kontraster och diskrepanser som sällan blir synliga i andra källor. Skönlitteraturen öppnar på så vis för nya tolkningar av det moderna samhällets framväxt.

Om den svenska demokratins framväxt, om kvinnokamp ävensom Gustav Vasas historia i olika former av sanning och sägen kan vi läsa i denna årsbok, som ägnar sig åt jubileer vilka ger perspektiv och olika sätt att se och tolka vår historia. Kanske är det firandet av en händelse som ger oss ett historiskt perspektiv på vår tillvaro? Ett av årets jubileum är kvinnans rösträtt, eller rättare den lika och allmänna rösträtten, som också handlade om kvinnors likställdhet med männen. När vi går riktigt långt tillbaka i historien för att högtidlighålla vad som tilldragit sig, kan händelser bli till en egen särskild berättelse som genom sekler broderats ut, fått passande tillägg och traderats till att ta form av en sägen. Händelsen berättar kanske inte ens om något som verkligen inträffat. Just så är det med Gustav Vasas äventyr i Dalarna på 1520-talet. Händelser, verkliga eller uppdiktade, kom att leva upp runt förra sekelskiftet och befästas genom minnesstenar och firanden. På så sätt lever historien, sägnen eller anekdoten vidare. Vi lyssnar och förundras.