Anneli Palmsköld – författare

Lilli Zickerman är portalgestalten i den svenska hemslöjdens textila historia. I sitt mångåriga inventeringsarbete hade hon under nästan femtio år prins Eugen som stöd vid sin sida. Lilli & prinsen ingår i det rikstäckande hundraårsfirandet av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Denna generöst illustrerade och informativa volym lyfter fram hemslöjdsrörelsens etableringstid och ursprungsidéer. Här återfinns också modern textilkonst och hur denna tagit upp hemslöjdens tankegångar. Tradition och nutid sida vid sida, skönhetsvärden, samhällsfunktion och leklust är frågeställningar som behandlas av skribenterna. Anna Meister är bokens redaktör. Hon medverkar också som skribent tillsammans med Marianne Eriksson, Gunilla Lundahl, Anneli Palmsköld, Uuve Snidare, Elisabet Stavenow-Hidemark och Kerstin Wickman. Lilli och prinsen 100 år av hemslöjd och textil konst visas på Waldemarsudde 6 juni 16 september.

Ny bok om Hallands historia! När kom de första människorna till Halland? Har Halland verkligen varit ett eget rike? Hur gick det till när det danska Halland blev svenskt? Och hur kunde det en gång så fattiga Halland bli ett av Sveriges snabbast växande län? Detta och mycket mer om vår historia från jägarstenåldern till nutid finns med i denna bok Hallands historia - Gränsland genom tiderna. Inte sedan 1950-talet har det getts ut en bok om Hallands historia. Sedan dess har mycket ny kunskap och många nya perspektiv på historien tillkommit. Boken Hallands historia – Gränsland genom tiderna är rikt illustrerad och skriven av 36 författare, alla med specialkunskaper inom sitt område. Boken ges ut av Hallands Akademi.

Textila tolkningar handlar om en grupp inredningstextilier tillverkade i Halland på 1700- och 800-talen. Idag ingår de i en museisamling. Mötet med hängkläden, drättar, lister och takdukar i deras nutida sammanhang väcker många frågor: Hur har de tillverkats? I vilka olika sammanhang har de brukats? Vad har de betytt för de människor som hanterat dem i olika tider och rum? I Anneli Palmskölds doktorsavhandling ger textilierna också svar, ibland nya och oväntade.

Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres

Varför känner många motstånd mot att slänga kläder och textilier i soptunnan eller i sopstationens avdelning för brännbart? Frågan bildar utgångspunkt för den etnologiska studien Textilt återbruk om materiellt och kulturellt slitage.

I boken får vi följa människors relationer till kläder och hemtextilier - hur dessa konsumeras, hanteras och sorteras för att sedan återbrukas på olika sätt. Idag sorterar många ut textilier för att de har tröttnat på dem, inte för att textilierna är utslitna. För inte så länge sedan sågs slitna kläder och hemtextilier som material som kunde återanvändas.

 

Författaren har sorterat textilier på en loppmarknad, skickat ut en frågelista i samarbete med Nordiska museets arkiv, undersökt en samling lappade och lagade textilier på Hallands konstmuseum samt deltagit som forskare i ett Skapande skola-projekt om textilt återbruk med kreativa förtecken. Genom delstudierna diskuteras olika slags sorteringsprocesser, till exempel vad man gör och varför när man står framför sin garderob och sitt linneskåp eller på en loppmarknad. Hur den praktiska innebörden i att återbruka har förändrats från mitten av 1900-talet diskuteras liksom dagens kreativa återbruk.

 

Anneli Palmsköld är filosofie doktor i etnologi och verksam som lektor i kulturvård med inriktning mot slöjd och kulturhantverk vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

The field of ‘Craft Sciences’ refers to research conducted across and within different craft subjects and academic contexts. This anthology aims to expose the breadth of topics, source material, methods, perspectives, and results that reside in this field, and to explore what unites the research in such diverse contexts as, for example, the arts, conserva-tion, or vocational craft education. The common thread between each of the chapters in the present book is the augmented attention given to methods—the craft research methods—and to the relationship between the field of inquiry and the field of practice. A common feature is that practice plays an instrumental role in the research found within the chapters, and that the researchers in this publication are also practitioners. The aut-hors are researchers but they are also potters, waiters, carpenters, gardeners, textile artists, boat builders, smiths, building conservators, painting restorers, furniture designers, il-lustrators, and media designers. The researchers contribute from different research fields, like craft education, meal sciences, and conservation crafts, and from particular craft subjects, like boat-building and weaving. The main contribution of this book is that it collects together a number of related case studies and presents a reflection on concepts, perspectives, and methods in the general fields of craft research from the point of view of craft practitioners. It adds to the existing academic discussion of crafts through its wider acknowledgement of craftsmanship and extends its borders and its discourse outside the arts and crafts context. This book provides a platform from which to develop context-appropriate research strategies and to associate with the Craft Sciences beyond the bor-ders of faculties and disciplines.

Under 1990-talet kom ordet kulturarv att användas för att beskriva samhällets förmåga, vilja och praktiker för att bevara och använda företeelser ur det förflutna. I Sverige, liksom i Europa, genomfördes under denna tid flera politiskt initierade satsningar och projekt som handlade om både hur kulturarv kunde tjäna samhället och vad som borde ingå i kategorin kulturarv. Boken handlar om dessa projekt och om hur olika företeelser diskuterades som möjliga kulturarv. Vilka sociala kategorier borde representeras? Hur kunde kulturarv användas? För vad och vem var begreppet tillämpbart? I boken undersöks dels svenska och europeiska kampanjer, dels förhandlingar om företeelser vars kulturarvsstatus är och har varit vacklande. Hemslöjdsrörelsens historia med särskild fokus på virkning som omtvistat kulturarv är ett exempel. Biologiskt kulturarv i form av den välkända Linderödsgrisen, ett annat. Mångtydiga platser – inte sällan med industrihistoriskt förflutet – som vacklar mellan kulturarv och naturligt förfall, är ett tredje exempel. Gemensamt för dessa olika exempel är att de alla väcker frågor om vad som är och borde vara kulturarv. Fallstudierna ramas in av två kapitel om den offentliga kulturarvspolitiken under 1990-talet och det tidiga 2000-talet. En serie kampanjer och projekt, i Europa och i Sverige, tog som utgångpunkt kulturarvens tänkta förmåga att bidra till en föreställd gemenskap och mångfald. Varför och på vilket sätt kom kulturarvsbegreppet åter i användning på detta sätt? Författarna är verksamma i ämnena arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kulturvård och museologi.

Forskningsrapport om en alternativ förståelse av byggnaders liv som tar fasta på hur delar kan komma i omlopp, som fond eller rekvisita i trendiga urbana butiker.