Ingrid Martins Holmberg – författare

Denna bok handlar om de omvandlingar som två storstäder, Göteborg och Malmö, genomgått under de senaste decennierna. Den framhåller tre förhållanden: postindustrialism, globalisering och migration. Den postindustriella utvecklingen har inte bara förändrat städernas ekonomiska liv utan också stadslandskapet. Denna utveckling är i sin tur sammanflätad med den ekonomiska globaliseringen. På folkhemmets tid var Göteborg och Malmö infogade i nationella politiska mål. För de två städerna handlar det idag om anpassning till den globaliserade marknaden. Samtidigt har den globala omflyttningen av männi-skor gjort städerna mångkulturella. Även om Göteborg och Malmö inte direkt kan jämföras med Los Angeles eller andra »globala städer» kan liknande konfliktmönster, med bas i etnisk, social och kulturell särbehandling, skönjas också här. Boken ingår i Skriftserien STUDIER AV SAMTIDSKULTUR som utges av Centrum för Kulturstudier vid Göteborgs universitet. Ove Sernhede är professor i socialt arbete och Thomas Johansson i socialpsykologi. Båda är verksamma vid Centrum för kulturstudier vid Göteborgs universitet.

Stadsdelen Haga har under mycket lång tid varit en kontroversiell plats. I decennier stod Haga överst på listan över Göteborgs saneringsområden, men en intensiv och långdragen kamp för Hagabebyggelsens bevarande under 1970-talet ledde till Sveriges dittills mest omfattande kulturmiljövårdsinsats. Trots att ungefär 2/3 av Hagabebyggelsen revs, är Haga idag tryggt förpackat som en genuin arbetarstadsdel från sekelskiftet. Ambitionen var att hela Haga skulle bevaras, men med förhandlingsturerna kom frågan om Hagas identitet att bli till den nod genom vilken urval och prioriteringar skapade en renodling av Haga. I bevarandeprojektet materialiserades därmed en arbetarstadsdelsidentitet som inte bara var tämligen ny, utan också fick till resultat att trämaterial, låga hus, Hagas inre delar blev det typiska Haga. Haga ikläddes rollen av arbetarstadsdel och blev på så vis ett pars pro toto för hela den arbetarhistoria som hade förvägrats Göteborg genom totalsaneringarna av Annedal, Landala, Vegastaden, Stigberget Hur Haga kom att omvärderas kan emellertid inte enkelt och bekvämt placeras i 1970-talets bevarandekamp och bland dem som var verksamma då. Istället krävs en större undersökning av Hagas position i Göteborgs stadslandskap: hur har Haga under åren 18601980 framträtt i texter om Göteborg? Grunden till såväl exploatering som bevarande söks i hur Haga har konstruerats också i helt andra sammanhang. Avhandlingen undersöker därför vad Haga har varit för stadens historiker och dess politiker, för stadsplanerare, journalister, författare, lokalhistoriker, forskare, utredare Här tecknas flera imaginära geografier som placerar ut fint och fult som moraliska egenskaper, som spelar ut platser mot varandra, som länkar social identitet till specifika stadsrum, och som kontinuerligt låter det förflutna framträda genom subjektiv historisering. Undersökningen av Hagas historisering är på så vis en konkretion av generella frågor kring urban omvärdering: fixering och förskjutning av gammalt och nytt, fint och fult, bra och dåligt.

Forskningsrapport om en alternativ förståelse av byggnaders liv som tar fasta på hur delar kan komma i omlopp, som fond eller rekvisita i trendiga urbana butiker.