Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall.
Mörkrets hjärta är en av världslitteraturens mest lästa och beundrade romaner, en evig modern klassiker. Decennium efter decennium känns den lika smärtsamt aktuell.
Berättelsen är till synes enkel, det handlar om Charlie Marlow som reser uppför Kongofloden för att försöka finna den beryktade herr Kurtz. Om Kurtz sägs att han och hans mannar levererar mer elfenben än någon annan, i övrigt är allt som har med denne mystiske man att göra höljt i dunkel. Tills Marlow lyfter slöja efter slöja...
”Inte minsta lilla ljud hördes. Man såg sig häpet omkring och undrade om man var döv, sedan kom plötsligt natten och gjorde en blind dessutom. Vid tretiden på morgonen hoppade en stor fisk och åstadkom ett plask som fick mig att sätta mig upp lika snabbt som om en kanon hade avfyrats. När solen gick upp kom en vit dimma, mycket varm och klibbig och mer förblindande än natten. Den varken skingrades eller drev utan låg bara där överallt omkring oss som om den hade antagit fast form. Vid åtta eller nio lyfte den som en persienn.”
Romanen om Marlows makliga färd uppför Kongofloden allt djupare in i mörkrets hjärta känns lika sann ända in på skinnet som den är galen och absurd. Kurtz blir representanten för det oändliga vita övervåldet och allas ofrånkomliga självförbränning, ”Jag väntade på att vildmarken skulle brista ut i gapskratt som fick fixstjärnorna att skaka i sina fästen. Allting tillhörde honom, men det var inte viktigt.”
Joseph Conrad (1857–1924) föddes i en ukrainsk provins i Polen av polska föräldrar. Efter att ha arbetat som sjökapten debuterade han som författare vid 38 års ålder, inte på sitt modersmål utan på engelska. Han blev en av den engelskspråkiga litteraturens stora. Mörkrets hjärta är ett av hans viktigaste verk.
Boken har filmatiserats fyra gånger, den mest kända versionen är Francis Ford Coppolas Apokalypse Now från 1979 som flyttat handlingen från Kongo till Vietnam och Kambodja. Inspelningen blev av olika skäl kaotisk och präglades av samma kaos och storhetsvansinne som skulle skildras och filmen fångar på kornet den groteska ironi som genomsyrar romanen.
