Hur mycket går förlorat därför att vi inte hör poesins röster? Varje e-mail och sms med en smiley visar just hur svårt det är att förmedla en känsla eller en stämning i skrift. Och litteraturen handlar i hög grad om tonskiftningar, nyanser och klangfärger. Vi måste avlyssna dess olika röster för att förstå. Problemet är att poesins röster förstummas, förvrängs, överröstas eller helt enkelt försvinner utom hörhåll. När vi läser äldre litteratur riskerar vi att höra helt andra röster än samtiden gjorde, eller att inte höra dem alls. Mats Malms lärda och samtidigt spännande och infallsrika studie av Poesins röster är ett försök att ringa in detta problem och peka ut dess konsekvenser. Hur läser vi litteratur från äldre tider? Det är mycket vi inte kan veta om sammanhanget en text skrevs och lästes i, och det är inte alltid vi genomskådar vare sig författarens avsikter eller de tänkta mottagarnas förväntningar. En viktig del av det vi riskerar att gå miste om är vad som i denna bok kallas poesins röster. Utgångspunkten är enkel: i en äldre, mer muntligt präglad kultur, var läsarna mer uppmärksamma på den röst som talade till dem genom texten än vi är. Den röst som läsarna urskiljde är en viktig del av textens betydelse, men hur skall vi kunna förstå denna dimension? Genom nedslag i ett antal olika områden, från den antika retoriken över den medeltida handskriftstraditionen och runstenarna via den svenska stormaktstiden till ironikern Anna Maria Lenngren och realisten Fredrika Bremer, prövar Mats Malm i denna bok olika sätt att avlyssna poesins röster. Mats Malm är född 1964 och professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. På Symposion har han bland annat utgivit Minervas äpple. Om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism (1996), Textens auktoritet. De första svenska romanernas villkor (2001) och Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk barock (2004). Han har publicerat ett antal vetenskapliga utgåvor och antologier, och är föreståndare för Litteraturbanken.se.

Hur mycket går förlorat därför att vi inte hör poesins röster? Varje e-mail och sms med en smiley visar just hur svårt det är att förmedla en känsla eller en stämning i skrift. Och litteraturen handlar i hög grad om tonskiftningar, nyanser och klangfärger. Vi måste avlyssna dess olika röster för att förstå. Problemet är att poesins röster förstummas, förvrängs, överröstas eller helt enkelt försvinner utom hörhåll. När vi läser äldre litteratur riskerar vi att höra helt andra röster än samtiden gjorde, eller att inte höra dem alls. Mats Malms lärda och samtidigt spännande och infallsrika studie av Poesins röster är ett försök att ringa in detta problem och peka ut dess konsekvenser. Hur läser vi litteratur från äldre tider? Det är mycket vi inte kan veta om sammanhanget en text skrevs och lästes i, och det är inte alltid vi genomskådar vare sig författarens avsikter eller de tänkta mottagarnas förväntningar. En viktig del av det vi riskerar att gå miste om är vad som i denna bok kallas poesins röster. Utgångspunkten är enkel: i en äldre, mer muntligt präglad kultur, var läsarna mer uppmärksamma på den röst som talade till dem genom texten än vi är. Den röst som läsarna urskiljde är en viktig del av textens betydelse, men hur skall vi kunna förstå denna dimension? Genom nedslag i ett antal olika områden, från den antika retoriken över den medeltida handskriftstraditionen och runstenarna via den svenska stormaktstiden till ironikern Anna Maria Lenngren och realisten Fredrika Bremer, prövar Mats Malm i denna bok olika sätt att avlyssna poesins röster. Mats Malm är född 1964 och professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. På Symposion har han bland annat utgivit Minervas äpple. Om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism (1996), Textens auktoritet. De första svenska romanernas villkor (2001) och Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk barock (2004). Han har publicerat ett antal vetenskapliga utgåvor och antologier, och är föreståndare för Litteraturbanken.se.

Hur mycket går förlorat därför att vi inte hör poesins röster? Varje e-mail och sms med en smiley visar just hur svårt det är att förmedla en känsla eller en stämning i skrift. Och litteraturen handlar i hög grad om tonskiftningar, nyanser och klangfärger. Vi måste avlyssna dess olika röster för att förstå. Problemet är att poesins röster förstummas, förvrängs, överröstas eller helt enkelt försvinner utom hörhåll. När vi läser äldre litteratur riskerar vi att höra helt andra röster än samtiden gjorde, eller att inte höra dem alls. Mats Malms lärda och samtidigt spännande och infallsrika studie av Poesins röster är ett försök att ringa in detta problem och peka ut dess konsekvenser. Hur läser vi litteratur från äldre tider? Det är mycket vi inte kan veta om sammanhanget en text skrevs och lästes i, och det är inte alltid vi genomskådar vare sig författarens avsikter eller de tänkta mottagarnas förväntningar. En viktig del av det vi riskerar att gå miste om är vad som i denna bok kallas poesins röster. Utgångspunkten är enkel: i en äldre, mer muntligt präglad kultur, var läsarna mer uppmärksamma på den röst som talade till dem genom texten än vi är. Den röst som läsarna urskiljde är en viktig del av textens betydelse, men hur skall vi kunna förstå denna dimension? Genom nedslag i ett antal olika områden, från den antika retoriken över den medeltida handskriftstraditionen och runstenarna via den svenska stormaktstiden till ironikern Anna Maria Lenngren och realisten Fredrika Bremer, prövar Mats Malm i denna bok olika sätt att avlyssna poesins röster. Mats Malm är född 1964 och professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. På Symposion har han bland annat utgivit Minervas äpple. Om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism (1996), Textens auktoritet. De första svenska romanernas villkor (2001) och Det liderliga språket. Poetisk ambivalens i svensk barock (2004). Han har publicerat ett antal vetenskapliga utgåvor och antologier, och är föreståndare för Litteraturbanken.se.