Brutus Östlings bokf Symposion – förlag

SENA SKRIFTER är en del i Symposions stora statsning på en vetenskapligt baserad utgivning av Nietzsches samlade verk på svenska. Efter mer än tjugo år är projektet fullbordat. Detta band innehåller de sista sex skrifterna som Nietzsche färdigställde för publicering. Bland dessa finns några av hans viktigaste och mest kända texter, uppgörelsen med Wagner och dekadensen i konsten Fallet Wagner respektive Nietzsche kontra Wagner) och Avgudaskymning, som han själv beskriver som sin filosofi i ett nötskal. Antikrist, hans oförsonliga kritik av kristendomen och moderna värderingar överhuvudtaget och hans egensinniga självbiografi Ecce homo. Bandet avslutas med en samling dikter, Dionysos-dityramber, samt noter och efterord.

SENA SKRIFTERFallet Wagner: Ett musikantproblemNietzsche kontra Wagner: Ur en psykologs akterAvgudaskymning: eller Hur man filosoferar med hammarenEcce Homo: Hur man blir den man ärAntikristDionysos-dityramber

För första gången presenteras ett stort urval ur Nietzsches efterlämnade anteckningar på svenska. Störst fokus ligger på hans sista produktiva år under 1880-talets senare del. En stor del av texterna utgör förberedelser till det planerade verket med titeln Viljan till makt , som Nietzsche aldrig fullbordade men arbetade på in i det sista. Tematiken här är delvis densamma som i Nietzsches allra sista färdigställda skrifter (Fallet Wagner, Avgudaskymning, Antikrist och Ecce homo), kretsande kring nihilismens problem och samtidens décadence, kristendomens slavmoral och behovet av en omvärdering av alla värden, tillsammans med tillbakablickar på det egna livet och verket. Samtidigt fördjupar sig Nietzsche här, ännu mer än i de publicerade texterna, i sina ständiga frågor om språkets, verklighetens och kunskapens natur.

Stilen växlar mellan utförda skisser, aforismer och korta anteckningar, som trots sin ibland oslipade karaktär ofta förmedlar Nietzsches grundtankar i en ovanligt koncis, destillerad form.

För översättning och kommentarer till texterna svarar Jim Jakobsson; urvalet är gjort i samråd med redaktionen. Efterordet är skrivet av Peter Handberg.

Med detta band är utgåvan av Friedrich Nietzsches Samlade skrifter på Symposion komplett, i sammanlagt tio band (breven i urval bundna i två delar).

Det här är Alf Nilssons sjätte bok om Homo psychicus, det mänskliga psyket. Den allt övergripande fråga boken kretsar kring är hur vårt vetande om det yttre kosmos kan förstås i förhållande till vad vi vet om vårt inre kosmos: Hur kan det komma sig att människans vetande nått ända ut mot gränserna för universum, vårt yttre kosmos, den så kallade kosmologiska horisonten? Och hur kan det förhålla sig så när vi fortfarande är så famlande vad gäller vetandet om vårt inre psykiska kosmos?

I sitt sökande efter svar på frågorna utgår författaren från utvecklingsperspektivet, den evolutionära såväl som den ontogenetiska utvecklingen, den senare alltså barnets utveckling.

Den sjätte boken är fristående och kan läsas helt oberoende av de andra böckerna. Syftet med denna sista bok i serien har varit att göra den läsvänligare än tidigare böcker. Författaren har således avlastat den på tekniska inslag som noter och hänvisningar till referenser.

Alf Nilsson är professor emeritus. Han var verksam som professor i klinisk psykologi 19862001 vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Författaren är legitimerad psykolog och psykoterapeut.

Gunnar Karlsson hävdar att det som anses som typiskt för maskulinitet i första hand är en reaktion på människans existentiella villkor, som innefattar hjälplöshet, sårbarhet och beroende. Bokens bärande tankegång är att maskulinitet är ett ouppnåeligt projekt, då den just söker undkomma de existentiella villkoren.

Maskulinitet förstås som ett avståndstagande från den moderliga omsorgen, en kompensatorisk reaktion snarare än som ett fullbordande av något naturligt givet hos ett mankön.

Med hjälp av psykoanalytiska och fenomenologiska tankegångar tar sig författaren an frågor om vad som utmärker maskuliniteten, hur den blir till och vad den försummar och går miste om.

Det maskulina projektet är en bok som vänder sig till alla med intresse för den komplexa genusfrågan, och med hjälp av psykoanalysen och fenomenologin breddar den förståelsen av maskulinitet.

Gunnar Karlsson är professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och privatpraktiserande psykoanalytiker och psykoterapeut.

Pressröster:

"Först vill jag uttrycka min beundran för Gunnar Karlssons mod att ge sig på detta svåra, komplexa, politiskt överladdade, närmast minerade ämne. [---] Boken innehåller intressanta psykodynamiska och fenomenologiska infallsvinklar på ämnet vars rika innehåll inte går att ge rättvisa i en recension. [---] ... vill jag tacka Karlsson för en kunskapsrik bok ... Boken är ett av de viktigaste inläggen i den psykodynamiska könsdebatten på senare tid och den bör ha en stor möjlighet att bli en svensk klassiker. Med Det maskulina projektet har Gunnar Karlsson gett ett utomordentligt intressant och tankeväckande inlägg i den viktiga diskussionen om vår könsidentitet."Tomas Wånge, Leg. psykolog och privatpraktiserande psykoterapeut med relationell inriktning vid Linnéstadens Psykoterapiinstitut i Göteborg, Psykoterapi, Nr. 3, 2019, s. 49-52

Karlsson s book is a major contribution to the psychoanalytic discussions on sexes and genders and especially on the challenges of being a man. I find especially important the way Karlsson emphatically makes the distinction between sex and gender, kön och genus, as two ontologically different kinds of structures, the former being something one is, the latter rather as a project... There is much to learn from his discussion, I think, and the book should be read not only by psychoanalysts and psychotherapists, but more broadly by people interested in gender questions. Jussi Kotkavirta, The Scandinavian Psychoanalytic Review, 

Cilliman i Florens är en fristående uppföljare till Cilliman och Christer Hermanssons sextonde bok.

Händelsen Cilliman.

För vissa människor, oberoende av källor, uppfattas Cilliman väldigt olika. Det beror förstås på när de stöter på händelsen Cilliman, och i vilket tillstånd de själva befinner sig i. Och hur Cilliman beter sig i den aktuella situationen. Cilliman uppfattas för det mesta som dilettantisk, konstant instabil och rejält opålitlig. Därom verkar faktiskt alla vara överens. Den ende som har en betydligt annorlunda uppfattning i frågan är Cilliman själv.

Vad hände i Cillimans barn- och ungdom? Hur resonerar och tänker han om livet nu? Har Cilliman förändrats eller är han fortfarande likadan? Och vad gjorde han egentligen i Berlin, Nerja och Florens?

Pressröster 

Niklas Qvarnström Sydsvenskan 18110:

Rafflande läsning ... för alla som skyr den självhögtidliga tendensen att insistera på omedelbar mening.

Personerna i Hermanssons vid det här laget sexton böcker är samtliga ättlingar till de som förknippas med absurdismen ... Mest absurd av dem alla är Cilliman.

Cilliman i Florens ... innehåller en sorts omvända visdomsord jag tror att jag kommer att återvända till många gånger.

Fredrik Borneskans Eskilstuna-Kuriren 181016:  

I korta, ibland nästan aforismliknande, kapitel görs nedslag i olika tider i Cillimans liv, i platser han besökt, vid människor han mött. De senare flimrar dock bara förbi. För en självupptagen man med lika förvrängd självbild som verklighetsuppfattning är något annat knappast möjligt. Fnissande njuter jag av språket där tjusiga ord döljer grava truismer och haltande liknelser som "en nyfiken blommas öppenhet" gestaltar Cillimans (högst måttliga) själsdjup.

Det hela är helt enkelt väldigt roligt, men inte bara det. Bortom komiken skymtar kritik mot ett samhälle där lite för många tar sig själva på dödligt allvar och låtsas besitta talanger som egentligen inte är stort mycket större än Cillimans.

Jag har sagt det förr men jag gör ungefär som Cilliman, döljer det diskret genom att bara nämna det: Hermansson är en av Sveriges allra roligaste författare.  

Bibliotekstjänst 181017:

Boken är indelad i fem huvudkapitel, vilka sträcker sig från ungdomsåren till senare tid, därutöver berörs Cillimans relation till konsten, vistelsen i Berlin och Spanien. Varje avsnitt är rubriksatt och texten kan vara från några rader till en dryg sida. Här finns en lätt absurd konkretism kryddad med ett slags torr humor: "Det är bara livet, insåg han full av temporär olycka." En annorlunda bok som fyndigt gestaltar tillvaron genom att fokusera på tankfulla tillkortakommanden, händelser och oväntade betydelser alldeles vid sidan om det alldagliga.

Friedrich Nietzsches (1844 1900) korta och explosiva författarskap, från debuten med Tragedins födelse (1872) och fram till sammanbrottet sjutton år senare 1889, är en port in mot den moderna kulturens mest uppfordrande självförståelse. Nietzsches uppgörelse med religion och idealistiskt moraltänkande, hans analys av nihilismen, liksom hans radikala språk- och kunskapskritik och tankar om ett estetiskt rättfärdigande av världen, sätter agendan för många av det efterföljande århundradets mest radikala intellektuella och konstnärliga experiment.

I denna bok har Hans Ruin samlat ett antal essäer som tillkommit parallellt med det stora nu avslutade projektet att ge ut Nietzsches Samlade skrifter på svenska. Essäerna spänner över hela Nietzsches verk, från de tidiga studierna i grekisk filosofi och konst, till de sista efterlämnade anteckningarna och hans tankar om en omvärdering av alla värden . I centrum för flera av texterna står särskilt Så talade Zarathustra.

Så här skriver Hans Ruin i förordet Att bli en läsare av Nietzsche är både lätt och svårt. Det är lätt att fångas av hans suveräna stil, av hans humor och hans blixtrande analyser inte minst av moralpsykologiska fenomen. Men att verkligen bli en läsare, som kan följa den säregna rörelsen och rytmen i hans tanke, kräver tid och omsorg.

Hans Ruin har medverkat i redaktionen för Nietzsches Samlade skrifter på svenska, som utkommit på Symposion förlag (2000 2021). I denna bok har han samlat ett tiotal essäer från olika sammanhang under de gångna decennierna, som sammantaget växer till ett porträtt av hela Nietzsches verk och dess betydelse idag.

Nietzsches omfångsrika brevväxling presenteras här för första gången på svenska i ett digert urval som band 10.1 och band 10.2 i Samlade skrifter. Ämnena som behandlas i breven är många: personliga framgångar och tillkortakommanden, yrkesval och livsfrågor, självanalys, hopp och uppgivenhet; här framträder flera av tidens viktigaste politiska och kulturella skeenden och frågor precis som tankefigurer som formar Nietzsches filosofi. Allt från tankeskiss till friarbrev och krigsförklaring. Avsändarorterna är barnkammaren, slagfältet, sjuksalen och hotell- och pensionatsrum runt om i Europa. Mottagarna av breven är många av tidens kända kulturpersonligheter: Richard och Cosima Wagner, Franz Liszt, August Strindberg, Georg Brandes mfl. Breven är översatta av Peter Handberg som också har skrivit efterord (band 10. 2) och en omfattande notapparat.

I redaktionen för Nietzsches samlade skrifter ingår Thomas H. Brobjer, Ulf I. Eriksson, Peter Handberg och Hans Ruin.

"Jag har plågats svårt, allt har drivits till sin spets, professuren är nedlagd. Jag lämnar Basel för gott inom några dagar. Mitt bohag skall säljas." Nietzsche till Marie Baumgartner, maj 1879

" Igår tänkte jag ut en bild av moralité larmoyante, för att tala med Diderot. Vinterlandskap. En gammal kusk som med ett uttryck av den mest brutala cynism, ännu hårdare än vintern, kastar vatten på sin egen häst. Hästen, den stackars plågade kraken, vänder sig om, tacksam, mycket tacksam." Nietzsche till Reinhart von Seydlitz, juni 1888.

Varför ytterligare en bok om Homo psychicus, den psykiska människan? Som ett svar på frågan citerar jag Geoffrey West (2019): Vi förstår enormt mycket av det fysiska universum som omger oss och i många fall utomordentligt ingående, och vi har gjort det utan att behöva använda oss av ad hocantaganden eller godtyckliga argument som ofta är hallstämplar på religiösa förklaringar. Många av de djupa frågorna rörande själva vårt väsen, vilka och vad vi är i vår roll som människa [ ] har emellertid lämnats obesvarade. Westcitatet kan rakt av tolkas med samma innebörd som jag själv har hävdat i tidigare böcker om Homo psychicus.

Alf Nilsson är professor emeritus. Han var verksam som professor i klinisk psykologi 1986 2001 vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Författaren är legitimerad psykolog och psykoterapeut.

Längs med vilka stigar färdas minnen? Hur spårar de sina erfarenheter och vilken resonans ger historien i minnena? Maryam Adjam undersöker hur ett minneslandskap tar form i mellanrummet mellan det påtagliga och det förnimbara, det för flutna och det pågående livet. Hösten 1944 flydde tusentals människor i kölvattnet av andra världskriget från Estland till bland annat Sverige. I skuggan av denna flykt söker minnen 70 år senare e fter spår, ibland bokstavligen i jorden, andra gånger i förnimmelser av en annalkande storm. De gräver i lager efter lager av historia och låter det förutvarande komma till liv i minnet av ett minne. I boken sammanvävs minnesfragment till ett kollage av vandringar och berättelser, drömmar och platser, artefakter och bilder. En hågkomstens poetik som binder samman två Östersjöländer och historien med nutiden.