Den första delen omfattar ett antal studier som fokuserar på hur ungdomar med olika kön, etniska tillhörigheter och klassbakgrunder formar sin sexualitet och könsidentitet. Här får vi möta homosociala handbollsspelare, unga kristna som brottas med sitt sexuella begär, ungdomar med invandrarbakgrund och unga kvinnor som kämpar för att vara respektabla. De kulturella och sociala gränser som reglerar sexualiteten blir tydliggjorda i dessa studier. Men här finns även försök att skapa hybrida identiteter och på så vis nya möjligheter. Författarna bidrar här till att nyansera synen kring specifika ungdomsgrupper som i värsta fall tenderar att framställas på ett stereotypt sätt. I den andra delen får vi möta småstadsfeminister, Riot Grrls, politiskt lesbiska och bisexuella män. Här handlar det i större utsträckning än i den första delen om politisk kamp och om gränsöverskridanden. Feminismen i alla dess olika varianter utgör ett centralt inslag i dessa ungdomskulturer. Även om unga människor trotsar könsbarriärer och utvecklar radikala strategier för att leva på mindre konventionella sätt, finns det hela tiden en medvetenhet om de normativa krafter som reglerar sexualitet och kön. Att denna kamp fortfarande i stor utsträckning domineras av unga kvinnor är det ingen tvekan om.
