Hur långt räcker de traditionella åtgärderna när det gäller att bekämpa den nya fattigdom som i dag breder ut sig i västvärlden? Finns det nya, oväntade lösningar på detta växande problem? Dessa frågor står i centrum för Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Zygmunt Bauman spårar den förändring som ägt rum i synen på arbetet under den moderna historien och vilka konsekvenser denna fått. Han undersöker vidare i vilken utsträckning de beprövade sätten att bekämpa den framväxande fattigdomen ännu är tillämpliga. I modernitetens gryning hoppades man kunna locka de fattiga till fast och regelbundet arbete i fabrikerna, utrota fattigdomen och säkra den sociala freden ? allt på en gång. I praktiken tjänade den moderna arbetsmoralen till att fostra och disciplinera människor. Bauman beskriver hur detta gradvis har förändrats. Moderniteten har utvecklats från ett »samhälle av producenter» till ett »samhälle av konsumenter». Arbetsetiken har ersatts av konsumtionsestetiken. Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen mynnar ut i en plädering för ett radikalt åtskiljande mellan den enskilde individens »berättigande till en summa pengar» och »den faktiska förmågan att tjäna pengar». Genom att omvandla socialförsäkringssystemen enligt dessa principer är det möjligt, menar Bauman, att föra över välfärdsstatliga värden som frihet, jämlikhet och social rättvisa till den utvecklingsfas som de kapitalistiska staterna nu har trätt in i, en fas där målet full sysselsättning har försvunnit bortom det genomförbaras och önskvärdas horisont.

Hur långt räcker de traditionella åtgärderna när det gäller att bekämpa den nya fattigdom som i dag breder ut sig i västvärlden? Finns det nya, oväntade lösningar på detta växande problem? Dessa frågor står i centrum för Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Zygmunt Bauman spårar den förändring som ägt rum i synen på arbetet under den moderna historien och vilka konsekvenser denna fått. Han undersöker vidare i vilken utsträckning de beprövade sätten att bekämpa den framväxande fattigdomen ännu är tillämpliga. I modernitetens gryning hoppades man kunna locka de fattiga till fast och regelbundet arbete i fabrikerna, utrota fattigdomen och säkra den sociala freden ? allt på en gång. I praktiken tjänade den moderna arbetsmoralen till att fostra och disciplinera människor. Bauman beskriver hur detta gradvis har förändrats. Moderniteten har utvecklats från ett »samhälle av producenter» till ett »samhälle av konsumenter». Arbetsetiken har ersatts av konsumtionsestetiken. Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen mynnar ut i en plädering för ett radikalt åtskiljande mellan den enskilde individens »berättigande till en summa pengar» och »den faktiska förmågan att tjäna pengar». Genom att omvandla socialförsäkringssystemen enligt dessa principer är det möjligt, menar Bauman, att föra över välfärdsstatliga värden som frihet, jämlikhet och social rättvisa till den utvecklingsfas som de kapitalistiska staterna nu har trätt in i, en fas där målet full sysselsättning har försvunnit bortom det genomförbaras och önskvärdas horisont.