Hur kan det komma sig att miljörörelsen så fullständigt har misslyckats i sina försök att hejda ödeläggelsen av planeten och dess atmosfär? Denna fråga är utgångspunkten för Carl Cassegårds och Håkan Thörns undersökning av miljörörelsens ”långa historia”, "I apokalypsens skugga". Författarna visar hur det moderna industrisamhället har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och samtidigt begränsat dess handlingsutrymme. I fokus står Sverige och Japan, två länder som har tillskrivits ledande roller i industrikapitalismens utveckling och som på olika sätt utmärkt sig på både miljöförstöringens och miljöpolitikens områden.

I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering i de båda länderna. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. För trots framgångar för miljöarbetet i form av nationell miljölagstiftning och internationell miljöpolitik befinner vi oss i en allt allvarligare klimat- och miljökris. Fortsatt massmobilisering är en förutsättning för att vi ska kunna hantera denna kris och på samma gång säkra och utveckla den moderna demokratin på ett sätt som värnar de fattigaste och mest sårbara. Kunskaper om miljörörelsens historia är i det sammanhanget en resurs för att – i ljuset av tidigare erfarenheter – utveckla nya perspektiv och former för handling.

Carl Cassegård och Håkan Thörn är båda professorer i sociologi vid Göteborgs universitet. De har tillsammans publicerat böckerna "Postapocalyptic Environmentalism" (2022) och "Climate Action in a Globalizing World" (2017). Cassegård har tidigare bland annat publicerat "Toward a Critical Theory of Nature" (2021) och "Youth Movements, Trauma, and Alternative Space in Contemporary Japan" (2014). Till Thörns böcker på svenska hör "1968: Revolutionens rytmer" (2018) och "Stad i rörelse" (2013).

Hur kan det komma sig att miljörörelsen så fullständigt har misslyckats i sina försök att hejda ödeläggelsen av planeten och dess atmosfär? Denna fråga är utgångspunkten för Carl Cassegårds och Håkan Thörns undersökning av miljörörelsens ”långa historia”, "I apokalypsens skugga". Författarna visar hur det moderna industrisamhället har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och samtidigt begränsat dess handlingsutrymme. I fokus står Sverige och Japan, två länder som har tillskrivits ledande roller i industrikapitalismens utveckling och som på olika sätt utmärkt sig på både miljöförstöringens och miljöpolitikens områden.

I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering i de båda länderna. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. För trots framgångar för miljöarbetet i form av nationell miljölagstiftning och internationell miljöpolitik befinner vi oss i en allt allvarligare klimat- och miljökris. Fortsatt massmobilisering är en förutsättning för att vi ska kunna hantera denna kris och på samma gång säkra och utveckla den moderna demokratin på ett sätt som värnar de fattigaste och mest sårbara. Kunskaper om miljörörelsens historia är i det sammanhanget en resurs för att – i ljuset av tidigare erfarenheter – utveckla nya perspektiv och former för handling.

Carl Cassegård och Håkan Thörn är båda professorer i sociologi vid Göteborgs universitet. De har tillsammans publicerat böckerna "Postapocalyptic Environmentalism" (2022) och "Climate Action in a Globalizing World" (2017). Cassegård har tidigare bland annat publicerat "Toward a Critical Theory of Nature" (2021) och "Youth Movements, Trauma, and Alternative Space in Contemporary Japan" (2014). Till Thörns böcker på svenska hör "1968: Revolutionens rytmer" (2018) och "Stad i rörelse" (2013).

Hur kan det komma sig att miljörörelsen så fullständigt har misslyckats i sina försök att hejda ödeläggelsen av planeten och dess atmosfär? Denna fråga är utgångspunkten för Carl Cassegårds och Håkan Thörns undersökning av miljörörelsens ”långa historia”, "I apokalypsens skugga". Författarna visar hur det moderna industrisamhället har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och samtidigt begränsat dess handlingsutrymme. I fokus står Sverige och Japan, två länder som har tillskrivits ledande roller i industrikapitalismens utveckling och som på olika sätt utmärkt sig på både miljöförstöringens och miljöpolitikens områden.

I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering i de båda länderna. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. För trots framgångar för miljöarbetet i form av nationell miljölagstiftning och internationell miljöpolitik befinner vi oss i en allt allvarligare klimat- och miljökris. Fortsatt massmobilisering är en förutsättning för att vi ska kunna hantera denna kris och på samma gång säkra och utveckla den moderna demokratin på ett sätt som värnar de fattigaste och mest sårbara. Kunskaper om miljörörelsens historia är i det sammanhanget en resurs för att – i ljuset av tidigare erfarenheter – utveckla nya perspektiv och former för handling.

Carl Cassegård och Håkan Thörn är båda professorer i sociologi vid Göteborgs universitet. De har tillsammans publicerat böckerna "Postapocalyptic Environmentalism" (2022) och "Climate Action in a Globalizing World" (2017). Cassegård har tidigare bland annat publicerat "Toward a Critical Theory of Nature" (2021) och "Youth Movements, Trauma, and Alternative Space in Contemporary Japan" (2014). Till Thörns böcker på svenska hör "1968: Revolutionens rytmer" (2018) och "Stad i rörelse" (2013).