Brorsan är mätt : noveller

Egen röst

Mirja Unge har en egen röst som är extremt annorlunda mot vad jag brukar läsa. Det tar ett tag för mig att flyta in i rösten, men när jag väl gör det kan jag leva i känslorna och låta varje berättelse fånga mig. Som det brukar vara i novellsamlingar är det sällan läsaren tilltalas av de alla. Vissa noveller skummar jag snabbare igenom medan andra berör. Unge arbetar i sina texter mycket med rytm i språket. Hon gestalter tankar och dialoger som de ofta är; virriga och avbrutna. Jag tycker att det är skönt att det är noveller för då kan jag läsa en i taget mellan annat jag läser. Unge skriver poetiskt och att befinna mig i denna röst för länge skulle göra att jag inte tog till mig den på samma sätt då den skulle bli för mycket, men i novellform fungerar den om läsaren är öppen för en annorlunda röst. Mirja Unge has her own kind of voice. It took me a few stories to get used to her voice but then I could really connect to the feelings the short stories show. Some stories I read fast and others I liked very much and therefore reads them slowlier. Unge works a lot with the texts rhythm and she is trying to shape dialogs and thoughts how they are in real life, when they are confusing and interrupts by other things. If you are open for a different kind of text this is a good book to choose because you can read one short story at a time with pauses between the readings.

Rebecka N