Sedan 1990-talet överlämnas i allt högre grad traditionell kommunal verksamhet till privaträttsliga subjekt i form av privata och kommunägda företag. Det gäller allt från vård, skola och omsorg till fastighetsförvaltning, energi- och vattenförsörjning. I samhällsdebatten diskuteras frågor som kvalitet, villkor vid kommunala försäljningar av skolor och hemtjänst samt vinster i välfärden.

Det som inte riktigt har kommit fram i debatten är de komplexa rättsliga problem som uppstår då kommuner överlämnar offentlig verksamhet till privaträttsliga subjekt. Att den svenska rättsordningen och EU-rätten vilar på olika grundval – organisatorisk kontra funktionell – medför ytterligare svårigheter. När traditionellt kommunala verksamhetsområden konkurrensutsätts blir gränsen mellan den kommunala sektorn och det privata näringslivet otydlig.

De rättsliga problem som uppkommer kan innebära risk för försämrad rättssäkerhet för enskilda, för att kommuner överskrider sitt kommunala kompetensområde och att den kommunala demokratin försvagas. I avhandlingen används de fristående skolorna som ett exempel för att belysa de otydligheter som uppstår.

Författaren undersöker i avhandlingen innebörden av de föreskrifter och principer som reglerar kommuners möjligheter att överlämna uppgifter till privaträttsliga subjekt, under vilka förutsättningar överlämnanden kan ske och vilka de rättsliga konsekvenserna är ur ett konstitutionellt, EU-rättsligt och kommunalrättsligt perspektiv. Frågan om EU-rättens inverkan på den kommunala verksamheten är en central del i undersökningen.

Sedan 1990-talet överlämnas i allt högre grad traditionell kommunal verksamhet till privaträttsliga subjekt i form av privata och kommunägda företag. Det gäller allt från vård, skola och omsorg till fastighetsförvaltning, energi- och vattenförsörjning. I samhällsdebatten diskuteras frågor som kvalitet, villkor vid kommunala försäljningar av skolor och hemtjänst samt vinster i välfärden.

Det som inte riktigt har kommit fram i debatten är de komplexa rättsliga problem som uppstår då kommuner överlämnar offentlig verksamhet till privaträttsliga subjekt. Att den svenska rättsordningen och EU-rätten vilar på olika grundval – organisatorisk kontra funktionell – medför ytterligare svårigheter. När traditionellt kommunala verksamhetsområden konkurrensutsätts blir gränsen mellan den kommunala sektorn och det privata näringslivet otydlig.

De rättsliga problem som uppkommer kan innebära risk för försämrad rättssäkerhet för enskilda, för att kommuner överskrider sitt kommunala kompetensområde och att den kommunala demokratin försvagas. I avhandlingen används de fristående skolorna som ett exempel för att belysa de otydligheter som uppstår.

Författaren undersöker i avhandlingen innebörden av de föreskrifter och principer som reglerar kommuners möjligheter att överlämna uppgifter till privaträttsliga subjekt, under vilka förutsättningar överlämnanden kan ske och vilka de rättsliga konsekvenserna är ur ett konstitutionellt, EU-rättsligt och kommunalrättsligt perspektiv. Frågan om EU-rättens inverkan på den kommunala verksamheten är en central del i undersökningen.

Sedan 1990-talet överlämnas i allt högre grad traditionell kommunal verksamhet till privaträttsliga subjekt i form av privata och kommunägda företag. Det gäller allt från vård, skola och omsorg till fastighetsförvaltning, energi- och vattenförsörjning. I samhällsdebatten diskuteras frågor som kvalitet, villkor vid kommunala försäljningar av skolor och hemtjänst samt vinster i välfärden.

Det som inte riktigt har kommit fram i debatten är de komplexa rättsliga problem som uppstår då kommuner överlämnar offentlig verksamhet till privaträttsliga subjekt. Att den svenska rättsordningen och EU-rätten vilar på olika grundval – organisatorisk kontra funktionell – medför ytterligare svårigheter. När traditionellt kommunala verksamhetsområden konkurrensutsätts blir gränsen mellan den kommunala sektorn och det privata näringslivet otydlig.

De rättsliga problem som uppkommer kan innebära risk för försämrad rättssäkerhet för enskilda, för att kommuner överskrider sitt kommunala kompetensområde och att den kommunala demokratin försvagas. I avhandlingen används de fristående skolorna som ett exempel för att belysa de otydligheter som uppstår.

Författaren undersöker i avhandlingen innebörden av de föreskrifter och principer som reglerar kommuners möjligheter att överlämna uppgifter till privaträttsliga subjekt, under vilka förutsättningar överlämnanden kan ske och vilka de rättsliga konsekvenserna är ur ett konstitutionellt, EU-rättsligt och kommunalrättsligt perspektiv. Frågan om EU-rättens inverkan på den kommunala verksamheten är en central del i undersökningen.