Folkrätten tillmäts officiellt stor betydelse i svensk säkerhetspolitik. Frågan är om de stora orden motsvaras av praktisk handling. I denna framställning studeras svenskt agerande åren 1993 till 2017, och svaret är i huvudsak ja. Sverige är en laglydig medlem av det internationella samfundet. Tilltron till folkrätten och till internationella organisationer är emellertid inte något unikt svenskt – det är tvärtom ett vanligt beteende för en liten eller mellanstor stat.

I boken behandlas bland annat det svenska inträdet i EU, relationen till Nato och FN, mänskliga rättigheter, nedrustning, preventiv diplomati, den feministiska utrikespolitiken samt svensk syn på internationella sanktioner och på våldsanvändning.

Per Ahlin, jur.dr, är verksam som forskare och lärare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Han disputerade 1993 på avhandlingen ”Folkrätten i svensk säkerhetspolitik”, där tiden fram till och med 1992 studerades.

Folkrätten tillmäts officiellt stor betydelse i svensk säkerhetspolitik. Frågan är om de stora orden motsvaras av praktisk handling. I denna framställning studeras svenskt agerande åren 1993 till 2017, och svaret är i huvudsak ja. Sverige är en laglydig medlem av det internationella samfundet. Tilltron till folkrätten och till internationella organisationer är emellertid inte något unikt svenskt – det är tvärtom ett vanligt beteende för en liten eller mellanstor stat.

I boken behandlas bland annat det svenska inträdet i EU, relationen till Nato och FN, mänskliga rättigheter, nedrustning, preventiv diplomati, den feministiska utrikespolitiken samt svensk syn på internationella sanktioner och på våldsanvändning.

Per Ahlin, jur.dr, är verksam som forskare och lärare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Han disputerade 1993 på avhandlingen ”Folkrätten i svensk säkerhetspolitik”, där tiden fram till och med 1992 studerades.

Folkrätten tillmäts officiellt stor betydelse i svensk säkerhetspolitik. Frågan är om de stora orden motsvaras av praktisk handling. I denna framställning studeras svenskt agerande åren 1993 till 2017, och svaret är i huvudsak ja. Sverige är en laglydig medlem av det internationella samfundet. Tilltron till folkrätten och till internationella organisationer är emellertid inte något unikt svenskt – det är tvärtom ett vanligt beteende för en liten eller mellanstor stat.

I boken behandlas bland annat det svenska inträdet i EU, relationen till Nato och FN, mänskliga rättigheter, nedrustning, preventiv diplomati, den feministiska utrikespolitiken samt svensk syn på internationella sanktioner och på våldsanvändning.

Per Ahlin, jur.dr, är verksam som forskare och lärare vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Han disputerade 1993 på avhandlingen ”Folkrätten i svensk säkerhetspolitik”, där tiden fram till och med 1992 studerades.