I november 2018 avhölls en konferens under rubriken Pragmatism v. principfasthet vid SCCL. Inom i vart fall nordisk rättsvetenskap kom pragmatismen att spela en betydelsefull roll inom förmögenhetsrätten även om det förefaller ha saknats en rättsvetenskaplig behandling i t.ex. svensk rätt av problematiken. Detta förhållande kan väcka vissa frågor, exempelvis om pragmatismen har spelat samma roll i de nordiska länderna, hur och i vilka sammanhang ett pragmatiskt synsätt har använts, och ifall avsaknaden av kodifikationer har haft betydelse liksom den roll som domstolarna intagit. En sådan nordisk inriktning beträffande pragmatism ska också ses i ljuset av inte minst den filosofiska och rättsfilosofiska strömning avseende pragmatism som i USA representeras av 1800-talstänkare som Charles Pierce, William James, John Dewey och Oliver Wendell Holmes. En central om än lite oklar tanke är att man som filosof bör fokusera på vad som fungerar i praktisk handling, snarare än på hur det verkligen är eller bör vara, vad som är sant, eller vad vi kan ha kunskap om. Den filosofiska pragmatismen har i viss mån anammats och dessutom förvrängts något av amerikanska jurister på 1980-talet, där den ledande tanken var att man som jurist bör vara skeptisk mot allmänna teorier (som t.ex. Dworkins eller Rawls teorier) och i stället försöka nå ett bra resultat med hjälp av alla till buds stående medel. Hur bör en jurist lösa ett juridiskt problem? Denne bör söka den bästa lösningen men vilken är den bästa lösningen? Ja, grovt talat, den som kanske fungerar bäst. Den vanligaste invändningen mot juridisk pragmatism, uppfattad på detta sätt, är att den är innehållslös. Trots detta låter nog det sagda rimligt i juristers öron. Men är det rimligt? Det var några av de frågor som behandlades under själva konferensen. Efter det att konferensen hade avslutats inbjöds såväl talare som deltagare att delta i en kommande antologi. Dessa uppsatser återfinns i denna skrift. INNEHÅLL: Pragmatism v. principfasthet i nordisk förmögenhetsrätt – ett förord och något mer Jan Kleineman Nordisk rettspragmatisme – idehistorisk perspektiv Sverre Blandhol Nordisk formueret mellem pragmatisme og principfasthed Mads Bryde Andersen Rättsvetenskap och pragmatism Lena Sisula-Tulokas ”Lagstiftarens förhållende till pragmatism i rättstillämpningen” – om pragmatisme og pluralisme i samspillet mellom lovgiver og domstol Birgitte Hagland Pragmatism inom finsk kontrakts- och skadeståndsrätt Björn Sandvik Formalism och pragmatism inom kontraktsrätten Ola Svensson Pragmatism inom nordisk kontrakts- och skadeståndsrätt: ”På denne måten viser vi att vi som samfunn tar avstand fra at menneskers kropp skal kunne kjøpes” – eller business as usual? En kommentar till två nordiska rättsfall om prostitutionsinkomster Ellen Eftestøl-Wilhelmsson Den norske interesselæren og pragmatisme i norsk tingsrett Berte-Elen R Konow Specialitetsprincipen, och pragmatiska undantag från denna Torgny Håstad Pragmatism i dansk sakrätt – särskilt om panträttsliga aspekter Patrik Lindskoug Lundstedt vid skiljevägen – när rättsrealism och pragmatism möttes och skildes åt Torbjörn Ingvarsson Blev vi nordiska jurister lämnade i sticket eller har det obemärkt runnit mycket vatten under broarna? – Bensinfallet Claes Martinson Pacta sunt servanda och pragmatiska principer Mikael Mellqvist Den användarvänliga rättsvetenskapen – klassisk pragmatism i nya kläder Petri Mäntysaari The recalculation of Icelandic currency-index loans A loan-contract saga from the economic collapse in 2008 Ása Ólafsdóttir & Benedikt Bogason Private Law as an Enabler and Regulator of New Forms of Production: A Socio-Functional Analysis of the Ideals of Doctrinal Stability and Social Congruence Jaakko Salminen Pragmatism v. realism Joel Samuelsson
