Filosofi i Bysans och renässansens Italien är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden.

I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. 

Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.

Filosofi i Bysans och renässansens Italien är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden.

I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. 

Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.

Filosofi i Bysans och renässansens Italien är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden.

I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. 

Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei.

Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.