Bokförlaget Thales – förlag

Nikomachiska etiken är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv.

Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av fronesis, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan.

Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles Fysik och arbetar för närvarande med en översättning av Metafysiken. 

"Verktygslära för filosofer" låter måhända motsägelsefullt. Man föreställer sig gärna att filosofer ägnar sig åt ett slags ren tankeverksamhet, utan behov av verktyg eller metodhandledningar. Men i själva verket finns det åtskilliga rent hantverksmässiga färdigheter som en filosof måste tillägna sig. Hon måste lära sig att hitta rätt i litteraturen för att se vad andra har skrivit i samma ämne. Hon behöver träna sig i filosofisk argumentation och i att uttrycka en filosofisk tankegång i skrift. Liksom i andra akademiska ämnen måste hon lära sig hur citat och källhänvisningar kan utformas.

Denna bok är avsedd som en kombinerad lärobok och referensbok i dessa färdigheter. Den är främst menad för dem som ska skriva akademiska uppsatser eller avhandlingar i filosofi.

Den första delen tar upp frågor kring ämnesval och inläsning och de bibliografiska hjälpmedel som står till buds. Den andra delen ställer frågan om det finns en särskild filosofisk metod, behandlar definitioner och språkanalys kompletterat med en praktisk metod för filosofiskt definitionsarbete. Här ryms även kapitel om formalisering, texttolkning och källkritik. Den tredje delen ger handfasta råd och anvisningar om hur man kommer igång i skrivprocessen samt ger hjälp i frågor om disposition, citatteknik, och källhänvisningar. Den fjärde delen slutligen behandlar allehanda frågor kring publicering, från publicering i internationella tidskrifter till populärfilosofi. 

I den femte upplagan är texten i sin helhet genomsedd och aktualiserad. Två kapitel har tillkommit, kapitel 1 som ställer frågan vad filosofi  är och kapitel 13 som behandlar radikalt tvivel som filosofisk metod.

Sven Ove Hansson är professor i filosofi vid KTH, Stockholm. 

ABC i symbolisk logik är en första inledning till logikens språk och grundbegrepp. Den moderna logiken kännetecknas av att den har infört särskilda symboler för olika logiska operationer. I de språk som härigenom skapats anges den logiska formen genom själva skrivsättet. Att lära sig logik är därför som att lära sig ett nytt språk man måste lära sig att tänka och uttrycka sig i det nya språket.

Boken presenterar två av logikens mest grundläggande språk och visar genom exempel hur man översätter från vanlig svenska till de logiska språken och omvänt. Men boken syftar framförallt till att ge en förståelse av vad det innebär att något är logiskt giltigt. Teorierna om sådana grundbegrepp som logisk sanning, logisk konsekvens och logiskt bevis ges en systematisk framställning.

ABC i symbolisk logik vänder sig till var och en som vill stifta bekantskap med modern logik och lära sig att stava i dess språk. Boken har länge använts i universitetskurser. Detta den tredje utökade upplagan med några nya avsnitt i vilka en enkel metod presenteras för att besvara frågor om logisk sanning och logisk konsekvens. Dag Prawitz är professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Detta är en nyöversättning (2021) av ett av de mest inflytelserika verken i modern filosofi. Filosofiska undersökningar  utkom postumt 1953, och är den viktigaste framställningen av Ludwig Wittgensteins sena filosofi, där han bland annat introducerar begrepp som språkspel och familjelikhet . På ett prövande och eftertänksamt sätt rör sig verket utan tydliga avbrott mellan filosofins kärnfrågor: språk och mening, tänkande, förståelse, avsikt, varseblivning och förnimmelse.

Många reflektioner handlar om hur ord används, ibland i form av påminnelser om hur vi faktiskt talar, ibland i form av påhittade exempel. Andra innehåller små dialoger kring ett filosofiskt problem eller reaktioner på en vilseledande filosofisk bild. Några innehåller obesvarade frågor eller behandlar filosofins egenart.

För översättningen svarar professor emeritus Lars Hertzberg och professor Martin Gustafsson, både verksamma vid Åbo Akademi.

I Andra analytiken färdigställer Aristoteles ett av de vackraste teoribyggena i västerlandets historia. Här formuleras villkoren för vetenskaplig kunskap med en precision som helt saknar motstycke i den tidigare och samtida grekiska litteraturen.

I Första analytiken utvecklade Aristoteles sin teori om syllogismerna – en rent logisk teori om giltiga slutledningar av en viss form. Andra analytiken behandlar hur syllogismer kan användas för att med hjälp av bevis skapa ny kunskap från vad vi redan vet. I centrum står de deduktiva vetenskaperna, i synnerhet matematiken, men även andra kunskapsområden berörs.

Översättningen kompletteras med utförliga noter och kommentarer, samt en omfattande bilaga om relationen mellan Aristoteles vetenskapssyn och den tidiga grekiska matematiken, framförallt Euklides Elementa.

För första gången föreligger Aristoteles Första analytiken och Andra analytiken i kommenterade svenska översättningar, signerade Per-Erik Malmnäs. Det är en filosofisk och kulturhistorisk händelse av högsta rang.

Per-Erik Malmnäs är professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Hur bör vi handla? Vad kräver moralen av oss? Grundbok i normativ etik introducerar och diskuterar, med många exempel, de viktigaste försöken att på ett systematisk sätt besvara dessa frågor. Utilitarism, pliktetik, rättighetsteorier, dygdetik och djupekologi blir analyserade och jämförda med varandra, både när det gäller styrkor och svagheter. Framställningen är direkt och tillgänglig även utan filosofiska förkunskaper, författaren klargör sina egna ståndpunkter samtidigt som läsaren dras in i diskussionen.

I denna tredje upplaga är boken till stor del omskriven, utökad och uppdaterad med de senaste årens diskussion.

Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i Praktisk filosofi vid Stockholms universitet, och i Medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Han har en stor vetenskaplig produktion men är också Sveriges kanske flitigaste debattör i etiska frågor. Särskilt när det gäller medicinsk etik har han med sina rättframma och ofta kontroversiella ställningstaganden spelat en huvudroll i det svenska offentliga samtalet.

Ludwig Wittgensteins ungdomsverk Tractatus logico-philosophicus har aldrig upphört att intressera och fascinera. I numrerade korta aforismer formuleras här en sammanhängande bild av världen, tänkandet och språket, som haft ett djupgående inflytande på modern filosofi, och som fortfarande diskuteras och tolkas på nya sätt. I språket drar Wittgenstein en knivskarp gräns för vad vi kan veta, tänka och säga, samtidigt som han tycks öppna för en livsfilosofi med övertoner av mystik. 

Anders Wedbergs översättning av Tractatus har varit svensk standard under lång tid. Den presenteras här i reviderad och språkligt moderniserad version. 

Miranda Fricker pekar ut två sorters orättvisa som kan drabba oss som  kunskapssubjekt: vittnesorättvisa och hermeneutisk orättvisa. Båda formerna av orättvisa drabbar i första hand grupper som även i andra avseenden är missgynnade i samhället, såsom kvinnor och etniska minoriteter. Vittnesorättvisa handlar om att mina uppfattningar inte tas på det allvar som de är värda, vilket även kan skada min tilltro till mitt eget omdöme och på så sätt hindra mig från att veta saker jag annars skulle veta. Tolkningsorättvisa handlar om att de begrepp vi använder för att tolka vår erfarenhet systematiskt framhäver vissa saker och lägger andra i skugga.

Epistemisk orättvisa är en modern klassiker som genom att förena kunskapsteori och etik fördjupar vår förståelse av social makt och strukturellt förtryck. 

Miranda Fricker är en brittisk filosof, med inriktning på moralfilosofi, social epistemologi och feministisk filosofi. Hon är för närvarande professor vid City University of New York (CUNY).

Boken ger en bred introduktion till modern logik, med särskild tonvikt på filosofiska tillämpningar. Förutom satslogik och predikatlogik presenteras även modallogik och teorin om kontrafaktiska implikationer. Med detaljerade exempel och många övningar ger boken både en översikt över logikens landskap och praktiska färdigheter i att hantera formella metoder. Dessutom uppmärksammas en rad filosofiska frågor med anknytning till logik, från relationen mellan formella och naturliga språk till modalitetens metafysik.

Andreas Stokke är universitetslektor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. 

Boken ger en införing i vetenskapsteori utan att kräva några filosofiska förkunskaper, men knyter an till olika vetenskaper. De gemensamma dragen i olika vetenskaper betonas, men läsaren får samtidigt en bred överblick över olika former av vetenskaper. Boken är därför användbar oavsett vilken vetenskap man primärt är mest intresserad av.

I tretton kapitel behandlas: vetenskapens framväxt; begreppet kunskap; hypoteser och hypotesprövning; vetenskapliga data; kvantitativa och kvalitativa metoder; orsaker och korrelationer; förklaringar; förklaringar i samhällsvetenskaperna och humaniora; vetenskapliga lagar; kropp medvetandeproblemet; teorier, modeller och verkligheten; teorier om vetenskapens utveckling; vetenskap och värderingar.

Ett särskilt appendix tar upp elementära logiska begrepp av nytta för diskussionen om hypotesprövning och vetenskapliga lagar. Till kapitlen hör en uppsättning diskussions- och övningsuppgifter.

Den fjärde upplagan innehåller en rad rättelser och ändringar.   Lars-Göran Johansson är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet.

Behöver vi en särskild etik för våra kärleksrelationer – det som traditionellt var äktenskap mellan två personer av motsatt kön, men som numera kan se ut på många olika sätt? Enligt den här boken är svaret ja.

Etik handlar om hur vi bör handla och förhålla oss i olika situationer. En sida hos detta bör handlar om moral. Vad har vi rätt att förvänta oss av varandra i olika skeden av en relation? Vad har vi för plikter och rättigheter gentemot varandra, och vad grundas dessa på? Den sexuella och relationella friheten är omfattande i dagens Sverige, och vår moraluppfattning är på vissa sätt mer tillåtande när det gäller kärleksrelationer än på andra områden. Men vilka är frihetens gränser? Vilka skäl och principer kan neka oss att göra det vi har lust med?  Och vilka är de moraliska principer som skyddar vår sexuella och relationella frihet?

Men etiken har även en annan sida, som inte handlar om moral utan om vad som klokt och omdömesgillt att göra. När är det klokt att gå in i en relation och när är det klokt att lämna den? Och hur kan vi väga moralen och klokheten mot varandra när de kommer i konflikt? 

Detta är en filosofibok, skriven av en yrkesfilosof, men den knyter också an till empirisk forskning och nutida debatt om relationer. Det är ingen självhjälpsbok, men den är skriven för den som vill ha hjälp att reflektera över egna och andras relationer. Särskild vikt läggs vid kommunikationens stora betydelse och behovet av en samtalsetik.  

Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han har bland annat skrivit böcker om lycka, klimatetik, kärlek, rättvisa och det goda åldrandet.

Vad är ett konstverk? Finns det någon begränsning på vad som kan kallas konst? Vad skiljer konstverk från andra hantverksprodukter? Kan vi rättfärdiga omdömet att ett konstverk är bättre än ett annat? Sådana frågor ställs inom den filosofiska estetiken, och denna bok är en introduktion till estetikens historia.

Länge betraktades konst och estetiska upplevelser som möjliga att värdera efter deras förmåga att likna andra saker. Enligt denna uppfattning har skapandet av konst ett värde bara om det fyller en nyttofunktion, i likhet med andra hantverk, och upplevelsen av konst har ett värde bara om den ger kunskap eller fostran, som vetenskapen och moralen.

Under andra halvan av sjuttonhundratalet började denna uppfattning om konstens natur och funktion att ifrågasättas. Den här boken skildrar denna förändring och dess avspegling hos sju tyska filosofer: Immanuel Kant (1724-1804), Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831), Friedrich Wilhelm Joseph Schelling (1770-1854), Arthur Schopenhauer (1788-1860), Martin Heidegger (1889-1976) och Hans-Georg Gadamer (1900-2002).

Ett genomgående tema är konflikten mellan två olika uppfattningar om konst. Den ena beskriver konsten som en osjälvständig del av ett större kulturellt sammanhang. Den andra uppfattar däremot konsten som självständig i relation till kulturen och samhället i övrigt, och som att den har rätt att vägra låta sig användas för andra syften än sina egna.

Anders Odenstedt är universitetslektor i filosofi vid Luleå tekniska universitet.