Aristoteles – författare

Aristoteles Fysik var under många århundraden utgångspunkten för allt naturvetenskapligt tänkande i västerlandet, och många av hans analyser och diskussioner av grundläggande begrepp är fortfarande fascinerande och intressanta. Här finns till exempel hans utredningar om olika slag av orsaker, om begreppet oändlighet, om rummets och tidens natur, samt den diskussion av förändring och rörelse som mynnar ut i läran om den första röraren, som utan att själv förändras sätter allting annat i rörelse. Aristoteles diskussion av sina föregångares uppfattningar om naturen är även en viktig källa till kunskap om den äldre grekiska filosofins historia. Översättning och inledning av Charlotte Weigelt.

Få tänkare har varit så inflytelserika som Aristoteles. I detta ­klassiska verk formulerar Aristoteles grunderna till retoriken, teorier som i våra dagar är mer aktuella än någonsin. Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika ­Grekland, till ­retorikens, ­filosofins och veten­skapernas födelse. Låt retoriken vara en förmåga att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande (Retoriken 1.2.1) Det är också uppenbart att dess uppgift inte är att övertyga eller övertala, utan att se det övertygande eller övertalande i varje enskildhet (Retoriken 1.1.14) ”Den som förväntar sig att ­retorik ska handla om förmågan att välja rätt ord och uttryck och om att utforma sitt tal, har ­förvånansvärt lite att finna i Aristoteles text. Det centrala för Aristoteles är vilka typer av tankegångar som leder till övertygelse, inte vilken språkdräkt dessa tankegångar ska ges. [En talare] övertygar fram­förallt i kraft av sina tankar, inte i kraft av att dessa tankar är förpackade i vackra ord eller slagkraftiga formuleringar. För Aristoteles är det just innehållet som är retoriken. Retoriken […] hjälper oss att upptäcka allt som talar för och emot ett visst beslut och ett visst handlande, vilket i sin tur skulle innebära att den (också) kan ses som ett slags konst i beslutsfattande i det offentliga livet” ur Janne Lindqvist Grindes introduktion Översättaren Johanna Akujärvi är docent i ­grekiska och forskare vid Lunds universitet. Hon har lett olika ­forskningsprojekt om svensk antikreception och översättning av antik ­litteratur, senast Helleno-Nordica. Den svenska ­stormaktstidens humanist­grekiska arv och ­Antikens förvandlingar. Svenska översättningar av antik litteratur. Introduktionen är skriven av Janne Lindqvist, ­docent i retorik och FD i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till bland annat Klassisk retorik för vår tid. I introduktionen ger han en förklaring till ­retorikens mest grund­läggande begrepp såsom de ­myntades och beskrevs av Aristoteles.

Aristoteles 2300 år gamla poetik har översatts av Jan Stolpe. I en inledning kommenterar Arne Melberg några av de mest välkända och omdiskuterade begreppen, bl a mimesis, mythos, katharsis och metafor.

Den formella logiken är en uppfinning av Aristoteles, och hans lära om syllogismerna har haft ett enormt inflytande över den västerländska tankehistorien. I Första analytiken kan man följa hur en av de viktigaste intellektuella upptäckterna i mänsklighetens historia gick till. För översättning och kommentarer svarar Per-Erik Malmnäs, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Få filosofer har utövat ett sådant inflytande på den västerländska tanketraditionen som Aristoteles. I "Tre böcker om själen", förmodligen tillkommen under den tid då Aristoteles ledde den egna skolan Lykeion i Aten, mellan åren 335 och 323 f Kr, diskuteras livsprincipen och människans själ. "Tre böcker om själen" har genom århundradena haft en central betydelse för filosofins och psykologins utveckling, och för reflektioner kring vad människan är.