Bengt Brülde – författare

Detta är en bok om kärlekens och vänskapens filosofi. Vad är kärlek och hur skiljer sig kärlek från vänskap? Är kärlek alltid bra eller kan den vara skadlig för oss och göra våra liv mindre värda? 

Den romantiska kärleken får stort utrymme. Vad är det för skillnad på kärlek och förälskelse? Men boken handlar även om andra former av kärlek? Vad innebär den människokärlek och det kärleksfulla förhållningssätt som olika religioner lägger så stor vikt vid, och är det verkligen den högsta formen av kärlek? Vad är äkta vänskap och hur viktigt är det för oss att ha nära vänner?

Boken anknyter till den filosofiska diskussion som förts från antiken till modern tid, men även till psykologi, sociologi, historia och religion. Syftet är att hjälpa oss att tänka klarare över kärlek och vänskap, hela tiden med ett öga på vad som kan ha praktisk betydelse i våra liv.

Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han har bland annat skrivit böcker om lyckoforskning, livskvalitet och klimatetik. För många är han även känd från Moraltestet i radioprogrammet Christer.

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden.

I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling.

Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.

Vi jagar efter lyckan, kanske mer än någonsin tidigare, trots att vi har det ganska bra i vår del av världen.

De senaste åren har även lyckoforskningen intresserat allt fler. Faktum är att vi idag vet ganska väl vad som gör oss människor lyckliga och man har även börjat utveckla självhjälpsmetoder baserade på denna kunskap som hjälper oss att öka lyckan i våra liv.

Men går livet verkligen ut på att vara lycklig?

Ekonomiska kristider, mänsklig girighet och miljöhot har åter satt moralfrågorna på agendan. Hur viktigt är det för oss att känna ansvar för andra och vår omvärld? Vad händer om vår strävan efter lycka för egen del inte är förenlig med en hållbar framtid för alla? Är ”lyckoprojektet” en återvändsgränd?

I Hur viktigt är det att vara lycklig? resonerar filosofen Bengt Brülde om hur mycket lycka vi egentligen behöver. Men också hur moraliska vi egentligen behöver vara. Alla kan inte vara Moder Teresa eller Nelson Mandela utan för de flesta handlar det om till synes små avväganden i vardagen. Ändå, menar Bengt Brülde, har vi stor möjlighet att påverka hur vi lever våra liv och de flesta skulle kunna göra mer. Slutligen ger han oss några riktlinjer för vårt sökande: Att göra något för att hjälpa människor i nöd, att utveckla sin generositet och sin moraliska medvetenhet – detta har inte bara effekter på andras lycka utan gör oss också själva lyckligare på sikt. Att finna gemensamma projekt och verksamheter man vill utföra för dess egen skull är också meningsskapande, liksom att finna sin egen väg i livet.

Behöver vi en särskild etik för våra kärleksrelationer – det som traditionellt var äktenskap mellan två personer av motsatt kön, men som numera kan se ut på många olika sätt? Enligt den här boken är svaret ja.

Etik handlar om hur vi bör handla och förhålla oss i olika situationer. En sida hos detta bör handlar om moral. Vad har vi rätt att förvänta oss av varandra i olika skeden av en relation? Vad har vi för plikter och rättigheter gentemot varandra, och vad grundas dessa på? Den sexuella och relationella friheten är omfattande i dagens Sverige, och vår moraluppfattning är på vissa sätt mer tillåtande när det gäller kärleksrelationer än på andra områden. Men vilka är frihetens gränser? Vilka skäl och principer kan neka oss att göra det vi har lust med?  Och vilka är de moraliska principer som skyddar vår sexuella och relationella frihet?

Men etiken har även en annan sida, som inte handlar om moral utan om vad som klokt och omdömesgillt att göra. När är det klokt att gå in i en relation och när är det klokt att lämna den? Och hur kan vi väga moralen och klokheten mot varandra när de kommer i konflikt? 

Detta är en filosofibok, skriven av en yrkesfilosof, men den knyter också an till empirisk forskning och nutida debatt om relationer. Det är ingen självhjälpsbok, men den är skriven för den som vill ha hjälp att reflektera över egna och andras relationer. Särskild vikt läggs vid kommunikationens stora betydelse och behovet av en samtalsetik.  

Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Han har bland annat skrivit böcker om lycka, klimatetik, kärlek, rättvisa och det goda åldrandet.

Jag närmar mig 60 med stormsteg, vilket ger upphov till både positiva och negativa tankar. Å ena sidan tänker jag att det snart kommer en tid då möjligheterna till ett rikt och stimulerande liv är mycket stora. Å andra sidan inser jag att kroppens förfall redan har börjat så smått, och att min oundvikliga död antagligen kommer att föregås av en tid som präglas av sjukdom, allmän skröplighet och ett ökat behov av vård och hjälp. Hur ska vi tänka när vi börjar komma upp i åren och försöker komma fram till hur återstoden av livet ska levas? Hur ska vi göra det bästa av de år vi har kvar?

I Lev hela livet bjuder filosofen Bengt Brülde (född 1959) in till en dialog med läsaren om hur vi kan och borde förhålla oss till vårt eget åldrande. Förändringarna som sker under årens lopp kan vara dramatiska och kräver kanske ett nytt sätt att förhålla sig till livet. Med handfasta råd och tydliga exempel vägleder Brülde läsaren genom pensioneringen, våra nära relationer, hälsan, hur vi bäst ska förvalta våra möjligheter samt meningen med livet. Oavsett om du börjar närma dig femtio, har passerat åttio eller har större delen av livet framför dig är det rätt tid att tänka över hur du lever ditt liv.